Nekromanti Hjältedåd

[magoo]

Nu vill jag läsa om hjältemodiga saker som ni har gjort - fram med era goda sidor! Har ni räddat liv, donerat organ, stoppat skenande bussar eller nåt annat som ger er guldstjärnor i himlen och hjältepoäng?

Det enda jag har åstadkommit i den vägen är att ge blod och hålla handen på en gubbe som hade ramlat illa tills ambulansen kom. Jag har även simmat ut i iskallt vatten för att rädda mina syskonbarn som stuckit iväg med båten, men inget bättre än så. Inga hjältepoäng än!

 

[Marcus J]

Jag har flera sommrar i rad suttit på en stol och sett till att ingen drunknar på ett bad. Det bästa är att det är ungefär vad jag skulle göra annars med och att jag får betalt

/Marcus, är badvakt om det inte framgick av texten ovan.

 

[MongoMan]

Har ni räddat liv, donerat organ

Det är väl inte just nåt organ förutom njure man kan donera medans man lever,
eller vad frågan även ställd till de på den andra sidan?

/Mori - Är otroligt ohjältig.

 

[Selly]

Jodå – man kan även bli leverdonator. [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Storuggla]

"Har ni räddat liv, donerat organ, stoppat skenande bussar eller nåt annat som ger er guldstjärnor i himlen och hjältepoäng?"

Jag vet inte. Jag har hållit en gubbes ben medan vi väntade på ambulansen (han hade drullat in i en bil med sin moppe och gått sönder), jag har släpat två medvetslösa tonårstjejer (supit sig redlösa) till ambulans, jagat ut jobbiga snorungar som störde pankisar och gripit en herre som slogs med allt och alla. Det är väl det och allt utom den gamla gubben på moppen var i tjänsten, så jag är inte så aktiv som jag låter. Jag har gjort mer, men då var vi så många att jag tvekar att sno äran sådär.
Tyvärr får jag inte bli blodgivare då min mor gett mig anlag för någon mysko blödarsjukemojäng och jag är dessuomt livrädd för sprutor, knivar och allt sådant som gör hål på min hud. Förutom katten då.

Edit: Visst ja, jag har släkt två bränder i pappersåtervinningslådor också. Jävla svinjobb man hade.


Storuggla, med väst och kravatt

 

[malmkvist]

Nja, inte mer än att jag är med i Sjöräddningen hemma i Halmstad, och räddar idiotiska semesterskeppare som har kört på grund eller fått andra problem.

 

[MongoMan]

Men bara en liten bit, det räknas ju inte! ;) [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Dante]

Hjältemodigt och hjältemodigt … jag har i alla fall visat mig vara en snubbe som funkar bra i pressade situationer:

Situation 1:
En aspackad hammarbyare trackar en 14-årig (uppskattningsvis) djurgårdare på tunnelbaneperrongen där jag väntar på tåget hem. När H börjar putta på D med det uttalade syftet att spöa honom lägger jag mig i. H blir arg på mig och vill sticka en kniv i min mage.

På ren instinkt tar jag av honom kniven och fäller honom raklång på perrongen. Jag slänger kniven på spåret och skäller ut H efter noter. När han lommat iväg och mitt tåg kommit in börjar jag skaka okontrollerat och inser hur jävla nära det var att jag fått levern uppsprättad. Hade jag hunnit tänka efter hade jag förmodligen aldrig ingripit.

Situation 2:
En av mina söner trillar av en smal åsnestig i Anderna och faller ner för ett 100 m högt stup. (Bisarrt nog hade han strax innan snavat till och varit nära att trilla av. Det var när han skulle visa hur nära det varit som han faktiskt trillade.) Tack och lov lyckas han klänga sig fast i ett buskage som växer 3-4 meter nedanför kanten. De övriga i sällskapet (50-åriga svenska damer) skriker »Åh Gud! Åh Gud!« och irrar runt på ett sällsynt okonstruktivt sätt.

Jag pratar lugnande med sonen samtidigt som jag lossar alla remmar på min ryggsäck och knyter ihop dem till en lina med en löpögla i änden. Jag firar ner linan, sonen sticker sin ena arm i öglan och jag drar upp honom. Sen kramas vi och skakar okontrollerat. Sonen har dyrt och heligt lovat att aldrig göra om det.

Situation 3:
En alkis trillar och gör sig illa på glaskross (fråga mig inte hur, det har jag ingen aning om). Blodet sprutar från hans vänstra underarm och förbipasserande människor låtsas som om alkisen är osynlig. Jag offrar min scarf och lägger ett tryckförband enligt konstens alla regler, beordrar någon att ringa en ambulans och någon annan att hjälpa mig bära alkisen till en intilliggande parkbänk. Hela tiden pikar jag alla som bara går förbi och låtsas som ingenting. Jag är fan fortfarande arg på dem.

Dessutom är jag brandledare och första hjälpen-snubbe på min arbetsplats.

 

[Vitulv]

Jag är värsta fegisen och gör aldrig något hjältemodigt (annat än att offra hela mitt vuxna liv för rikets försvar), men jag har en liten solskenshistoria att berätta.

När jag var yngre hade jag en kompis som vi kan kalla Jim*. Jim var något utav en bråkstake och blev så småningom dömd till en villkorlig fängelsedom. Efter det hände så kom han till viss insikt och slutade med stökerierna och blev en hyfsat skötsam artonåring. En kväll när han står på en busstation kommer det fram ett gäng ungdomar som bestämmer sig för att ge Jim en omgång trots att han gång på gång gör klart för dem att han absolut inte vill slåss (man vill inte det om man är dömd till villkorligt fängelse). Ledaren i gänget måttar ett slag mot Jim som börjar inse att han satt sin sista potatis när plötsligt ödet vill annorlunda.

Ut ur en buske flyger det en kille som knockar gängledaren med en klockren käftsmäll. Efter räddaren i nöden kommer det ytterligare ett gäng glada slagskämpar och vild strid utbyter mellan dem och gänget. Jim står bara storögt och tittar på medan elaka gänget (tm) får toksmörj. Det visar sig att ett gäng berusade AIK-huliganer bestämt sig för att hjälpa honom. Efter att striden lagt sig så nickar de glatt åt Jim, vinkar och springer därifrån under glad supportersång och käcka "heja AIK-rop".

Jag tycker att det är en fantastisk historia!

- Vulf

___

* Han heter nämligen det

 

[Nightowl]

Jag är ingen hjälte, bara en sidekick. Exempel:

Jag är student och vandrar i Stockholms vinternatt med några kompisar. Jag ser ett fyllo som ligger på en parkbänk helt utslagen. Jag påpekar att han kommer att frysa ihjäl. Kompisarna mumlar att man inte ska lägga sig i. Jag går bort och börjar rycka i gubben och frågar om han verkligen ska ligga där och tryna. Han är inte direkt redig men sätter sig i alla fall upp. Nu vet jag inte vad jag ska göra men två tjejer i grupenn drabbas av medmänsklighet. De tar över och lyckas coaxa gubben ned i tunnelbanan, och tro fan om han faktiskt inte har ett månadskort (får man hjälp av soss med sånt?) Han lotsas iväg till T-centralen åtminstone - jag ber personalen om ursäkt, men där var han i alla fall inomhus. Men det var inte jag som snackade upp honom och stödde honom så han kunde gå.

Alltså, det här har hänt flera gånger - en gubbe som halkat och är sinnesförvirrad, en unge som är vilse, en annan unge som blev mobbad på skolan jag jobbade. Det är liksom jag som jumpstartar polare eller kollegor eller i ett par fall min farsa att "lägga sig i" och hjälpa till, men det är inte jag som styr upp det hela, och hade jag varit ensam hade jag säkert gett upp innan jag faktiskt uträttat nåt - typ gett upp om det frusna fyllot.

Erik

 

[Selly]

Månadskort. [ANT]

”får man hjälp av soss med sånt?”

Ja, det kan man få.

 

[Rickard]

Hjältedåd vet jag inte.. Det är mer humanitära grejer som jag tycker borde vara för givet..

Som småsaker så brukar jag ofta hjälpa till med barnvagnar, öppna dörrar, skjuta på bilar och betala små summor av pengar till de som inte har pengar.. Den sista brukar jag göra med löfte om att den andre kan betala tillbaka till mig om denne betalar pengar för någon annan vid ett senare tillfälle.. Jag tog den principen utav en konduktör som en gång gick in och betalade 20 kronor när jag var lite kort på en tågbiljett..

När jag var nere på medeltidsveckan och i fylla promenerade ensam hem så passerade en gråtande, ung kvinna mig.. Jag hajade till och sedan (antagligen på grund utav spriten) frågade jag henne vad som hade hänt.. Tydligen så hade hon precis blivit överfallen men lyckats ta sig därifrån.. Det var lite svårt att få ord ur henne för hon pratade febrilt och gråtandes med sin pojkvän över telefonen.. Jag pratade lugnande med henne och fick henne att sluta gråta och tog henne till nordporten - en välbefolkad plats, där hon kunde ringa och möta upp sina vänner.. Jag tänkte inte så mycket mer på det, förrän jag läste dagen därpå att en kvinna hade blivit utsatt för ett våldtäktsförsök på den platsen där jag mötte henne..

Förutom det, så har jag snackat med två (av varandra oberoende) tonårsflickor under en längre tid och gjort att de gått från depression till ett mer menfullt liv..

/Han som även dragit in personer som varit lite utanför i hans umgängeskrets

 

[Dewain]

Jag ser inte mig själv som en hjälte mer som en aktiv medmänniska.
Jag var en aktiv nattvandrare under ca fem år men sedan lades projektet ner (pengabrist) och hjälpt flertalet unga tjejer och killar som på ett eller annat sätt råkat illa ut i fyllan och villan.
Jag har även gått imellan i slagsmål där jag fick stryk istället , det slutade i polisanmälan med allt som kom där till. Jag stannar alltid när jag ser någon som har bil problem.

Men det som jag alltid kommer minnas var när en vän till mig ringde och hade bestämt att ta livet av sig, hon hade länsat medcinskåpet satt i sig allt hon hittade och ringde till mig. Jag satte mig i bilen och körde som en galning till henne där jag först tvingade i henne mjölk sedan såg till att hon spydde upp så mycket som möjligt innan jag körde henne till akuten. Det var först när jag viste att hon skulle klara sig som jag själv bröt ihop och insåg att jag nästan förlorat en av mina då bästa vänner.

 

[Mekanurg]

Situation 1: 1995 skulle två sextonåriga grabbar spöa en kille de inte gillade på en T-baneperrong. Det hotade och trakasserade honom på flera sätt (olaga hot & olaga frihetsberövande). Ingen annan gjorde något. Jag blev så förbannad så att jag klev fram och skällde ut idioterna. Mobboffret passade då på att fly med nästa tåg. Jag trodde att jag skulle få stryk, men de två mobbarna behärskade sig innan situationen ballade ut.

Situation 2: Jag var med om att släcka en blivande eldsvåda innan den övertände en sommarstuga ca 1996. Jag bar med oskyddade händer ut en brinnande plastback ur ett kök, medan en annan person släckte de antända väggsektionerna runt spisen. Jag agerade utan att tänka efter och bär därför fortfarande ärr från händelsen. Märkligt nog gjorde det inte ont förrän jag hade kastat backen på säkert ställe.

Situation 3: 1998 sprang jag med en ormbiten liten pojke över axeln nästan en kilometer för att komma till en telefon och ringa efter ambulans. Osannolik ork kommer av sig själv när det krävdes. Det gick bra för grabben; han hade blivit biten av en snok visade det sig. Någon dag senare gick jag och skaffade mobiltelefon.

 

[The_Gorger]

Jag har gett blod en gång, och det var en ganska otrevlig upplevelse, pga att jag blev stucken i en nerv. Alla som satt omkring mig såg så lugna ut där de satt och blev tömda, så jag försökte hålla masken. Snacka om att göra sig till åtlöje!

 

[Anders Åstrand]

Jag har köpt ut cigaretter och sprit åt stackars ungdomar vid flertalet tillfällen.

 

[Marukusu]

Vilken hjälte! [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Marukusu]

Jag skänkte 4kr till Rädda Barnen igår...

...annars så är jag något av en egoist som inte lägger sig i "andras angelägenheter" och jag brukar inte vara sen att skylla ifrån mig så fort jag gör något dumt. Men om jag såg en svårt blödande alkis på stan så skulle jag nog fan i alla fall göra någonting för att hjälp honom...

- Danne, "ickeninterventionistisk".

 

[Rickard]

Re: Vilken hjälte! [OT]

Själv tycker jag det är anskrämligt det Anders Åstrand har gjort.. Jag brukar aldrig köpa ut, utan tycker det är mycket bättre om dem köper smuggelsprit, knark och smuggelcigaretter.. Det är ju mycket billigare, så då kan ungdomarna få mycket mer!

/Han som fyller tidigt på året så han fick alltid köpa ut åt sina kompisar till en början (och när han blir statsminister så ska han se till att åldern räknas från det år som man fyller istället för den dag man fyller)

 

[MongoMan]

Re: Vilken hjälte! [OT]

och när han blir statsminister

Det är alltså inte frågan om du blir statsminister, utan när ...