Då har vi kommit igång ordentligt med häxhammaren och har de första fem spelpassen under bältet. Reflektioner so far är att det är en jävla tur att jag lyssnade på folk här på forumet och hookade in Elmeandra in ploten redan i förväg. Hade man inte gjort det hade det blivit ännu svårare att få igång det här äventyret än väktarens vrede. En annan tanke såhär i efterhand är att man helt borde ta bort biten att Elmeandra hade hittat en hammare som hon gett över till prästerna på Karvosti. Jag tänkte inte på det när jag läste modulen, men när vi spelade och RP fick reda på detta (Grymkäft nämner det) så blir situationen rätt weird. Spelarna vet ju att de spelar ett äventyr som heter "Häxhammaren". En hammare i häxornas boning har uppdagats. Troligen är den en mäktig artefakt. Klart som korvspad att de vill söka upp den, istället för att ge sig av på en komplicerad och närmast fruktlös letan i elmeandras spår!! Jag fick hitta på att prästerna redan hade skickat iväg den till skymningsklostret, och det var på vippen att spelarna då tänkte åka dit. Det hade blivit en jävla avstickare, och som tur var kom de på bättre tankar så småningom. Det känns som hela det spåret utgör en onödig tankevurpa helt utan bäring på äventyret, och hade jag spelat om hade jag strykit den detaljen helt.
Efter detta letade de upp Bartho utan större problem och drog med honom till Nya Jordemo. Här lierade de sig med Dagesto och hans gäng som jag broderade ut och gjorde ett helt kompani av intressanta karaktärer utav. De väntade på att härskareden skulle anfalla en andra gång, lät dem i princip decermera försvaret och tog sig in. En strid utbröt inne i staden, de norpade flickan och flydde hals över huvud ut med fundiber och hans män hack i häl. Fundiber nedkämpades vid stadens port och 3 av RPna var vid det laget utslagna eller nere på någon enstaka hälsa kvar. Även solriddarna var dem hack i hälen men de flydde ifrån dem och jag lät solriddarna avstå från att jaga dem, striderna hade varit hårda nog så jag spar dem som ett ess i rockärmen. Några av dagestos män strök med och de begravdes rituellt en timme bort från staden medan sorgsen flöjtmusik spelades. Här bröt vi session 5 och tar julledigt.