Nekromanti Fråga till spelteoretiker

[Krille]

Halvstängda dörrar

Du slår in vidöppna dörrar.

Nja. Lite halvstängda kan de allt vara.

SL: "Åkej, så vi har en journalist, en professor och en advokat i Cthulhu, alla totalt traditionellt ickestridiga. Mwahaha! Nu är ni kokta, för nu blir ni påhoppade av en stor NEGER med en RITUALMASK och en YXA! Slå för initiativ!"

Ovanstående var för övrigt vad vi upplevde när vi spelade första avsnittet i Masks of Nylle för ungefär ett år sedan. Fast problemet (som för övrigt löstes med hjälp av en magnesiumblixt i nyllet på negern ifråga) berodde på att spelledaren ville hålla innehållet hemligt, så vi var inte på det klara med vilka rollpersoner som behövdes.

 

[Arfert]

Re: Halvstängda dörrar

ja, men det där lät ju bara ballt... hur kul hade den situationen varit om ni spelat snubbar som var hårdtränade i kung fu, och dessutom beväpnade till tänderna?.. sånt där VILL man ska hända om man spelar CoC.

 

[Mogger]

[ QUOTE ]
Det du beskriver skulle vara en situation där Spelledaren bestämmer allt, och spelarna bara är marionetter... så har det aldrig varit. Rollspel har u för sjutton ALLTID varit en gruppaktivitet. Och skulle nån spelledare i de spelgrupper jag vart med i, under "den mörka åldern, typ 70-80-talet" betett sig som du beskriver skulle vi inte spelat med honom.

[/ QUOTE ]

Jag har med säkert 10 olika SL upplevt det soda talar om.

[ QUOTE ]
Givetvis satt folk i timmar innan nya kampanjer och diskuterade vilken typ av spel man ville köra, vilka äventyr, eller eget material. Och det har vart jävligt kul att spela klassiska "prefab" kampanjer, det är inget jag skule velat ha ogjort. Att påstå att det inte ger nåt är bara löjligt.

[/ QUOTE ]

Skrivna kampanjer är svåra. En "bra SL" fixar det, vilket ju soda påpekar det. Hur många "dåliga" går det på en bra? Hur många spelar som det faktiskt står? Hur många satt egentligen i timmar och snackade förväntningar innan det blev dags att lira Marsklandet? Hur skulle man ens komma på idéen att man skulle göra det?

jag tror inte att SL nödvändigtvis är en idiot om man missar det här, och i vilket fall som helst så är trail & error-tiden ganska lång.

Så, ni har rätt båda två. Jag har upplevt mitt spelande ganska likt soda, och en hel del andra. Det går det knappast att bortse ifrån.

 

[Krille]

Re: Halvstängda dörrar

ja, men det där lät ju bara ballt...

Det hade varit ballare om rollpersonerna hade haft en sportslig att överleva äventyrets första encounter.

Liksom, man behöver inte vara hårdtränad i kung fu eller beväpnad till tänderna. Det hade räckt med lite vanlig hederlig knytnävs-action eller kompetensen att använda en pistol. Men (och det här är den halvstängda dörrens poäng) eftersom kommunikationen brast var vi inte ett dugg förberedda på vilken sorts äventyr Masks of Nylle är, dvs ett mer pulpigt äventyr än klassisk CoC-undersökarskräck, och därför skulle vi fått spö om inte spelledaren varit snäll med magnesiumblixten.

 

[Arfert]

Re: Halvstängda dörrar

...äh, gnäll inte, jag var tvungen att spela Karin Boye i ett CoC-scenario på Gothcon för tusen år sedan... och överlevde. (Slog ihjäl huvudkultisten med ett strykjärn).

 

[Arfert]

..men fixar en dålig SL Sorcerer? eller Burning Wheel? eller .. ja du fattar vad jag menar. Och jag känner inte alls igen det du beskriver.. kanske för att jag började med D&D, inte DoD... D&D är ju mycket mer pang på... och sen, efter några år, fortsatte vi med RQ, CoC, Stormbringer, WFRPG.. BRA spel.

 

[Genesis]

Jag tror att soda gör samma "misstag" som jag gör ibland, att likställa faktiskt rollspelsmaterial med hur det sedan spelas. Det är materialet som uppmanar till knepigt spel men de flesta (alla?) spelar som de vill trots det.

Öh ... Jag förstår inte riktigt hur det har med saken att göra, är jag rädd . Oavsett om spelen spelas som det står i reglerna eller inte, så är ju inte förberedd ståry = stårymonopol. Och det finns en hel del som inte bryr sig särskilt mycket om ståry överhuvudtaget. Se bara diskussionen om djupimmersionism nyligen. krank säger tydligt att han inte vill spela en berättelse, utan ett liv. Var passar det in i klassificeringen? Det behövs nog ett Story Not, också .

 

[Arfert]

...skulle just säga samma sak. Bra poäng.

Eller att storyn kommer som en biprodukt av "livet"... egentligen saknar några av mina favoritfilmer och TV-serier "handling" i gammaldags betydelse... de är bara livet som går, liksom.

Tvbolagsmannen: "What's this show about"
Seinfield: "NOTHING"
(Seinfield pitchar för sin tv-serieidé i ett avsnitt)

 

[soda_UBBT]

Hmm, vet inte om vi har lämnat OP:s intention bakom oss nu eller inte. Låter moderatorer ta ställning till trådbryte eller inte.

Jag har ju tidigare i tråden nämt att om jag omedvetet alltid fått den typ utav rollspel jag velat från min rollspelstid skulle jag inte haft någon nytta utav rollspelteori. Med det sagt:

Det du beskriver skulle vara en situation där Spelledaren bestämmer allt, och spelarna bara är marionetter... så har det aldrig varit.
[snip]
Givetvis satt folk i timmar innan nya kampanjer och diskuterade vilken typ av spel man ville köra, vilka äventyr, eller eget material.

Och jo! (stort) JO. Enligt mig är normen just att en välvillig spelledare helt utan begrepp och metoder att göra annat, leder välvilliga spelare, som marionetter, genom snitslade och trista spel. Helt utan öppen diskussion om spel, önskemål, tema osv. Inte en helt populär åsikt kanske.

Men jag är tydligen inte ensam om det. Mer om det nedan.

Klassiska prefabäventyr kunde och kan mycket väl göras roliga. En skicklig och lyhörd SL med en samspelad grupp där sociala kontrakt är skrivna (om än omedvetet), konventioner satta och målet är vidöppet för kul spel. Om det vore normen för alla skulle 'forge' med allt vad de har inneburit aldrig skapats. Aldrig.

Inget utav det du ovan beskriver är enligt mig default traditionellt rollspel. Samtal om och innan spel som sätter upp premisser och en situation som alla investerar och är intresserad utav är INGET som något tradionellt spel jag kommigt över nämt eller direkt handhar. Kul för dig att du och din spelgrupp gjorde det naturliga och slapp alla knäpp rälsningar, totala party wipes, mary sues, mother may I? och annat helt jävla galna saker sker och har skett runt tradionella spelbord - ofta inte kul för någon, men produkten utav unkna och förutfattade konventioner om hur man skall spela rollspel.

"Jaså ni trodde ni skulle spela CoC.. men he he he, nu ska ni spela RAVENLOFT, mohahahah" ..eller?

Det finns MYCKET värre exempel från spel. Spana in RPG.nets otaliga trådar om dåliga GM:s och spelare. Det gamla, och enligt mig skittrista konventionerna, hjälper ingen med spelet. Ofta är de omvetna och i grunden välvilliga som i stundens hetta inte har verktyg eller vetskap om alternativ till GM-fiat eller story-before mm. Ett ganska vanligt sätt att spela på.

 

[Mogger]

Det finns betydligt mer hjälp till hur spel faktiskt ser ut i de spelen, ja. Har du sett något kapitel direkt riktat till spelarna rörande deras ansvar i något av de spelen du räknar upp? F.ö är Sorcerers Bangs ett av de bästa spelhjälpmedel jag träffat på.

Så, ja, det är lättare att komma undan som SL om resten av deltagarna tydligt visar vad de vill.

 

[Arfert]

Nu har jag ju spelat med väldigt många spelgrupper... och jag känner inte alls igen mig i din beskrivning... jag kanske har haft sjukt mycket tur då.

..fast det kan bero på att vi började med D&D när jag var 17 (1978), och när CoC med flera kom var vi redan en bit över 20 år... Är man i de nedre tonåren kanske spelen flippar ut mer.

 

[Mogger]

Fast djupimmersionism ligger ju också off the charts. Vi pratar om, eller iaf jag, om det spel som faktiska spel uppmuntrar till. Antingen har du en färdig berättelse från början, eller så har du det inte, och har du en färdig berättelse från början så har du ju det. Jag vet inga prefab-spel som tillåter övriga deltagare att skriva noter exempelvis.

Men jag vet inte om vi snackar om samma saker längre.

 

[Svarte Faraonen]

Att inte ha en färdig berättelse innebär inte med nödvändighet Story Now. Du missrepresenterar de olika alternativen.

 

[Genesis]

Men jag vet inte om vi snackar om samma saker längre.

Inte jag heller. Vi kan nog lägga ned den här deltråden. Jag vände mig emot något jag uppfattade som en klassificering av rollspel i traditionella och Story Now, och att spelteori handlar om att bygga Story Now-rollspel. Och det är ju galet. Om jag uppfattade rätt eller inte känns inte intressant längre. Skit samma.

//Genesis, over and out.

 

[soda_UBBT]

[snipp]
Den där uppdelningen är arbiträr och tjänar inte mycket till, tycker jag. [snipp]

När jag talar om story - vad som helst - i rollspelssammanhang tar jag inte hänsyn till rollspelsätt som inte tillskriver story någon betydelse. Det är riktigt. Iom att story är viktigt för mig, nämnde jag det som ett konkret exempel som svar på OP:s fråga.

Intressant med 'vem som skriver den'. Vilka rollspel har ett förskrivet story manus skrivet utav samtliga inblandade innan spelmötet? Jag känner inte till något. Vore intressant att se något konkret. Likaså ditt slumpat manus/noter innan spel kunde vara jäkligt kul att se i realiteten.

För att vara lite krass så sysslar jag med teori för teorins praktiskta användande. Att modeller som handhar story inte beskriver icke-story eller att man teoretiskt skulle kunna tänka sig avarter utav story skapandet med alla tänkbara aktörer och författare är kanske intressant för vissa. Inte för mig. Sorry, men så är det.

 

[soda_UBBT]

Att inte ha en färdig berättelse innebär inte med nödvändighet Story Now. Du missrepresenterar de olika alternativen.

Om du inte tänker på Story after så önskar jag att du kunde utveckla dig. Gärna med exempel så är du snäll.

 

[soda_UBBT]

Nu har jag ju spelat med väldigt många spelgrupper... och jag känner inte alls igen mig i din beskrivning... jag kanske har haft sjukt mycket tur då.

..fast det kan bero på att vi började med D&D när jag var 17 (1978), och när CoC med flera kom var vi redan en bit över 20 år... Är man i de nedre tonåren kanske spelen flippar ut mer.

Har inget med åldern att göra. Tror på 2 alternativ här.

1. Du gillar samma sak som mig i spel och har haft sjukt tur.

2. Du gillar något helt annat och har fått det du velat från tradionellt spel.

Gissar numbero 2. Alla kan inte killa dansbandsmusik Arfert. Sorry jag står inte ut med skiten.

 

[Arfert]

ursäkta, vad då "dansbandsmusik".. nu är du larvig. Dansbandsmusik som Glorantha, Enemy within, Masks o N, Pendragon stora kampanjen, med mera? Ja om det är dansband får det stå för dig. Om det var det du menade. Fast står du inte ut med det så gör du inte, folk är olika. Men var inte så nedlåtande.

jag tror på alternativ 3: De jag spelat med har varit folk som har en "seriös" inställning till HUR man spelar... Har vart personer som som Johan Danforth, Thomas Olsson (som hade merlin games i gamla stan), Anders och Tove gillbring, och andra i samma stil. Plus olika trevliga personer från det här forumet...

 

[soda_UBBT]

ursäkta, vad då "dansbandsmusik".. nu är du larvig. Dansbandsmusik som Glorantha, Enemy within, Masks o N, Pendragon stora kampanjen, med mera? Ja om det är dansband får det stå för dig. Om det var det du menade. Fast står du inte ut med det så gör du inte, folk är olika. Men var inte så nedlåtande.

Sorry. Ber om ursäkt för det. Det bara 'halkade' ur mig. Helt onödigt, det är sant. Tanken var iaf att musiksmaken är olika.

Tror oavsett att ditt alternativ 3 är mitt alternativ 2. Oavsett hur seriösa eran inställning varit. Om inte annat så får jag väl gratulera dig för ett ovanligt lyckad spelkarriär!

Tro inte att det är normen bara. Det går jag bara inte med på.

 

[Arfert]

tja, känner inte att jag vet tillräckligt om det du menar med alternativ ett. Och dessutom så har jag spelat många Forgespel också (och äger de flesta "välkända").. så det är inte så att jag är okunnig om dessa. Men det är bara ett fåtal som gett mig den där "faen va bra-känslan". Det är mest kul paranteser... Däremot finns det vissa regelmekanismer som kan vara användbara, ja. Och jag gillar att det är KORTA, tajta regler, för det mesta.

(fast mina senaste favvospel är ju Burning Wheel och Artesia, så kort är inte alltid det som gäller)

De är av olika kvalitet som allt annat.. en del är bra, andra är en gäspning.