Nekromanti Fantasy

[Vitulv]

Fast inte är det så att det bara är barn som tilltalas, och att man därför väljer att illustrera med "fantastisk" stil. Jag tilltalas definitivt mer av Wayne Reynolds illustrationer än mååååånga konstnärer som målar mer realistiskt.

Och jag är strax trettio och borde räknas som åtminstone tonåring, om inte vuxen.

Det finns för övrigt gott om illustratörer som kör "gotisk-realistisk-tolkiensk-inspirerad fantasy" och gör det utomordentligt dåligt.

Så jag tycker inte ditt resonemang håller.

 

[Ymir]

Heh. Så det är så han heter, snubben som ligger bakom 90% av alla genuint koola illustrationer i Monstermanualerna

Kul att snubben i artikeln har en bild av honom som exempel på riktigt förskräcklig vulgofantasy; jag gillar Reynolds just för att han är en av få D&D-tecknare som inte gör saker så jävla vulgo och översvulstiga hela tiden. Den här är precis lagom återhållen för min smak, tex:

Å andra sidan är jag väl "lite" svag för en viss typ av svulstig chauvinistfantasy, jag har ju tidigare förklarat min kärlek till Lineage IIs allmäna look, och Genzoman är en av favoriterna på deviantart. Men det finns en tydlig gräns där det bara blir fattigt och dåligt, typ majoriteten av alla bilder i D&D4.

- Ymir, diggar lite

 

[Krille]

Jag finner det väldigt irriterande med denna "över-fantasy" och "sword n' sorcery" trenden som ger nördar något att fantisera om när de ligger i sin säng på kvällarna.[snippeti]
/Hanihörnet, blott 16, så slå mig inte!

Men jag kan klappa gubbigt och förmanande på huvudet och säga "det går över, lille vän".

Så här va, jag har varit i överdängarfantasy, ärkerealism, science fantasy, nippofili, medeltid, övergotiskångest, sönderknarkat out of this world, äkta medeltid, sword&sorcery, urban fantasy och anime-fantasy, i ungefär den ordningen. Så när jag säger "det går över" så menar jag förstås "det gjorde det för mig".

 

[Arfert]

Håller med, Reynolds var ett dåligt valt exempel av honom, han är helt OK.

 

[Necross]

...delvis är det ju så, men huvudanledningen att nya fantasyspel har "tv-spels-inspirerade" illustrationer är att det säljer. Folk gillar ju stuket, uppenbarligen, annara skulle ingen spela Final Fantasy och WoW eller se på anime.

Nja, alltså, det vetefan om jag kan hålla med. Det är ju inte så att jag nånsin sett nåt seriöst alternativ. Alla data/tevespel i fantasymiljö ser ju ut som nån galen japansk spasmatiker ritat dem.

 

[Necross]

Så jag tycker inte ditt resonemang håller.

Vad i mitt resonemang håller inte pga vad?

 

[Vitulv]

Jag fick uppfattningen (kanske felaktigt) att du ansåg att:

1. Illustratörer av "fantastisk" (i brist på bättre ord) fantasy är generellt sett sämre än illustratörer av "klassisk" (också i brist på bättre ord) fantasy.

2. "Fantastisk" fantasy i huvudsak är för att locka en yngre målgrupp.

Jag tycker inte du har fog för sådana påståenden eftersom:

1. Min uppfattning är att det finns gott om duktiga (och usla) illustratörer i båda lägren.

2. Det inte finns en tydlig koppling mellan en persons ålder och vilken typ av fantasyillustrationer man uppskattar (jag använder här mig själv som exempel, trots att det kanske är ett uselt argument).

 

[Necross]

Jag fick uppfattningen (kanske felaktigt) att du ansåg att:
1. Illustratörer av "fantastisk" (i brist på bättre ord) fantasy är generellt sett sämre än illustratörer av "klassisk" (också i brist på bättre ord) fantasy.

Nej, jag vill inte använda orden bättre och sämre, men jag tror att det är svårare att teckna klassisk fantasy (ditt uttryck) och få det att se "coolt" ut än att rita fantastisk fantasy och få det att se "coolt" ut. Dessutom enklare att profilera sig ("Jag ritar mangaöron istället för realistiska öron, fan var jag e häftig och speciell som illustratör")

2. "Fantastisk" fantasy i huvudsak är för att locka en yngre målgrupp.

Jag har ju inga belägg för det egentligen, men min uppfattning är att det finns fler kids än vuxna som uppskattar den mer bisarra stilen (Barn är mer imponerade av stora vapen och rustningar, vad jag har märkt, än de äldre). Men jag kan ju ha åt helvete fel iofs.

Jag tycker inte du har fog för sådana påståenden eftersom:

1. Min uppfattning är att det finns gott om duktiga (och usla) illustratörer i båda lägren.

Det är en smaksak att bedöma varje enskild konstnär (Det finns grader även i helvetet etc.) Jag ställde istället stilarna mot varandra.

2. Det inte finns en tydlig koppling mellan en persons ålder och vilken typ av fantasyillustrationer man uppskattar (jag använder här mig själv som exempel, trots att det kanske är ett uselt argument).

Se ovan. Tjejer med svärd som är större än dom själva känns barnsligt i min värld iaf.

 

[Arfert]

Nej, jag vill inte använda orden bättre och sämre, men jag tror att det är svårare att teckna klassisk fantasy (ditt uttryck) och få det att se "coolt" ut än att rita fantastisk fantasy och få det att se "coolt" ut. Dessutom enklare att profilera sig ("Jag ritar mangaöron istället för realistiska öron, fan var jag e häftig och speciell som illustratör")

Vad som är coolt måste ju filtreras genom målgruppen... jag tycker ju egentligen att realistiska gubbar med rostiga svärd alltid är coolare än animesnubbar med bautasvärd, om båda utförts av hyfsat begåvade illustratörer. För att rostiga, realistiska svärd ALLTID är coolare än anime-fjant-prylar.

Men det betyder inte att folk väljer att rita animefantasy för att det är LÄTTARE... för det är det inte. Att rita "animeaktigt" och få det bra som Reynolds ovan är riktigt svårt. Med anime har man hela tiden en gräns som är hårfin mellan "proffsigt och bra" och "amatöraktig skit". Man kan inte fuska, det syns direkt om man bara är halvbra.

Att "animestilen" har blivit poppis är helt enkelt för att den är ett nytt mode som eftertraktas av stora (oftast yngre) målgrupper. Men det är du ju inne på redan. Sen att en och annan äldre också gillar det är en annan sak, men jag tror att trenden är mot yngre ja. Gubbar gillar Angus Mcbride och sånt...

 

[Krille]

Se ovan. Tjejer med svärd som är större än dom själva känns barnsligt i min värld iaf.

Hela poängen är just att det där är din värld.

"Jag tycker att det är barnsligt med tjejer som har svärd större än dem själva" är en åsikt, och en helt okej sådan. Det är ett uttryck för just ens egen värld, och en motivering av varför just den sortens motiv inte tilltalar en själv.

Det funkar till och med om man stryker "jag tycker att", eftersom det egentligen borde vara underförstått. När någon säger "det är barnsligt" så menar han egentligen "jag tycker att det är barnsligt", och uttrycker därmed egentligen en åsikt.

Men poängen är att det är en åsikt. När du ställer stilarna mot varandra så är även det ett uttryck för en åsikt. Och åsikter är subjektiva.

 

[Leon]

Trenden vi har att muttra över är väl egentligen sedan just Exalted och 3.5 : början på "awesome" (rrrys) -eran. Stora vapen och specialeffekter liksom.

Jag håller inte med Rising högre upp i tråden om att alla former av "njutning" är jämställda. Generellt så ser vi mer och mer av kultur som syftar till omedelbar tillfredsställelse: vare sig det är Desperate Housewives eller DnD. Och jag tycker att det är en oroande trend som tyder på att vi som människor snabbt töms på innehåll. Samhället säger åt oss att konsumera och vi konsumerar - som automater. Och allt legitimiserat av den liberala idén om den fria, enskilda individen.

I själva verket så är jag djupt beroende av det kulturella och materiella utbud som presenteras: jag har som samhällsvarelse en stake i både vad som visas på tv och vilka spel som spelas bland mina kompisar. Det är inte det vi konsumenter vill ha som produceras, utan det som produceras (och marknadsförs) vill vi konsumenter ha. Och detta gäller även rollspel, och det är detta som har blivit tydligare och tydligare genom åren.

 

[Mogger]

Och där kom elitismen som ett brev på posten.

Vilka TV-serier bör man se på och vilka rollspel bör man spela för att slippa bli urholkad?

 

[Vitulv]

Gud vilket överanalyserande skitsnack. Sorry, men D&D, Harry Potter-filmerna och World of WarCraft är precis vad jag vill ha. Om du menar att jag vill ha det för att jag är korkad, innehållslös eller förd bakom ljuset av det marknadsliberala samhället så har du en osmakligt överlägsen attityd.

Ursäkta min hårda ton, men just den typen av vänstervriden kulturelitism får mig att resa ragg fullständigt. Jag kan ju såklart ha missförstått dig, och i så fall ber jag om ursäkt i förväg.

 

[Vitulv]

Du bör inte se teveserier. Med handen på hjärtat borde du inte se på teve över huvud taget.

Rollspel bör begränsas till interaktiv teater med spirituell eller möjligtvis partipolitisk fokus. Helst skall deltagarna vara nakna.

 

[walium]

Gud vilket överanalyserande skitsnack. Sorry, men D&D, Harry Potter-filmerna och World of WarCraft är precis vad jag vill ha. Om du menar att jag vill ha det för att jag är korkad, innehållslös eller förd bakom ljuset av det marknadsliberala samhället så har du en osmakligt överlägsen attityd.

Ursäkta min hårda ton, men just den typen av vänstervriden kulturelitism får mig att resa ragg fullständigt. Jag kan ju såklart ha missförstått dig, och i så fall ber jag om ursäkt i förväg.

Utan att ge mig in alltför djupt i någon slags kulturdebatt så kan jag ändå se att det finns ett värde i att all kultur inte är lättsmält och oprovocerande. Det skadar inte att vi får grubbla lite mer över viktiga frågor emellanåt.

Därmed inte sagt är det är just vid spelbordet som vi vill utmanas eller att rollspelens främsta mål ska vara att provocera och ifrågasätta.

 

[Eksem]

"Därmed inte sagt är det är just vid spelbordet som vi vill utmanas eller att rollspelens främsta mål ska vara att provocera och ifrågasätta."

Så vad du vill ha sagt med det är att DnD inte kan provocera och ifrågasätta; och att Harry Potter inte har några viktiga frågor att grubbla över?

 

[Mogger]

Fast det som jag (och säkert Vitulv med) vänder mig emot är att om jag gör ett medvetet val att se på Desperate Housewives så kan det knappast innebära att jag urholkas som människa. Shit, jag har sett alla 5 säsonger och tycker att serien rockar! Men visst drar jag även en gräns någonstans och anser att det finns kultur som är skräpig och kanske tom destruktiv. Men det handlar ändå om val. OM det nu skulle vara så som Etepete säger, att valet inte finns för att producenterna skiter i oss, så skulle jag se faran. Men när det finns TV-serier som Six Feet Under, och spel som Dogs in the Vineyard så kan jag inte se hur man på allvar kan hävda att man måste spela D&D eller se på Desperate Housewives. Dessutom finns det väl betydligt värre kulturfenomen, och rollspel i sig bör nog anses vara främjande för spelets deltagare oavsett vilket spel man väljer.

Så, jag tror inte att vi befinner oss i den liberalistiska mardröm som Etepete målar upp.

 

[Krille]

"Därmed inte sagt är det är just vid spelbordet som vi vill utmanas eller att rollspelens främsta mål ska vara att provocera och ifrågasätta."

Så vad du vill ha sagt med det är att DnD inte kan provocera och ifrågasätta; och att Harry Potter inte har några viktiga frågor att grubbla över?

Wow. Hur lyckades du läsa in det där?

 

[Eksem]

Exemplen var Harry Potter, DnD och WoW; svaret på det blev "det finns ett värde i att all kultur inte är lättsmält och oprovocerande" och "Det skadar inte att vi får grubbla lite mer över viktiga frågor emellanåt". Det tycker jag inte var det minsta orimligt.

 

[Leon]

Och där kom elitismen som ett brev på posten.

Vilka TV-serier bör man se på och vilka rollspel bör man spela för att slippa bli urholkad?

Det är inte elitism, det är antikommersialism. Det handlar inte om att vissa har dålig smak, det handlar om att kulturen fördummas genom massproduktion. Skilj på äpplen och bananer.