Krickdala Hjälp Sinisa med Sällsamheter

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
768
Silvertebryggare
Dina teer har ovanliga effekter. Du vet vilka barr, bär, löv och örter som får teet att glänsa och skimra - som silver. Den som dricker kan saker som att skutta extra högt eller springa ifrån den snabbaste hare.

(Många och avancerade effekter eller få och blygsamma beroende på vad som passar spelvärlden bäst.)
Jag tycker om det här. Det känns som att man har fått recept ifrån farmor på ett par speciella teer. Detta ska skrivas ihop i dagarna.
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
768
Urhärligt upplägg!

Vad gäller vintern, varför inte låna lite av upplägget i Mumindalen?

Vintern är kall, mörk och hemsk som du beskrivit. Anständiga små djur sover sin vinterdvala och undviker isälvor och mörkerväsen. Även Rollpersoner.

Förutom den där gången (äventyret...) när Rollpersonerna oväntat väcks under vintern och tvingas utforska ett hotfullt och främmande Krickdala, täckt av snö och is och fullt av faror. Som om världen bortom vägens krök kommit till Krickdala...
Ja! Mycket bättre. Att alla ligger och sover gör ju den där vintern när man väcks av något, eller kanske ännu bättre: när man måste hålla sig vaken eller ställa väckarklockan för att vakna -- med olika förberedelser för att utforska den mörka, kalla snövärlden -- så himla kuslig och främmande. Som en annan planet, nästan, tänker jag. Tack!
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
768
Jag förstår om fåglarnas roll redan är upptagen. De är fantastiska varelser att bygga kring.
Ja, eller hur? Jag tänker också lite såhär, att om man är en hasselmus eller mullvad eller igelkott, då är en stor korp eller en kattuggla eller till och med en vanlig hök en ganska skräckinjagande och mystisk varelse. Och jag vill bygga på det rätt mycket, att ormar och rovfåglar redan är monster. Så när man senare stöter på riktiga monster, odjur med vingar av skuggor som kan stjäla röster eller som kommer ifrån en annan dimension, typ, så blir de desto hemskare. Och då kanske man till och med måste söka upp ugglorna eller korparna för hjälp, i utbyte mot -- ja, något som man absolut inte vill ge bort. Sin svans, minst.
 
Last edited:

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,777
Location
Helsingborg
Vindfödd
Det finns ett nöje i att springa. Över blommande ängar, över vida vidder, längs skogens små stigar och många i Krickdala är snabba på foten. Men ingen är så graciös som en vindfödd, som ej tycks hindras av grindar eller grenar, av taggar eller törnen, av stenar eller staket. Genom den svåraste terräng ilar de, lätt som vinden, kvick som en solstråle, och ibland utan att ens lämna fotspår, inte ens i nyfallen snö.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,654
Location
Fallen Umber
Så fin bild. Jag har grubblat en del på just paddorna. Grundtanken är att det bara är små, nordeuropeiska däggdjur som bor i Krickdala, och är, så att säga, "folket"; de kan tala samma språk och har på sig kläder och så vidare. Ödlor, ormar, grodor, och så vidare, är istället en sorts djur, som kan dra kärror, och äta och ätas av rävar och vesslor, etc. Men den här paddan får mig att tveka. Och så roligt det vore att få rita en egen groda som skriver poesi. Kanske kan amfibier få vara med på ett hörn. Men då kommer frågan -- varför inte ödlor, också, du vet? Och om ödlor är "folk" -- då förlorar kanske ormarna något. Då blir ormarna som stora gorillor, så att säga -- bara stora versioner av "folk". Och ormarna ska liksom vara drakarna. Demonerna. Utöver draken då. Vet ej. Detta är viktiga och stora frågor.
Aha! Wanderhome har en annorlunda men snarlik uppdelning: där är alla ryggradsdjur Folk, medan alla insekter är Djur. Så ett herde-får kan valla hjordar av humlor över kullarna.

Du skrev innan att Wanderhome saknar lite av det här mörkret, och det är sant, men det finns ett litet stråk av fantasy-epik gömt djupt nere bland valbara alternativ, med lite antydningar om ett svunnet krig, om en obehaglig gud som kanske dräptes och om odjur som kanske vaknar igen. Jag tycker väldigt mycket om det spelet samtidigt som jag inte tycker det är vidare spelbart. Det kanske framgår av hur Ackerfors skrev en krönika om när vi spelade i våras.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,186
Location
Ereb Altor
...som det där att man tänker sig att det finns en grej med att den som tänder gatlyktorna är speciell på nåt sätt — det är ett jobb i spelet, inte en sällsamhet...
Misstänkte det. Kanske snarare:

Ljusmästare
Du kan kontrollera ljuset, leka med det, få det att röra sig från en punkt till annan. Ibland kan du till och med frambesvärja ljus ur mörker.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,186
Location
Ereb Altor
Vindfödd
Det finns ett nöje i att springa. Över blommande ängar, över vida vidder, längs skogens små stigar och många i Krickdala är snabba på foten. Men ingen är så graciös som en vindfödd, som ej tycks hindras av grindar eller grenar, av taggar eller törnen, av stenar eller staket. Genom den svåraste terräng ilar de, lätt som vinden, kvick som en solstråle, och ibland utan att ens lämna fotspår, inte ens i nyfallen snö.
Det heter såklart Vindsjäl! :) Eller hur @ceruleanfive ?
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,186
Location
Ereb Altor
Konstig hatt
Du har en hatt. En sällsam och speciell hatt. Du minns inte var du fick den ifrån, en dag var den bara där. Ur hatten kan du ibland dra sakersom du av någon anledning tycks behöva. Ibland vet du inte ens vad det är för saker, men efter en stund brukar det visa sig. Som den gången då drog en speldosa ur hatten. Du visste inte alls vad du skulle ha den till, men det visade sig vara en vaggvisa som sövde den ilskna humlekunge så att du och dina vänner kunde fly från hans underjordiska labyrint.
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,191
Ja! Mycket bättre. Att alla ligger och sover gör ju den där vintern när man väcks av något, eller kanske ännu bättre: när man måste hålla sig vaken eller ställa väckarklockan för att vakna -- med olika förberedelser för att utforska den mörka, kalla snövärlden -- så himla kuslig och främmande. Som en annan planet, nästan, tänker jag. Tack!
Ja precis detta! Det kanske är det första snöfallet som får Krickdalingarna att gå i ide , så snö = vinter. Och när de väl vaknar har deras bekanta by förvandlats till ett månlandskap dolt under ett vitt täcke.

Snabbt inser de dock att snön talar sitt eget språk genom spår - från det alldagliga "Jaha, fru Mård är uppe och snokar på vintern, det kunde man just vänta av den skojaren" eller "Fotspår från Herr Melins gryt till Agathas koja... vilken skandal!" till det främmande och skrämmande "Vad i hela friden kan lämna så stora spår!" eller det hårresande knakandet av snö som blir blåis när Isfrun sakta kalvar fram i fruktansvärt majestät.

Och överallt vinterhovets älvor som gömmer sig i de kallaste och mörkaste hörnen och skuggorna redo att slita tag i Rollpersonerna med sina dödliga isklor
 

Nion

Warrior
Joined
31 Jan 2020
Messages
320
Location
Göteborg
Krickdala har varit med mig under morgon, mysigt ställe att fundera kring. Det är alltså du som ritar bilderna också? Tycker bilderna förmedlar stämningen bra.

Känslospröt
Du har alltid kunnat förnimma andra varelsers känslor. Bubblande glädje, rasande ilska och trögflytande likgiltighet letar sig in även i ditt hjärta. Oftast som en kort snabb stril men ibland som en stor flod som översvämmar dig och stannar, känslan blir din känsla.
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,191
Esquire/Junker
Du har ett ansenligt släktträd med namnkunniga förfäder, och du kan en skröna om varenda en. Du har även ett familjevapen (rita det). I sociala utmaningar kan du dra nytta av den status dina förfäder ger och du kan välja en släktklenod (fickur, värjkäpp, kikare el dyl).

Betjänt
Du är van vid att betjäna andra och se efter deras behov. Du löser problem diskret och med finess och utstuderad hövlighet. Din mästare är kanske död, eller en av övriga RP. Kan de vad en RP eller SLP behöver, och fixa grejer bakom kulisserna.

Gröna fingrar
Dina rovor är kända i hela Krickdala, och du har gott hopp om att Storrovan som du just nu håller på att odla fram kommer att få storpriset vid den årliga Rovfesten. Du har en instinktiv förståelse för växter och grönt, och kan alltid hitta ätliga bär och nötter ute i skog och mark.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,777
Location
Helsingborg
Krickdala har varit med mig under morgon, mysigt ställe att fundera kring. Det är alltså du som ritar bilderna också? Tycker bilderna förmedlar stämningen bra.

Känslospröt
Du har alltid kunnat förnimma andra varelsers känslor. Bubblande glädje, rasande ilska och trögflytande likgiltighet letar sig in även i ditt hjärta. Oftast som en kort snabb stril men ibland som en stor flod som översvämmar dig och stannar, känslan blir din känsla.
"Hmm. Dålig stämmning i den här staden. Jag känner det i både morrhåren och nackhåret. Och då vet du att det är dåligt! Minns du förra gången när det där kattgänget tänkte stoppa oss i tunnor och göra jag vet inte vad"
"Jag minns den incidenten annorlunda och dina berömda morrhår dränkta i öl, men en poäng har du."
 

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,182
Ja precis detta! Det kanske är det första snöfallet som får Krickdalingarna att gå i ide , så snö = vinter. Och när de väl vaknar har deras bekanta by förvandlats till ett månlandskap dolt under ett vitt täcke.

Snabbt inser de dock att snön talar sitt eget språk genom spår - från det alldagliga "Jaha, fru Mård är uppe och snokar på vintern, det kunde man just vänta av den skojaren" eller "Fotspår från Herr Melins gryt till Agathas koja... vilken skandal!" till det främmande och skrämmande "Vad i hela friden kan lämna så stora spår!" eller det hårresande knakandet av snö som blir blåis när Isfrun sakta kalvar fram i fruktansvärt majestät.

Och överallt vinterhovets älvor som gömmer sig i de kallaste och mörkaste hörnen och skuggorna redo att slita tag i Rollpersonerna med sina dödliga isklor
”Men…” pep en mus från bakre raden ”om vi ska ligga i ide hela vintern, vad händer då med julen? Behöver vi upptäcka den genom äventyr?”

Edit: ”Julen?” svarade Georg Grävling ”Jag vet inte vad du talar om” och alla nickade menande mot varandra, varpå de, var och en, drömde sig bort till just deras hushålls hemlighet (som egentligen var densamma hos alla), att de mitt i vintern gick upp i skydd av mörkret och snön, tände ett ljus och åt en undansparad festmåltid innan de åter la sig och sov.
 
Last edited:

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,191
”Men…” pep en mus från bakre raden ”om vi ska ligga i ide hela vintern, vad händer då med julen? Behöver vi upptäcka den genom äventyr?”
Man måste ju äta en gång under vinterdvalan, och vid midvinter så vaknar alla Krickdalingar vid soluppgången med molande hunger. Sedan firar varje hushåll vinter ur förrådet de lade upp under hösten, läser dikter och eldar på i brasan. Medan solen fortfarande är uppe går man med fikonpudding till sina grannar och sjunger glada vintersånger och utbyter gåvor. Sedan somnar man igen i paltkoma i takt med att solen sjunker. Det viktiga är att somna innan midnatt, för då kommer isälvorna ut..

Ninjad av Cybot :)
 

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,182
Man måste ju äta en gång under vinterdvalan, och vid midvinter så vaknar alla Krickdalingar vid soluppgången med molande hunger. Sedan firar varje hushåll vinter ur förrådet de lade upp under hösten, läser dikter och eldar på i brasan. Medan solen fortfarande är uppe går man med fikonpudding till sina grannar och sjunger glada vintersånger och utbyter gåvor. Sedan somnar man igen i paltkoma i takt med att solen sjunker. Det viktiga är att somna innan midnatt, för då kommer isälvorna ut..

Ninjad av Cybot :)
Ja, dessutom editade jag in en egen lösning i posten. Skönt att vi alla tre ryckte ut för att rädda julen!
 

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Mycket fin stämning i denna setting! Som synes stimulerar den mångas fantasi. Jag funderade en del på hur magisk settingen är och på vilket sätt. Av någon anledning landade jag i några frågor:

1. Vad ramlar ner från himlen? Kanske: en magisk glödande meteorit, en gnistrande stjärna (stor som en badboll), en rostig rymdraket, ett gyllene ägg (kläcks det?), en uråldrig kortlek med till synes obegripliga kort, en äldre förvirrad herre i plommonstop som har kommit till fel ställe och vill hem.

2. På vilket sätt är böcker magiska? Kanske: böcker fungerar bara delvis som i vår värld. De innehåller gåtfulla hemligheter, är mycket stora, dammiga och otympliga. Den som läser mycket får svårt att sluta. Böckernas texter är dessutom föränderliga. Enskilda bokstäver, ord och hela sidor försvinner. Ibland dyker de upp igen någon helt annanstans. Kanske i någons mun. Memoarer, reseskildringar, kartböcker och encyklopedier är vanliga. Finns det ett gammalt bibliotek eller antikvariat?

3. Vem har nycklarna till de uppvridbara automaterna? Det finns alltså en sorts robotar, gjorda av någon mekaniskt kunnig figur. Nycklarna till några av automaterna är dock på vift, möjligen stulna. En del av automaterna har också försvunnit. Det ryktas att de har blivit isärplockade. Av vem? Och vad ville konstruktören egentligen med automaterna?

4. Tänker växterna? Kanske finns det stora tänkande ekar. De har funnits länge eller alltid och minns sådant som alla andra glömt. Det går att tala med ekarna, men alla kan inte det. Några av ekarna är mycket sorgsna över de släktingar som en gång höggs ner för att bli skepp.

5. Spelas det canasta? Av någon anledning tycker jag att det känns rätt. Folk träffas för att spela detta kortspel. Det dricks cider, skvallras och umgås. Någon blir väl upprörd över att ha förlorat. Kort försvinner, dyker upp igen på oväntade ställen.

6. Vad betyder porträtten? De flesta (alla?) har någon form av porträtt av sig själva och sina familjer. Porträtten kan förändras över tid. Nya detaljer och ibland även personer (helt främmande?) dyker upp. Ingen vet varför, det är bara så porträtt fungerar. Att leva är att ingå i ett magiskt porträtt.

7. Vart leder de underjordiska tunnlarna? Vilka grävde dem och varför? Vad och vem kan man hitta i tunnlarna? Hur djupt ner går de? Till planetens glödande mitt eller till den platta världens undersida?
 
Last edited:

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,777
Location
Helsingborg
Ja, dessutom editade jag in en egen lösning i posten. Skönt att vi alla tre ryckte ut för att rädda julen!
Sen kan jag tänka mig att Julen faktiskt är den säkraste dagen på vintern. Vinterälvorna lär ju vara upptagna med sina egna fester just när vintern är som mörkast och kanske inte kommer tillbaka från mörka hovets festligheter förrän annandagen tidigast.
 
Top