Nekromanti God45 recenserar Mutants äventyr!

[God45]

Äventyr: Uppdrag i Mos Mosel
Av: Michael Petersén och Gunilla Jonsson
År: 1984

Det är inte ett intro äventyr om inte spelarkaraktärerna är en hög random äventyrare som hyrs in av en questgiver. Den här gången är det för att utreda ett troligt försvinnande i en liten stad en bit bort. När karaktärerna kommer fram beter sig stora delar av befolkningen skumt, invasion of the body snatcher style, vilket får karaktärerna att leta vidare tills de hittar en ondskefull bunker från en mörk och biovapen fylld forntid. Om de lyckas besegra det genuint coola "monstret" i det här äventyret kommer quest givern hyra in dem för att göra fler jobb i framtiden vilket kan bli en hook för en hel kampanj.

Det här är väldigt D&D och hade lätt kunnat tappa smaken av postapokalyps om inte denna förstärktes genom fluffet. Men just detta görs på ett sätt som inte är påträngande men ändå är effektivt. Det är också ett äventyr tydligt uppdelat i en utredande och pratig bit och en del där man krälar en dungeon och slaktar fiender. Vilket är ett smart sätt att få en spelstil att flyta in i en annan och fungerar utmärkt här.

Vissa av de mest uppenbara referenserna var lite distraherande. Som kejsare Palpatine och Gary Gygax referenserna som mer eller mindre är så klumpiga som det går att göra en referens. Men det lyckas inte sänka den här sagan om ett ondskefullt träd och dess onda kloner.

4 av 5.

 

[God45]

Äventyr: Mutantkosackerna
Av: Mats Blomqvist
År: 1986

Det här äventyret tänkte skicka iväg äventyrarna på skeppet Marie Celeste (höhö, jätteroligt) för att lösa en diplomatisk kris i vad som typ är post-apokalyptiska Ryssland. Ett skepp med diplomater från ett post-apokalyptiskt land i Sverige skickades för att bilda en allians med den ryska militärdiktaturen. Deras skepp har dock stoppats av mutant kosacker (som trots skämt potentialen tack och lov inte är muterade kor).

Det hela kan dock inte lösas av att spelar karaktärerna rullar in med vapen och psi-krafter och mördar en hög motherfucking kosacker, även om det finns chansen för sådant. Utan istället måste karaktärerna hitta en listig plan runt det hela, som att smyga karaktärerna över gränsen eller muta sig igenom eller lova saker man inte tänker hålla eller något annat. Äventyret uppmuntrar till att inte styra för hårt och att låta bra idéer fungera.

Äventyret innehåller också en Panterman med pistol och en Hamsterpräst med robot butler. De är inte viktiga, men de är små roliga detaljer.

5 av 5, här är första skottet avfyrat mot rälsning i svenska äventyr och det avfyras i ett riktigt bra äventyr också.

 

[God45]

Eftersom jag inte gav den i Drakar och Demoner och det kom frågor så tänker jag berätta om min erfarenhet sedan tidigare med Mutant:

-Jag har läst spridda böcker, speciellt från äldsta versionen men också Chronicles.

-Jag har spelat Mutant Chronicles brädspelet ganska mycket.

-Jag har sett Mutant Chronicles filmen med Ron Perlman tre gånger.

-Jag har spelat Mutant Chronicles och spelade en karaktär vars life path hade haft honom i fängelse så jag var super badass och jag var också rik. Jag minns att jag sparkade en snubbe till döds och sköt auto-hagelgevär. Det var kul. Vi använde antagligen systemet helt fel för sparkande var super bra.

-Jag har sagt att Mutant: År Noll är som Apocalypse World för homofober som inte vill ha något queer innehåll.

Följd frågor kan ställas men om de inte får mig att framstå i ett bra ljus tänker jag dränka ut dem med fler recensioner. Deal?

 

[Mogger]

Äntligen! Nu är jag hemma! Jag minns att jag älskade Mutantkosackerna! Spelade det minst 3ggr och pantern Lars blev något av min mall för framtida RP!

Good times!

 

[God45]

Äntligen! Nu är jag hemma! Jag minns att jag älskade Mutantkosackerna! Spelade det minst 3ggr och pantern Lars blev något av min mall för framtida RP!

Good times!

Alla fyra diplomaterna vore superbra spelarkaraktärer templates faktiskt

 

[God45]

Äventyr: I Reptilmännens klor
Av: Torsten Alm och Lars Hellström
År: 1985

Så äventyret handlar till stor del om att äventyrarna ska rädda "unga vackra kvinnor" som kidnappats för att säljas som "kvinnoslavar" till psi-mutanterna som ska ha dem till "avel". Så det är ju äckligt. Den andra delen av handlingen där en idiot har stulit ett kugghjul från stadens ångmaskin och därför kanske dömt ett helt samhälle utan att ens fatta det eller att han inte ens tjänar på det är mycket bättre. Men sedan skrevs tydligen äventyret när båda författarna gick på gymnasiet så jag tänker inte vara allt för hård.

Vi slipper landet som ligger i nuvarande Sverige, Pyrisamfundet, vilket är lite skönt för medan det fungerar är det här mer "ren" post-apokalyps. Det känns faktiskt smutsigt och hårt att leva här, en stämning som formligen strålar från sidorna. Och detaljerna som förstärker känslan är många och väll placerade, som att någon kommer och kidnappar slavar från spelarkaraktärernas by för vinning men ändå ger tillbaks kugghjulet hela byn behöver för att överleva. För han är en bastard but not a fucking bastard! Och det är typ den bästa anledningen jag sett i ett äventyr för varför karaktärerna inte bara ska avrätta genuint onda fiender de besegrar. Ja, killen är en slavhandlare. Men han såg till att alla du känner inte dör bara för att det är rätt sak att göra.

Äventyret i sig är en riktigt bra blandning mellan vildmarkskrälande och dungeon crawl med coola detaljer här och där (som en modern löpsedel om att det är pest epedemi i Stockholm och en sönderfallen polisbil som sirenen fungerar på). Det finns också en bepansrad kanin mutant och en kofotsbeväpnad björn med fyra armar att fucka upp som har väldigt coola bilder båda två.

Sammanfattningsvis är det här ett trevligt äventyr med en lite olycklig plot hook. 3 av 5.

 

[Skarpskytten]

Mos Mosel har ett smått genialiskt upplägg, jag kan fortfarande minnas jakten på information i byn, klonerna, och sedan - "the dungeon". Det var väldigt spännande. DoD -82s och -84s framstår i efterhand som långt sämre än detta.

Men. Redan här dyker Pyri-samfundet och Nicholas von Rijn upp. Och det funkade jättebra för min spelgrupp när det begav sig. Vi älskade Pyri och hela vår kampanj byggde vidare på Nicholas, som ständigt dök upp med nya uppdrag. Mer behövdes inte liksom.

Äventyr: I Reptilmännens klor
Av: Torsten Alm och Lars Hellström
År: 1985

Vi slipper landet som ligger i nuvarande Sverige, Pyrisamfundet, vilket är lite skönt för medan det fungerar är det här mer "ren" post-apokalyps.

 

[Skarpskytten]

Mos Mosel har ett smått genialiskt upplägg, jag kan fortfarande minnas jakten på information i byn, klonerna, och sedan - "the dungeon". Det var väldigt spännande. DoD -82s och -84s introäventyr framstår i efterhand som långt sämre än detta, som har både en bra idé och ett relativt bra genomförande.

Men. Redan här dyker Pyri-samfundet och Nicholas von Rijn upp. Och det funkade jättebra för min spelgrupp när det begav sig. Vi älskade Pyri och hela vår kampanj byggde vidare på Nicholas, som ständigt dök upp med nya uppdrag. Mer behövdes inte liksom. Jag tror att alla Mutantäventyr utom "Reptilmännen" utspelades sig i eller runt Pyri, i ett 1800-talssamhälle med tydliga statsbildningar. Utom då:

Äventyr: I Reptilmännens klor
Av: Torsten Alm och Lars Hellström
År: 1985

Vi slipper landet som ligger i nuvarande Sverige, Pyrisamfundet, vilket är lite skönt för medan det fungerar är det här mer "ren" post-apokalyps.

Och så här tycker jag också i efterhand. Idag är detta mitt favoritäventyr till Mutant, det är rätt kort, många andra äventyr har bättre idéer, men detta har en helt annan känsla, den känsla som fanns i regelboken, men inte i intoräventyret.

Jag undrar varför Äventyrsspel satsade så hårt på ett ganska välutvecklat samhälle som setting. Det känns som att mycket av det som gör post-ap intressant gick förlorat där. I någon av alla moduler, tror det är Mutant 2, finns en historik över mutantskandinavien, och den lyckas få de äldre delarna, innan Pyri uppstod, att låta mycket mer intressanta, men vi fick aldrig något stöd för att spela där.

Om jag skulle får för mig att köra gammel-Mutant idag, skulle jag oavsett försöka få till något som i stämning motsvarar "I reptilmännens klor".

 

[God45]

Äventyren: Järnringen
Av: Karin Fredriksson
År: 1985

Det här äventyret utspelar sig ute i den laglösa vildmarken utanför civilisationen och börjar med att karaktärerna ser en postryttare bli rånad av en älgmutant och dennes lodjurs hantlangare (illustrerat med en awesome bild). Efter man räddat honom får man ett uppdrag som leder till att man blir förkämpar i kampen mot de vidriga och ondskefulla psi-mutanterna i Järnringen! (Egentligen Hjärnringen eftersom de är psi-mutanter. Urk.).

Psi-Mutanterna har hittat ett bevarat lyxhotell från forntiden, komplett med teleporteringsmaskiner och stridsrobotar, som de använder för att hämnas på en stad som försökte folkmörda dem efter anklagelser om att de försökte ta över staden (Vilket de antagligen gjorde men ändå).

Men först måste spelarkaraktärerna ta sig till staden med hjälp av en showtrupp som är en badass Mästaren och Margarita referens.

Sedan följer lite detektiv arbete innan karaktärerna ger sig av till Hotel Imperator som ett riktigt coolt dungeon crawl.

Jag är genuint imponerad av... allt! Till och med älgmutanten känns badass och sadistisk. Hotellet är coolt, Psi-Mutanterna och deras dödsrobotar är feta och showtruppen som hade kunnat vara pinsam fungerar helt och undviker fallgropar. Att det hela utspelas i en vilda västern liknande vildmark där livet är billigt och det inte finns någon lag bortom pistolen du håller i precis bredvid ett gömt underland från en svunnen tid är precis så post-apokalyptiskt jag vill ha det.

5 av 5.

Och hittills är inget Mutant material rälsat. Man har undvikit det med smarta lösningar. Så holy shit jag är positivt överraskad.

 

[Gurgeh]

I efterhand föredrar jag de tidigaste Mutant-äventyren, eftersom de utspelar sig på en rimlig nivå. Rollpersonerna letar efter ett försvunnet kugghjul, eller ska kolla varför en köpman förlorat kontakten med en snubbe i en liten by. Det känns som rimliga saker att göra i ett postapokalyptiskt samhälle. Alla de senare äventyren handlar om storskaliga krig och/eller terroristaktioner.

 

[Mogger]

...en postryttare bli rånad av en älgmutant och dennes lodjurs hantlangare (illustrerat med en awesome bild).

Fortfarande en av mina absoluta favoritmutantbilder!

(Egentligen Hjärnringen eftersom de är psi-mutanter. Urk.).

Vill minnas att psionikerna i Gamma Worlds Iron Ring är förlagan? Men jag kan ha hittat på det...

Så holy shit jag är positivt överraskad.

Genial premiss, fantastiskt väl utfört! Och då talar jag om i princip hela produktlinjen även om jag misstänker att betygen kommer att variera en aning framöver.

Mutant var Äventyrsspel stora kulturgärning. Generisk fantasy kan vem som helst slänga ihop men Mutant är något helt annat.

 

[God45]

Äventyren: Nekropolis, Den grå döden del 1
Av: Michael Petersen
År: 1985

Pyrisamfundet har skickat in karaktärerna som regelrätta spioner till Skåne (och Danmark) ifall Skåne också var Mordor, Ulvriket. Det är Nicholas fon Rijns och björnen Traffaut, questgivers från ett tidigare äventyr som jag nu fattar är en setting NPCs, som är tillbaks och drar in karaktärerna i det hela.

Man får en badass terrängvagn, lite andra grejer och sedan ger man sig iväg... på ett ganska rälsat äventyr. Fast ett som är fyllt med en massa coola saker. Och referenserna regnar. Blade Runner är tydligast med en "vithårig ung man vid namn Rutger Batty. Men Ulvriket är så mycket Östtyskland att det stänker av sidorna.

Det är i alla fall en fruktansvärd cyborg konspiration (som är cool och faktiskt har vettiga motiv) som är den egentliga skurken bakom Ulvriket. Och medan det här äventyret bara är första delen i kampanjen har den den goda smaken att ge en alternativ för att köra det här helt fristående.

Så. Inte så post-apokalyptiskt som det rä weird fantasy och lite rälsat här och var. Men coolt, episkt och kul. Jag hade gärna försökt undvika lönnmördarråttorna i det här äventyret.

4 av 5.

 

[Henke]

Äventyr: Uppdrag i Mos Mosel
Av: Michael Petersén och Gunilla Jonsson
År: 1984
4 av 5.

Ett av mina absoluta favoritäventyr som underligt nog hamnade i grundlådan när det är bra nog att stå på egna ben. Det här har vi spelat både som unga och faktiskt ett par ggr på senare år och senaste gången där jag SL:ade två detektiver som åtog sig Nicholas von Rijns uppdrag att undersöka om brodern Ragnar i Mos Mosel blivit galen då han påstod att hans vänner inte längre var hans vänner. Känslan var 5 av 5.

Äventyr: Mutantkosackerna
Av: Mats Blomqvist
År: 1986
5 av 5, här är första skottet avfyrat mot rälsning i svenska äventyr och det avfyras i ett riktigt bra äventyr också.

Det här äventyret uppfattade jag som 11-åring aldrig som speciellt bra utan mer som en äventyrspitch med ganska lös och ointressant handling. Kanske borde titta på det igen och idéen att göra diplomaterna till rollpersoner blir jag riktigt sugen på.

Äventyr: I Reptilmännens klor
Av: Torsten Alm och Lars Hellström
År: 1985
Sammanfattningsvis är det här ett trevligt äventyr med en lite olycklig plot hook. 3 av 5.

Det här kikade jag på första gången för några år sedan då jag spelledde det som ett stopp på vägen tillbaka från Mos Mosel. Blev ett smått dråpligt slut då RP förhandlade med reptilmännen om att släppa en av de kidnappade kvinnorna och nöjde sig med det. Antiklimax!

Äventyren: Järnringen
Av: Karin Fredriksson
År: 1985
5 av 5.

Och hittills är inget Mutant material rälsat. Man har undvikit det med smarta lösningar. Så holy shit jag är positivt överraskad.

Det här har jag bara läst men blev aldrig speciellt sugen på att spela. Timglas-tvillingar i bikini kändes inte helt fräscht.

Äventyren: Nekropolis, Den grå döden del 1
Av: Michael Petersen
År: 1985
4 av 5.

Min första kontakt med Mutant. Gränsstugan väcker så mycket nostalgi att det är svårt att förklara. SL:ade detta för några år sen och tyckte det var helt lysande fortfarande.

 

[God45]

Äventyren: Bris Brygga, Den grå döden del 2
Av: Michael Petersen
År: 1986

Så det är ett stort och episkt äventyr där man ska hjälpa motståndsrörelsen, tända eld på luftskepp, fly brinnande städer, åka ubåt, undvika lönnmördare och tillsist konfrontera den hemliga cybern som styr Ulvriket i hemlighet. På vägen finns coola NPC:er, roliga händelser och den första hårda rälsen i Mutant. Författaren är dock öppet apologistisk över rälsen så det är något.

Jag hade inte kört detta utan att först ha kört del 1, även om boken påstår att det är möjligt. För tempot är då fullt ös medvetslös från sekund 1. Vilket funkar efter buildupen i del 1 men nog blir för mycket utan.

Det här är för styrt och för forcerat episkt på något sätt. Det känns som om jag tittar på filmer i ett tv-spel emellanåt och jag tror inte det här kommer spela så bra vid bordet. Detta trots roliga och intressanta delar.

2 av 5.

 

[God45]

Äventyren: Brännpunkt Hindenburg
Av: Jonas Engwall
År: 1988

Lejonpersonen på framsidan är borderline pornografisk. Det gjorde det inte alls konstigt att läsa den här boken på tåget. Bilderna i boken är dock bättre och väldigt 80-taligs när det är dom bäst.

Det stora problemet med det här scenario är att det inte är ett dugg post-apokalyps. Det finns berömda författare, och val över hela länder, intriger mellan länderna, samhälle nog att folk vill göra en kommunistisk revolution mot det och terror grupper. Det är tidigt 1900-tal med muterade djur och folk som vill rösta in Älg Lenin som ledare över Norrland.

Äventyret i sig har det stora problemet att jag inte ser varför spelarkaraktärerna skulle bry sig. En kompis dem har fått kicken för att han velat frita folk kommunisterna kidnappat, sedan sparkar snuten in dörren och mejar ner honom. Sedan går han "Snälla, gör grejen som fick mig dödad!". Och jag vet inte varför jag skulle. Kanske bara hatar jag bara kommunister och vill skjuta dem med laserpistol? Det gör det också skumt när hela grejen bygger på att man ska lista ut att en NPC är en hemlig kommunist. Alla beter sig skumt så jag vet inte hur jag skulle kunna märka det.

Resten av scenariot är bättre och har lite kul dungeon crawling och en del där spelarna kan luras anfalla fel grupp politiska avvikare och skjuta på dem med laserpistoler. Det är ganska kul.

2 av 5. Det är för bebyggt och jag vet inte varför jag är här men det händer i alla fall kul saker i bebyggelsen och jag får meja ner folk med laserpistol.

 

[Ram]

Jag ser inte alls Mutant som postapokalyps. Mutant är en (typ) logisk lapptäckevärld. Beroende på vad skit som exploderat i skogarna runt omkring så finns det förbjudna zoner där det är sjukt djävla livsfarligt. Mellan dessa zoner så har vi ett nybyggar- till lite mer uppbyggt vilda-västern-samhälle. På vissa platser så finns någonting som är coolt nog att i viss mån utmana en Zon för och då uppstår en fortifierad stad. I ytterligare andra regioner så är det större områden där det är långt till zoner och där finns civilisation och då det är en värld där det fanns en hög teknologisk och eventuellt kulturell nivå innan skiten träffade fläkten så visar det sig i vad man gör när befolkningen når den kritiska massa och ekonomi att kultur och nöjenär aktuella igen.

Grejen är att zoner kombinerat med gamla hedliga klimat, bördighet etc. i ytterligare kombination med teknologins försvinnande i kombination med att sagda teknologi har funnits och nu i vissa fall är "super-magi" i världen skapar en i mitt tycke extremt tilltalande öppenhet i att skapa de skapelser som man vill skall finnas. Ett politiskt val i Norrland tycker jag funkar i Mutant.

Sedan kan man tycka lite vad man vill om länder, arméer och den lite lökiga förkärleken för gränser på en karta, men det ser jag som en mindre fråga.

 

[Henke]

Äventyren: Bris Brygga, Den grå döden del 2
Av: Michael Petersen
År: 1986
2 av 5.

Måste såklart även kommentera det här utifrån att jag SL:ade hela Grå Döden för några år sedan. Vi uppdaterade Nekropolis till MUA´s Ulvriket som höll en helt annan klass kart- och beskrivningsmässigt vilket säkert gjorde en del. Ubåten är egentligen en rätt trist detalj som man lätt kunnat byta ut mot en intressant flykt ut i Ulvrike vildmark. Tyckte rebell-fästet och zeppelinar-hangaren var helt ok, men hade en fantastisk spelupplevelse i Cyberns bunker (som vi förlagt på polarzonen Gruznan). Lugn och smått förrädisk klassisk musik i komplexets korridorer med ett totalt klimax där RP´s ammunition tar slut och av av hjältarna slår Cybern i spillror med gevärskolven. Awesome!

 

[Mundo]

Lejonpersonen på framsidan är borderline pornografisk. Det gjorde det inte alls konstigt att läsa den här boken på tåget. Bilderna i boken är dock bättre och väldigt 80-taligs när det är dom bäst.

För er som på något sätt tycker att God måste vara en såndär överdrivare som alltid överdriver... Nej, det gör han inte.

Taglinen med "livsfarlig spänning" hjälper ju inte fallet iheller.

 

[God45]

För er som på något sätt tycker att God måste vara en såndär överdrivare som alltid överdriver... Nej, det gör han inte.

Taglinen med "livsfarlig spänning" hjälper ju inte fallet iheller.

Hahahahah NSFW varning på den bilden till och med ????

 

[Mogger]

För er som på något sätt tycker att God måste vara en såndär överdrivare som alltid överdriver... Nej, det gör han inte.

Taglinen med "livsfarlig spänning" hjälper ju inte fallet iheller.

Jag tyckte den bilden var ascool! Tror jag hade en RP som såg ut så!