Hjältemodigt och hjältemodigt … jag har i alla fall visat mig vara en snubbe som funkar bra i pressade situationer:
Situation 1:
En aspackad hammarbyare trackar en 14-årig (uppskattningsvis) djurgårdare på tunnelbaneperrongen där jag väntar på tåget hem. När H börjar putta på D med det uttalade syftet att spöa honom lägger jag mig i. H blir arg på mig och vill sticka en kniv i min mage.
På ren instinkt tar jag av honom kniven och fäller honom raklång på perrongen. Jag slänger kniven på spåret och skäller ut H efter noter. När han lommat iväg och mitt tåg kommit in börjar jag skaka okontrollerat och inser hur jävla nära det var att jag fått levern uppsprättad. Hade jag hunnit tänka efter hade jag förmodligen aldrig ingripit.
Situation 2:
En av mina söner trillar av en smal åsnestig i Anderna och faller ner för ett 100 m högt stup. (Bisarrt nog hade han strax innan snavat till och varit
nära att trilla av. Det var när han skulle visa hur nära det varit som han faktiskt trillade.) Tack och lov lyckas han klänga sig fast i ett buskage som växer 3-4 meter nedanför kanten. De övriga i sällskapet (50-åriga svenska damer) skriker »Åh Gud! Åh Gud!« och irrar runt på ett sällsynt okonstruktivt sätt.
Jag pratar lugnande med sonen samtidigt som jag lossar alla remmar på min ryggsäck och knyter ihop dem till en lina med en löpögla i änden. Jag firar ner linan, sonen sticker sin ena arm i öglan och jag drar upp honom. Sen kramas vi och skakar okontrollerat. Sonen har dyrt och heligt lovat att aldrig göra om det.
Situation 3:
En alkis trillar och gör sig illa på glaskross (fråga mig inte
hur, det har jag ingen aning om). Blodet sprutar från hans vänstra underarm och förbipasserande människor låtsas som om alkisen är osynlig. Jag offrar min scarf och lägger ett tryckförband enligt konstens alla regler, beordrar någon att ringa en ambulans och någon annan att hjälpa mig bära alkisen till en intilliggande parkbänk. Hela tiden pikar jag alla som bara går förbi och låtsas som ingenting. Jag är fan
fortfarande arg på dem.
Dessutom är jag brandledare och första hjälpen-snubbe på min arbetsplats.