Till hypotetiska texters syftens lov
Jag är en väldigt artig debattör som gärna svarar på frågor för att förtydliga vilka åsikter jag egentligen har. Därför väljer jag att svara på din fråga, trots att du låter bli att svara på min. I fortsättningen får du gärna göra på samma sätt.
Det du tidigare tog upp som exempel var ju en roman som inkluderade buddhistisk mystik. Är det fortfarande det du frågar om, eller är "buddhistiska texter" något icke-skönlitterärt som berör buddhismen?
Jag antar att det är just en roman och inget annat. Låt oss säga en roman där huvudpersonen återföds, uppvisar övernaturliga krafter genom sitt tillstånd av högre medvetande. Jag skulle helt klart klassa den romanen som fantasy, precis som jag klassar en roman där huvudpersonen spelar poker med Djävulen som fantasy. Sedan får andra människor tro att reinkarnation och/eller Djävulen existerar bäst de vill.
Om det nu är så att du inte håller med mig, kan du då förklara varför den här romanen inte skulle klassas som fantasy. (Jo, det är din åsikt jag vill höra, inte åsikten hos någon annan som skrivit en text på internet. Det är nämligen dig jag debatterar med och inte den här andra personen.)
Är det för:
a) För att författaren anser att det han skriver är på riktigt? Om så är fallet, hur ska man veta det och skulle det innebära att Lord of the Rings inte var fantasy om Tolkien trodde på det han skrev?
b) För att andra människor anser att det som händer i romanen skulle kunna hända i verkligheten? Om så är fallet hur många måste dessa människor vara? Det finns till exempel kristna fundamentalister som anser att Harry Potter-böckerna ligger lite för nära verkligheten. Innebär deras åsikt att Harry Potter-böckerna inte är fantasy?
c) Någon annan anledning. Om så är fallet, vilken är den anledningen?
Om det du avser med "buddhistiska texter" nu är en roman som behandlar buddhistiska övernaturligheter som om de vore verkliga kan jag tyvärr inte svara på din fråga, eftersom jag omöjligt kan bedöma syftet med en hypotetisk icke-existerande text. Men jag kan ge det generella svaret att jag skulle betrakta den romanen som fantasy. Sedan beror syftet på det faktiskta innehållet. Men om vi antar att romanen utöver att vara fantasy är en komisk äventyrsberättelse som Men in Black skulle jag helt klart säga att de har samma syfte och blir sedda/lästa på samma sätt.
Om du med "buddhistiska texter" menar något icke-skönlitterärt förstår jag inte ens varför du ställer frågan.
Och om du vill ha ett mer påtagligt svar än så får du nog ta och specificera vilken typ av text du menar.
/tobias
Jag är en väldigt artig debattör som gärna svarar på frågor för att förtydliga vilka åsikter jag egentligen har. Därför väljer jag att svara på din fråga, trots att du låter bli att svara på min. I fortsättningen får du gärna göra på samma sätt.
Till att börja med diskuterar jag inte syftet med texterna, jag diskuterar texterna. Jag kan inte läsa författarnas tankar, eller tankarna hos de som läst texten, så jag får helt enkelt göra en genrebedömning med just texten som utgångspunkt.
Det du tidigare tog upp som exempel var ju en roman som inkluderade buddhistisk mystik. Är det fortfarande det du frågar om, eller är "buddhistiska texter" något icke-skönlitterärt som berör buddhismen?
Jag antar att det är just en roman och inget annat. Låt oss säga en roman där huvudpersonen återföds, uppvisar övernaturliga krafter genom sitt tillstånd av högre medvetande. Jag skulle helt klart klassa den romanen som fantasy, precis som jag klassar en roman där huvudpersonen spelar poker med Djävulen som fantasy. Sedan får andra människor tro att reinkarnation och/eller Djävulen existerar bäst de vill.
Om det nu är så att du inte håller med mig, kan du då förklara varför den här romanen inte skulle klassas som fantasy. (Jo, det är din åsikt jag vill höra, inte åsikten hos någon annan som skrivit en text på internet. Det är nämligen dig jag debatterar med och inte den här andra personen.)
Är det för:
a) För att författaren anser att det han skriver är på riktigt? Om så är fallet, hur ska man veta det och skulle det innebära att Lord of the Rings inte var fantasy om Tolkien trodde på det han skrev?
b) För att andra människor anser att det som händer i romanen skulle kunna hända i verkligheten? Om så är fallet hur många måste dessa människor vara? Det finns till exempel kristna fundamentalister som anser att Harry Potter-böckerna ligger lite för nära verkligheten. Innebär deras åsikt att Harry Potter-böckerna inte är fantasy?
c) Någon annan anledning. Om så är fallet, vilken är den anledningen?
Om det du avser med "buddhistiska texter" nu är en roman som behandlar buddhistiska övernaturligheter som om de vore verkliga kan jag tyvärr inte svara på din fråga, eftersom jag omöjligt kan bedöma syftet med en hypotetisk icke-existerande text. Men jag kan ge det generella svaret att jag skulle betrakta den romanen som fantasy. Sedan beror syftet på det faktiskta innehållet. Men om vi antar att romanen utöver att vara fantasy är en komisk äventyrsberättelse som Men in Black skulle jag helt klart säga att de har samma syfte och blir sedda/lästa på samma sätt.
Om du med "buddhistiska texter" menar något icke-skönlitterärt förstår jag inte ens varför du ställer frågan.
Och om du vill ha ett mer påtagligt svar än så får du nog ta och specificera vilken typ av text du menar.
/tobias
