Nekromanti Hård Sci-Fi, vad krävs?

[krank]

Samma här, otroligt inspirerande. Skadar inte att det är lagligt att ladda ner heller, ex-vis här (själva core-boken finns en bit ner på sidan, i olika format).

Man kan dessutom helt lagligt ladda ner grundbokens original-PDF (som jag inte såg där?) via lämplig torrentsite.

 

[Mogger]

Bortom solsystemet?

Ok, jag har förkovrat mig i ämnet en del och börjar väl få en bild av det. Men vad finns bortom Pluto och Kuiperbältet?

Jag vill ju att min hårda SF ska innebära månadslånga färder genom tyst rymd och det vore coolt om det fanns lite fler destinationer

 

[Mogger]

Jon-drift är det coolaste vi har hittills och det tankar man inte.

Kärnbränsle (typ Uran) måste väl tillsättas då och då, eller hur funkar det. Eller kan en jonraket drivas av någon annan vettig källa?

Räkna med ett projekt på ett par tusen år om du vill terraforma. Om du "bara" vill ha en koloni så är det betydligt enklare.

Går det att terraforma lokalt alltså?

 

[terje]

Re: Bortom solsystemet?

Ok, jag har förkovrat mig i ämnet en del och börjar väl få en bild av det. Men vad finns bortom Pluto och Kuiperbältet?

Jag vill ju att min hårda SF ska innebära månadslånga färder genom tyst rymd och det vore coolt om det fanns lite fler destinationer

Oortmolnet och vidare ut mot de närmaste stjärnsystemen.

Sen är det kanske inte helt orealistiskt att hitta på nya närbelägna stjärnor av typen bruna dvärgar. De är så ljussvaga att de är svåra att hitta men de är eventuellt väldigt vanliga och kan ha egna planetsystem (ungefär som Jupiter och dess månar).

 

[Sapient]

Jon-drift är det coolaste vi har hittills och det tankar man inte.

Kärnbränsle (typ Uran) måste väl tillsättas då och då, eller hur funkar det. Eller kan en jonraket drivas av någon annan vettig källa?

Nja, man måste ha en energikälla som tillför kraft. Den kan t.ex. vara i form av en kärnreaktor (vilket ger lång drifttid). Jonerna måste också komma från en källa (så helt sant att man "inte tankar", är det inte - men man utnyttjar källan extremt effektivt, i förhållande till t.ex. kemiska raketer.)

Ska man kort beskriva jondriften så innebär det att man tar en upphettad gas (i plasmaform, dvs. där atomkärnor och elektroner skilts åt) och accelererar denna. När plasmat accelereras i en riktning (bort från rymdskeppet) skapas en motkraft som driver skeppet i motsatt riktning. (Newtons tredje lag.)

Nu har atomerna väldigt liten massa - så det blir förhållandevis liten kraft i motorn. Den (låga) kraften innebär att jonmotorn har en begränsad acceleration. En kemisk raket utvecklar i jämförelse väldigt mycket mer kraft, vilket ger en snabb acceleration.

Men eftersom en elektriskt laddad atomkärna kan accelereras till vääääldigt hög hastighet till jämförelsevis liten kostnad i energi, i jämförelse med den ganska begränsade mängden energi som kan rymmas i tanken på en kemisk raket, så får man ändå ut mycket "fart" (rörelsemängd).

Rent praktiskt innebär detta att man i samma volym på rymdskeppets bränsletankar kan nå mycket högre slutgiltig hastighet (över lång tid) om man använder jon-drift jämfört med om man blåser allt på en snabb, kort acceleration.

Men det betyder en del saker:
- jondrift är inget man använder för att komma upp ur en "grav-brunn", dvs. från en planets yta eller liknande,
- det är heller ingen bra idé på korta sträckor, t.ex. från jorden till månen
- då acceleration tar tid, behövs det andra metoder för styrning, t.ex. kemiska raketer.

Jon-motorn är för att driva över långa sträckor och tider.

Räkna med ett projekt på ett par tusen år om du vill terraforma. Om du "bara" vill ha en koloni så är det betydligt enklare.

Går det att terraforma lokalt alltså?

Tony menar sannolikt kolonier i isolerade enklaver. Den typiska SF-formen av bosättning under en metalldom eller liknande.

Lokal terraformning är i princip omöjligt. (Åtminstone i hård SF, men kan vi laborera med för närvarande okända teknologier som innefattar fält av olika slag, så kan man ju i isolera kolonin den vägen, vilket ju delvis vore det samma som "lokal terraformning".

 

[w176]

Sen tycker jag inte vi ska glömma att det finns en hel uppsjö av cool SF som är hård när den kommer till vetenskapen men som inte handlar om rymddrift, utan saker som medicinska landvinningars effekt på sammhället.

Mitt favoritexempel där är Elisabeth Moons prisbelönta Speed of Dark som handlar om en bot mot autism.

 

[Guest]

Sen tycker jag inte vi ska glömma att det finns en hel uppsjö av cool SF som är hård när den kommer till vetenskapen men som inte handlar om rymddrift, utan saker som medicinska landvinningars effekt på sammhället.

Mitt favoritexempel där är Elisabeth Moons prisbelönta Speed of Dark som handlar om en bot mot autism.

Men men... Autister blir ju sjuuukt bra analytiker. (under förutsättning att de är någorlunda autistiska rörande vad man ska analysera)

Edit: (Pga. forumets art så måste jag ju såklart säga att detta inte var till 100 % allvarligt utan kanske bara 10 %)

 

[Mogger]

Sen tycker jag inte vi ska glömma att det finns en hel uppsjö av cool SF som är hård när den kommer till vetenskapen men som inte handlar om rymddrift, utan saker som medicinska landvinningars effekt på sammhället.

Mitt favoritexempel där är Elisabeth Moons prisbelönta Speed of Dark som handlar om en bot mot autism.

Absolut. (Spekulativa?) vetenskapsfält som neuroteknologi, cybernetic, genmodifikation m.m. har absolut i en plats i allt det här.

Jag började bara med rymdfart för att liksom få de grundläggande settingdragen klara. Faktum är att det här redan har resulterat i 10 sidor text inför ett framtida spel. Men jag tänker arbeta lite annorlunda den här gången och inte ösa fram allt jag skriver utan vänta tills det går att presentera något mer färdigt och snyggt.

 

[Krille]

Men det betyder en del saker:
- jondrift är inget man använder för att komma upp ur en "grav-brunn", dvs. från en planets yta eller liknande,
- det är heller ingen bra idé på korta sträckor, t.ex. från jorden till månen
- då acceleration tar tid, behövs det andra metoder för styrning, t.ex. kemiska raketer.

Små anmärkningar:

Jon-motorer har redan använts på "korta sträckor" från just Jorden till Månen, exempelvis i form av ESAs (svenskdesignade) SMART-1. Men den tog två år på sig, så det är rätt opraktiskt för människor.

Satelliten GOCE flyger i så låg omloppsbana att den behöver en jonmotor för att kompensera för luftmotståndet.

Med "styrning" antar jag att du menar finliret inför exempelvis dockning eller panikundanmanövrer eller motsvarande. Där är jonmotorer rätt kassa. Men all styrning i rymden handlar egentligen bara om att ändra sin vektor (dvs åt vilket håll man är på väg och i vilken hastighet), och för det funkar jonmotorer utmärkt. Det är bara en fråga om hur lång tid man har på sig.

 

[Jocke]

Snart kan vi få anledning att se över det där med att FTL inte är rimligt, eller så har NASA bra riktigt ont om bra idéer...

Gizmodo har hela historien.

 

[Mogger]

Antimateria?

Läser på lite om antimateria som kraftkälla, och det är ju förbluffande coolt. Om jag inte missuppfattar allt så är en sådan raket 1000-tals ggr mer effektiv än dagens oerhört ineffektiva raketer. Problemet är tydligen att producera och lagra antimateria, men även där finns det teoretiska lösningar.

Någon som känner till någon baksida på det här, förutsatt att antimaterian är stabil och sånt?

 

[Mogger]

Snart kan vi få anledning att se över det där med att FTL inte är rimligt, eller så har NASA bra riktigt ont om bra idéer...

Gizmodo har hela historien.

Coolt! Tack för länken.

 

[Sapient]

Jepp, det är helt rätt iofs. - men premissen var just att flytta runt människor...

Vektorer har jag inte ens gått in på. Än mindre (fysikalisk) rörelse och tröghet. (Annat än nämnt det i förbigående.) Där har man helt klart ett val som konstruktör. Hur realistiska regler för rymdskepps rörelser vill man ha? De flesta människor (är min erfarenhet) har en rätt "Aristotelisk" uppfattning, snarare än en "Newtonsk", så realistiska regler upplevs lätt som både krångliga och konstiga (kontraintuitiva).

Frågan är om rörelse egentligen kommer att ha en sån betydelse (t.ex. Tonvikt på rymdstrid) att det lönar sig att gå in på? Annars skulle jag skippa det helt.

 

[Sapient]

Re: Antimateria?

Nackdelen är framför allt att energiåtgången blir astronomisk. Du behöver gigantiska mängder för att skapa (och rätt schyssta mängder för att lagra) större kvantiteter.

Så totalt sett är den inte jätteeffektiv. Annihilationen är effektiv på att omvandla massan till energi, men räknar du in skapandet, sjunker effektiviteten.

Plus att du måste ha med ett fussionskraftverk. Och det kräver massor av helium. Och dessutom ett fissionskraftverk som levererar ström att driva fussionen, så en massa extra massa på köpet.

Om det i slutänden är effektivt eller ej, beror på hur du tänker "tillverkningen" av antimateria. Och är den för generös, är det klart en faktor som talar för mindre hård SF. (Tänk Star Trek, typ.)

 

[Mogger]

Re: Antimateria?

Om det i slutänden är effektivt eller ej, beror på hur du tänker "tillverkningen" av antimateria.

I dagsläget tänker jag mig produktionsanläggningar utanför Merkurius som kan dra nytta av sol och värme. Det är en lös tanke som kanske inte är redo att läggas fram för NASA riktigt än. Jag tar det steg för steg.

 

[Mogger]

Hur realistiska regler för rymdskepps rörelser vill man ha?

Inte speciellt. Det räcker med att veta hur lång tid det tar att resa från A till B och vilka tärningar som ska slås, och sedan kryddar man det med lite coola namn som Kaufman/Meier-drift och sedan för man in samtalet på odlat kött och återvunnet vatten istället.

 

[Troberg]

Nja, man måste ha en energikälla som tillför kraft. Den kan t.ex. vara i form av en kärnreaktor (vilket ger lång drifttid). Jonerna måste också komma från en källa (så helt sant att man "inte tankar", är det inte - men man utnyttjar källan extremt effektivt, i förhållande till t.ex. kemiska raketer.)

Just det här är den stora fördelen med jondriften. Den kräver inte en massa tungt bränsle som man måste släpa med sig. Detta är ett jätteproblem om man ska landa på planeter.

Exempel (siffrorna är ur minnet, borde vara i rätt härad):

* För att starta från jorden och komma ut ur jordens gravitation krävs det ungefär 9 gånger rymdskeppets vikt i bränsle.
* Säg att man ska landa på venus, med ungefär samma gravitation. Då behöver man 9 gånger skeppets vikt för att starta därifrån också. Den vikten behöver man ha med sig när man startar från jorden, och att lyfta upp den kräver då 9*9=81 gånger skeppets vikt.
* Det är en jäkla massa bränsle. Det ställer större krav på skeppets uppbyggnad, tankar, större motorer (de ska ju kunna bränna av 72 gånger skeppets vikt i bränsle under den första starten...) och så vidare. Allt detta gör skeppet tyngre, vilket naturligtvis gör att vi behöver mer bränsle. Osv.

 

[Troberg]

Re: Antimateria?

Problemet är tydligen att producera och lagra antimateria, men även där finns det teoretiska lösningar.

Att lagra antimateria är en baggis, den får bara inte komma i kontakt med materia. Med andra ord, lagra den i en tank gjord av antimateria.

Problemet att lagra tanken, däremot...

 

[Mogger]

Jag funderara mer och mer på att rymdskepp av interplanetär typ sällan eller aldrig färdas inom atmosfären. Istället dockar de vid rymdhamnar för omlastning och transport till eller från ytan sker med mer lämpliga farkoster och/eller hiss.

Det behöver givetivs inte vara samma i hela solsystemet. Att ex Venus saknar effektiv rymdhiss kan ge intressanta bieffekter. Ett exempel bara. Allt sånt här blir mer och mer klart ju bättre koll jag får.

 

[Arfert]

Jag funderara mer och mer på att rymdskepp av interplanetär typ sällan eller aldrig färdas inom atmosfären. Istället dockar de vid rymdhamnar för omlastning och transport till eller från ytan sker med mer lämpliga farkoster och/eller hiss.

Det behöver givetivs inte vara samma i hela solsystemet. Att ex Venus saknar effektiv rymdhiss kan ge intressanta bieffekter. Ett exempel bara. Allt sånt här blir mer och mer klart ju bättre koll jag får.

Det låter vettigt.