e04
Efter förra avsnittets långsamma tempo och build-up är det här skyldigt att ha mer action. Det levererar det med bred marginal!
Rosby and Stokeworth är verkligen de kassaste husen! De får aldrig något coolt gjort. Men Darklyns gör
fräcka saker ibland.
Jag är inte överraskad att de inte vågade behålla namnet på Elmo Tully - Grover Tully är illa nog (och Kermit Tully är värst).
Alicent tappar en drakminiatyr av sten i golvet så att den går sönder - OBS SYMBOLIK!
Åh, Aegon - problemet med att vara bortskämd och ha litet personlighetsdefekter!
En sak jag verkligen gillar med serien - och som rimligtvis måste vara GRRM-input - är hur
The Song of Ice And Fire traderades genom huset Targaryen. Implikationen är att den tappades bort under The Dance of the Dragons tills dess Rhaegar återupptäckte den, det triggade "kidnappningen" av Lyanna Stark för att framställa The Prince That Was Promised, och sedan tappades bort
igen så att ingen i GoT-eran längre känner till den.
Det funkar bra hur den kanske största effekten av drakar i strid är moralisk - det är svårt att döda
enorma mängder folk med dem, men alla på marken vet att man inte har någon chans eller något motmedel.
Åh Rhaenys, du skulle ha nöjt dig med segern!
Game of Thrones lyckades ge illusionen av att vem som helst kunde dö, men det var aldrig riktigt sant - Jon, Arya och Tyrion hade Plot Armor. Men i
House of the Dragon är det sant - alla kan dö, och de flesta kommer att.
Produktionsvärdena fortsätter att vara helt rubbade, till relativt sett inte jättemycket pengar.
The Acolyte och
The Rings of Power bara önskar att de kunde se så här bra ut trots högre budget (mycket högre budget i tRoPs fall)!