oheligt
Det jag menade med att magi skulle kunna tolkas som något "oheligt" var alltså just att magi ändrar på naturlagarna. Den skadar helt enkelt skapelsens integritet, liksom magikerns egen "livskraft" (eller själ, om man så vill). Däremot är magi inte (nödvändigtvis) någon form av "hädelse" (alltså ett brott mot några budord eller mot gudens vilja), men det ligger så att säga i gudarnas intresse att motarbeta användandet av magi. Denna tolkning bygger jag i viss mån på det faktum att gudakraft och magisk kraft är (regeltekniskt) väldigt lika. Skillnaden skulle i så fall vara att gudarna kan förändra världen utan att samtidigt försvaga skapelsen, medan klåfingriga magiker mest orsakar skada i största allmänhet (på grund av sin bristfälliga insikt i metafysik samt sin begränsade magiska kraft).
Men ovanstående är alltså endast ett metafysiskt resonemang. Det spelar egentligen inte så stor roll hur och varför man förlorar Qadosh, eller huruvida det är en gud (eller flera gudar) som ligger bakom "straffet". Effekten är ju densamma, regeltekniskt sett.
Alltså: Magins eventuella ohelighet behöver inte ha något med enskilda gudar eller någon religion att göra. Det är snarare så att människan är en del av skapelsen och därför inte ämnad att försöka manipulera den på gudars vis. De skador magikern orsakar på sin egen själ kan därför lika gärna bero på att magin stör världens ordning i största allmänhet, istället för att magisk kraft i sig skulle vara "giftigt" för själen, eller att någon gud skulle bestraffa magikern.
Fast nu upprepar jag mig bara, så jag sätter punkt där.
/Baldyr, som antagligen är alldeles för insnöad på Granströms metafysik