Det som är utmärkande för interneterans konsumtion är att man kämpar om uppmärksamhet. Det innebär att det är som är mest bang for the buck vid första påseende är det som folk konsumerar.
Du har absolut rätt i första meningen, men jag tror inte att "bang for the buck" riktigt beskriver förhållandena som råder för marknadsföring idag. Från Blair Witch till Snakes on a Plane så tycker jag snarare man ser vikten av gerillamarknadsföring, viral reklam och - ja - ren, nyckfull
flax.
Detta gäller nog i särskilt hög grad för rollspel, då det inte är så stora skillnader på marknadsföringsbudgeterna eller -kanalerna för aktörerna i vår hobby.
Hur många tror du inte sitter i princip samma sitts i USA te.x. med d20 just nu.
Jag tror helt uppriktigt att det är betydligt fler som känner till att det finns alternativ nu. Åtminstone han som köpte D&D-boken måste ha gått in i en nördaffär och sett att det även finns andra rollspel. Och säkert har någon i gruppen åtminstone
någon gång googlat sig fram till RPG.net eller något annat rollspelsforum.
Det var synd att höra att du uppfattar det så, för jag försöker verkligen formulera vad jag menar.
Förlåt. Det var inte meningen att nedvärdera dig på något sätt. Jag förstod att du uppriktigt ansåg vad du skrev, så jag anklagade dig inte för att vara manipulativ.
Men jag tror att du (åtminstone till viss del) kan ha manipulerat
dig själv. För de här åsikterna du har
är (åtminstone i mina ögon) väldigt lättköpta klyschor.
Jag tror att du kan ha rätt i en del grejer; dagens mediabrus har bl.a. ändrat kulturkonsumtionen på sätt och vis; även om det givetvis
finns tunga och djupa grejer så utgör en allt större del av vår mediekonsumtion av små informationspaket; youtubeklipp med katter som jagar ljuspunkten från en laserpekare, typ, eller att läsa det senaste som någon galen typ har twittrat.
Men vad jag tycker är problemen för dina resonemang är att du dels säger att det skulle vara storbolagen som styrde över denna utveckling (när jag snarare menar att den fullständigt glidit dem mellan fingrarna, och att det är enklare än någonsin för någon random weird snubbe med djup röst att få sina femton minuter i strålkastarskenet med en låt om chokladregn), och dels att du försöker dra ett likhetstecken mellan denna utveckling och att många rollspelsillustrationer gått i en riktning mot en animeestetik med stora svärd och whatnot. Kan det inte bara vara så att det är en fråga om en ny trend, precis som vilken annan trend som helst?