Sammanställning och uppdatering
Jag har gjort en sammanställning av allt som ni tog upp och även gjort ett försök till att klassa dem efter vad den grundläggande orsaken är. Informationen jag samlar på mig nu är till ett spel som utspelar sig ca 550 år in i framtiden, dvs. inte superavlägset. Det är inget Star Trek som jag talar om så det är ingen harmonisk värld där teknologi finns för att lösa alla problem. Men rymdfärdsteknologi är utvecklad och saker som solstormar, partikelstormar, strålning, mikroasteroider och alla ”vanligare” problem är rutinsaker som besättningen nästan aldrig behöver tänka på, detta förutsätter ju självfallet att alla system är fungerande.
Problem i rymdmiljön:
- Supernova:
En händelse man högst osannolikt får bevittna oförberedd eftersom databaserna innehåller beräknad livslängd för samtliga kartlagda stjärnor i Vintergatan.
- Svarta hål:
Hamna innanför händelsehorisonten och du är död, många kartlagda men det finns fortfarande okända hål därute. Många som upptäcker dem gör det försent.
- Gravitationsavvikelser:
Fenomen som t.ex mörk materia eller stora materiaansamlingar kan orsaka oförutsägbara händelser som beroende av närhet till fenomenet kan ha liten till förödande effekt.
- Strålning:
Strålning kommer från en mängd olika källor och är mer eller mindre dödlig beroende på typ och styrka, kan även störa skeppssystem. Moderna skepp (dvs. nästan samtliga) är utrustade med strålningssköldar och skyddskammare ifall det förstnämnda är utslaget.
- Asteroidfält:
Kartlagda men nyckfulla, ett asteriodfält är inget man färdas igenom mer än absolut nödvändigt. Klarar man asteroiderna så har man oftast även pirater att oroa sig för.
- Ej kartlagd komet, drivande asteroid:
Ett hot som inte kan förutses men som oftast kan undvikas tack vara sensorer.
- Solstormar:
Det är en av de två "utomjordiska" faror som drabbat oss. Apollo 17 fastnade nästan i en solstorm, men lyckades undkomma då stormen missade Jorden. En sådan borde vara dödlig för människor, men kan även leda till andra effekter. Kanadas elnät slogs ut i en solstorm, och ett antal satelliter knuffades ur bana eller bara dog. Detta kan bli ett stort problem när rymdfärder lämnar Jordens magnetosfär.
- Mikrometeoriter:
Den andra utomjordiska faran. Än så länge så har inga bemannade rymdfärder drabbats, men en och annan solpanel har dödats, bland annat en på Hubble.
- Instabila planetfält:
Ett överbefolkat sol system där det finns tre sjärnor 12 planeter, de större planeterna har ett antal månar och de större månarna har egna månar. Farorna är många asteroider, magnetiska eller gravitations störningar, kraftiga men impulsiva solvindar, atmosfär där den inte borde vara, en planets yta rivs upp och slungas mot de resande, oförutsedda planetbanor gör att datorn navigerar fel eller "åksjuka" pga gravitation etc.
- Statiska urladdningar i nebolusor eller från andra gasformiga objekt:
I närheten av gas borde dina sköldar vara nere och en del av skeppet blev just plasma.
den som skrev detta får gärna utveckla sitt resonemang lite
Problem med utrustning:
- Tekniska fel:
Någon form av tekniskt fel uppstår i utrustningen. En ventil kan vara trasig (Apollo 13, något av Soyuz-uppdragen), en bit skum kan slå mot värmeskölden under uppstigningen (Columbia), en o-ring i raketboostern kan bli för stel i låg temperatur (Challenger), en kortslutning kan leda till brand (Apollo 1, Mir).
Detta kan lätt leda till följdfel, om det ursprungliga felet inte är direkt dödligt. Apollo 13 är ett bra exempel: man tvingades att stanna tre pers inne i landaren, som inte var avsedd för tre pers under så lång tid, så luften blev koldioxidmättad då filtren inte kunde hantera tre personer, och filtren från kommandomodulen passade inte i landarens utrustning.
Saker går sönder och det är lång till reservdelshandlaren och rymden är inte direkt en förlåtande miljö. Vacuum suger, lite ur kurs innebär mycket fel i destination och så vidare. Detta är den största anledningen till att NASA tappat rymdsonder. Man tappade en Voyager-sonden för att någon råkat byta ut ett komma mot en punkt i ett styrprogram, vilket vände bort antennen från jorden och man fick aldrig fatt på den igen. Man tappade en venusprob (det där låter på något diffust sätt lite obscent...) på det omvända problemet, dvs komma där det skulle vara punkt. En marssond havererade då den gick för lågt för att någon blandat ihop meter och fot.
- Brand:
Är väl det som man idag fruktar mest på ubåtar så det borde väl vara ett allvarligt problem även på rymdskepp. Finns säkert brandsystem för det men skepp blir gamla och system krånglar ibland.
- Urkopplade system:
Människor har en tendens till att kringgå säkerhetssystem som bara Uförsvårar det dagliga arbetet. Vad man har gjort glöms bort. Kan leda till allvarliga olyckor.
- Korrupta filsystem i datorerna:
Du kanske väntade dig den stjärnan några parsec åt höger, men nu finns den där mitt framför dig, eftersom du inte kunde se den förrän nu genom fönstrena är du riktigt nära då datorn inte varnade dig, dags att ändra kurs. Hinner du i tid?
Problem med besättning:
- Fel handhavande vid kritiska moment:
Mir har många bra exempel, inklusive den katastrofala kollisionen som ledde till att Spektr-modulen fick överges. Ryska rymdflygsstyrelsen var tvungna att spara pengar och kunde inte dra igång sin stora elaka radar på marken för att leda Progress-farkosten till Mir, så besättningen fick leda Progress-farkosten manuellt med endast en hastighetsmätare och videobilder för att styra. Det sket sig, och Progress krockade med Spektr.
- Avsaknad av träning:
Kan oftast drabbas om man inte har förutsett problemet. Se "fel handhavande" ovan: problemet med Mir berodde också delvis på att besättningen inte hade övat momentet ifråga (utöver att det var fel handhavande i första rummet).
- Fysiska problem med besättningen:
Muskelatrofin och kalkurlakning är ett problem med långfärder. Det kan bara delvis kontras med träning, men i längden är nollgravitation farligt.
- Mentala problem med besättningen:
Flerkulturella besättningar är problem. Det har märkts ombord på Mir. Även om amerikaner på besök har lärt sig ryska så har de inte lärt sig den ryska kulturen såpass att de friktionsfritt kan flyta in i den ryska besättningen. Motsvarande problem märks också på ISS. Det kan delvis kontras genom urval och träning, men förmodligen så kommer skeppsläkaren att bli tvungen att vara lika mycket psykolog som läkare i framtida långfärder.
- Myteri:
Need i say more?