Mannen i skogen
Präst
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 1,301
Vi blir lite OT då
Sen var problemet, med just de grupperna jag testat på, inte att de är alldeles för duktiga på att hålla ihop. Jag behövde införa någon faktor som tvingade dem att vara kompisar snarare än att ställa till det för varandra, för det var de tillräckligt bra på ändå.
(Till saken hör också att jag brukar avsätta en eller två heldagar till rollspel, där spelarna ofta måste resa ett stycke för att komma till spellokalen, och ev. sova över. Dör deras nyskapade roll efter en timmas spel första dagen känns det som två dåligt investerade dagar.)
Jag brukar nog balansera mängden hjältedådspoäng som finns från början så att poängen skulle kunna ligga orörda hela spelet och sedan ge en lagom mängd förbättringspoäng i slutet.
Mängden poäng resettas till två eller tre inför varje nytt spelmöte eller episod eller så.
Jag har dock aldrig sett det, och finner det lite osannolikt. Exakt samma rollperson skulle kunna behöva just den poängen för att rädda livhanken när de ska anfalla orchkungen nästa dag.
För att inte tala om vad resten av gruppen skulle tycka om den spelaren/rollpersonen under resten av spelet.
"Jag fattade väl inte vad de var till för." var hans förklaring.
- Man
För att både jag och spelgruppen jag testat på körde väldigt rälsat och tradigt. Det var nätt och jämnt att jag fick med dem på att göra en variant på "the dirty dungeon".Han said:Nu är det här kommentarer bortom vad vi snackar om i tråden.
Varför får inte spelarna hitta på situationer, typ för att sätta varandra i trubbel?
Sen var problemet, med just de grupperna jag testat på, inte att de är alldeles för duktiga på att hålla ihop. Jag behövde införa någon faktor som tvingade dem att vara kompisar snarare än att ställa till det för varandra, för det var de tillräckligt bra på ändå.
Jag har med hjältedådspoängen dels som gruppsammanhållningsfaktor, dels för att jag har svårt för att döda rollpersoner, åtminstone i början av äventyr. Med hjältedådspoängen kan jag ändå kötta på med skurkar och monster utan att vara rädd för deprimerade spelare.Han said:Deadlands använder en liknande mekanism (de fick nya av att trigga nackdelar eller lösa delar av scenariot), vilket innebar för min spelgrupp att de aldrig använde poängen annat än till förbättring och "när det verkligen krisade". Jag fick införa en regel om en maxpott för mina spelare bara samlade och samlade på kulorna. Felet (ett av felen?) jag gjorde var att jag balanserade motståndet till spelarna. Uppenbarligen måste man göra motståndet mycket svårare så att spelarna känner sig tvungna att använda kulorna för att klara sig ur situationen.
(Till saken hör också att jag brukar avsätta en eller två heldagar till rollspel, där spelarna ofta måste resa ett stycke för att komma till spellokalen, och ev. sova över. Dör deras nyskapade roll efter en timmas spel första dagen känns det som två dåligt investerade dagar.)
Jag brukar nog balansera mängden hjältedådspoäng som finns från början så att poängen skulle kunna ligga orörda hela spelet och sedan ge en lagom mängd förbättringspoäng i slutet.
Mängden poäng resettas till två eller tre inför varje nytt spelmöte eller episod eller så.
Japp, teoretiskt skulle någon kunna använda de gemensamma poängen för att lyckas bra med sitt charm-slag mot en värdshuspiga i syfte att få med henne till rummet.Det finns å andra sidan spelare som bara tänker på sitt eget bästa och bränner av poäng efter poäng. Fast jag antar att de är såpass få att det endast blir ett anektdotiskt bevis.
Jag har dock aldrig sett det, och finner det lite osannolikt. Exakt samma rollperson skulle kunna behöva just den poängen för att rädda livhanken när de ska anfalla orchkungen nästa dag.
För att inte tala om vad resten av gruppen skulle tycka om den spelaren/rollpersonen under resten av spelet.
Jo, det förstås. Men vi har inte använt det så länge, och spelarna är rätt nya på rollspel över huvud taget, så jag tror att det blir mycket att hålla i huvudet för dem ju fler möjligheter de har med hjältedådspoängen. En rollperson höll på att dö för att spelaren inte tänkte på att poängen kunde rädda honom.Låt de tillföra saker istället. Jag ogillar när sådant som är fastställt kan tas bort, men jag gillar när det förändras. Sedan har jag förvisso inte samma smärtgräns för dig, för om de använder en poäng för att hitta på en bro över diket så tycker jag att det är kreativt av spelarna, precis som vilken annan lösning som helst.
"Jag fattade väl inte vad de var till för." var hans förklaring.
- Man