Nekromanti I kultens skugga

[God45]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

"Ah, det tänkte jag inte på."

Medan grupper följer efter personen som faktiskt vet hur man ska röra sig nära vilda djur lyckas Antero trampa rakt på en torr kvist som knäcks till med ett högt ord och hjorten rusar iväg.

"EFTER DEN!"

 

[wilper]

Något om regler

Att lyckas eller misslyckas
Allt du säger att du lyckas med - lyckas du med. Allt du säger att du misslyckas med - misslyckas du med.

Men om du försöker ... Om du inte vet om du vill lyckas, får lyckas eller borde lyckas, ställ en fråga. Om du försöker lyckas med något, och i "vanliga" rollspel hade slagit tärning för att avgöra det hela - ställ en fråga.

Frågor är kraftfulla. Vi använde dem redan i rollpersonsmakandet för att hitta oväntade vinklar i berättelsen och för att bygga engagemang i varandras rollpersoner. Nu när spelet är igång fortsätter vi att använda frågor på samma sätt och i samma syfte.

Även om din rollperson inte är med i scenen kan du som spelare vara aktiv och svara på de andras frågor.

Ordningen kring bordet (Samma som står i google-doc:et.)

Du är “spelledare” för spelaren under dig i listan. Om han/hon ställer en fråga har du första tjing på att svara på den. Vid ett fysiskt bord är det lätt att avgöra om någon är på väg att säga något, men här blir det lite svårare. Men låt oss börja med att om en spelares fråga har legat obesvarad i två timmar så är det fritt fram för vem som hellst att svara på den.

När du svarar på frågor minns:
- Spela inte den andres roll, nöj dig med att redogöra för konsekvenserna av handlingar. “Du ser en stilig prins, och blir kär i honom.” “Du ser en stilig prins, han verkar vara den sorten som du skulle kunna bli kär i.”
- Du är inte spelarens motståndare i allt. Du vinner inte genom att alltid sätta spelaren i klistret, men historien blir inte intressant om du inte gör det ibland.
- Du är inte spelarens vän i allt. Äventyret blir inte roligare bara för att man lyckas med allt man tar sig för, men historien blir inte rolig om man inte gör det ibland.
- Håll dig till historiens anda och stil.
- Var inte rädd för att säga det uppenbara. Det som är uppenbart för dig är ibland jättehäftigt för andra, och nästan alltid oväntat. Människor är mer olika än man kan tro.

God45 - Antero Vipunen
Tomatalven - Thurendil /Skogs-Thure
Zappelina - Veera Fui
CSPPT - Ragnar Lodbrok
Luna Lovegood - Luule Ukko
God45 - Antero Vipunen

Jag gör. Du gör. Hen gör.
Om ni vill ha hela upplevelsen och spela utifrån Okults ramverk, spela då i första person.

Jag gör. Du är rollpersonen. "Jag klättrar upp för branten och ser häxan."

Du gör. Du beskriver något som rör en annan spelares rollperson. "När du klättrar upp för branten ser du häxan."

Hen gör. Du beskriver något som vi som spelare observerar utifrån, bifigurer i handlingen. "När Rolfindur klättrar upp för branten ser han häxan."

Bygg inte barriärer mellan er själva och era rollpersoner genom att tala i tredje person.

 

[CSPTT]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

"Suck!"

instinktivt letade jag efter spåren på hjorten än att se den med ögat.

"Spring ni efter om ni tappar bort den, så hittar jag den efter spåret"

 

[Zorbeltuss]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

Jag suckar lite smått uppgivet och mular något lite stillsamt.

 

[Zappelina]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

Jag springer tills jag ser hjorten och ropar på er att skynda er. Den verkar inte vældigt rædd, men håller ett hælsosamt avstånd. Ibland vænder den sig om och ser efter oss. Jag och de som vill løper efter i en knapp halvtimme.

Nær den och vi återvænder ner i ravinen væxer det något grønt længst ner. Tror ni det ær vintergrøna?

 

[Tomatalven]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

Vid ravinens brant minns jag plötsligt.

-ääh.. Jag tror att mor nämnde något om att hon la en fälla här i ravinen, var försiktiga...

Går någon, eller hjorten i fällan?

 

[CSPTT]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

Plötsligt hörde man en äldre mans skrik

-AAAAA!!!, hjälp!! hjälp!!

Jag sprang så fort jag kunde, såg en munk liknande figur, ligga där med ett blodig ben.

-Ta det lugnt, detta kommer göra ont.

Jag öppnade fällan, och såg hur smärta tog över, mannen svimmande.

-Behöver hjälp här!

River sönder lite tyg från min skjorta och lindra om såret.

 

[Tomatalven]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

Jag går direkt och försöker hjälpa till sköta om munken, dels för att jag har varit med om liknande situationer förut och så har jag en stor respekt för kyrkans folk. Efter en kort stund märker jag att jag inte känner igen den här mannen, han kommer inte från vår kyrka, eller ens från byn.

Känner någon av er igen honom?
Vad gör hjorten?

 

[God45]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona

Mannen ligger på marken och bar svimmat av. Han har en märklig tatuering i ansiktet och vi känner inte igen honom.

Hjorten vänder sig om när den ser mannen och frustar. Dens ögon blir vilda och den ser galen ut innan den störtar rakt emot mannen på marken och alla som står ivägen för den.

Jag backar snabbt bort från mannen och hjorten och börjar springa mot en stor gren som ligger en bit bort. Jag börjar hosta halvägs till den och saktar ner för att kunna andas.

 

[Tomatalven]

Efter att ha backat undan och samlat mig lite lägger jag en pil på min bågsträng.
Jag tänker ta tillfället i akt och skjuta den.

Lyckas jag? Jag är rätt bra med bågen om ingen hindrar mig och vilt är min familjs levebröd så om ni inte har några invändningar borde jag göra det.

 

[God45]

Pilen träffar rakt genom ögat och hjorten sjunker till marken död mitt i ett steg. Ett perfekt skot.

 

[Zappelina]

Neej! Jag försöker stoppa dig och rädda mannen samtidigt! Djuret är vackert, mannen skadad. Jag slår till dig och springer i din skjutväg för att få mannen ur vägen. Ingen ska dö!

 

[Tomatalven]

Spoiler

jag kompromissar då, visst gör man det?

Jag skjuter ned hjorten och blir kort därefter knockad av Veera som är starkare än vad alla tror.

 

[wilper]

Spoiler

jag kompromissar då, visst gör man det?

Spoiler

</div>Jag skjuter ned hjorten och blir kort därefter knockad av Veera som är starkare än vad alla tror. </div></div>

<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Click to reveal.. <input type="button" class="form-button" value="Show me!" onclick="toggle_spoiler(this, 'Yikes, my eyes!', 'Show me!')" /></div><div class="ubbcode-body"><div style="display: none;">
Som kompromiss betraktat var det ju inte så mycket, du fick iväg din dödande pil i alla fall.

I ett bordsspel så är det ju lättare att se vart folk är på väg. Men där har vi kört med att det som är sagt gäller. Man kan lägga på ett OCH och fylla i mer detaljer, eller ett MEN och lägga till någon ytterligare faktor, men i slutändan får man inte ta ifrån den första spelaren det som sagts.

Dock, både i bordsspelet och här hoppas jag, kan vi vara så raka med varandra att vi kan säga till om något bryter mot ens uppfattning om vad som är kul och passande. Det är dock ett steg ut i metaspelande och när man har rett ut vad det är man inte gillar och hur spelet skall gå vidare så börjar man om igen där man stoppade.

Rollerna får inte alltid som spelarna vill, det är tanken. Det oväntade gör historien intressant.

Men om man tycker att något är helt åt skogen så är det ok att bryta och ta upp en diskussion.

 

[Zappelina]

Först ser jag till mannen, men jag vet inte vad jag egentligen tittar efter så jag springer bort till hjorten istället. Jag viskar åt den att berätta vad den såg, vart den betar på vintern och vad den har emot mannen egentligen. Jag tar dess huvud i mitt knä och sitter så ett tag.
Skogs-Thure ligger nu på minus. Jag tror det blir tungt för honom att släpa hem en hjort.
Sen tröttnar jag på det döende djuret och går bort där det berättade att vintergrönan växer.
På vägen hem fnyser jag åt de som försöker hjälpa Thure, men jag anser mig för vuxen för att snacka om saken eller bråka. Istället håller jag vintergrönan försiktigt men triumferande framför mig, och alla de som inte bär på något annat kan få bära litet med mig.

 

[Tomatalven]

Hjälper någon mig med hjorten som jag väldigt hjärna vill få hem?

 

[God45]

Hjälper någon mig med hjorten som jag väldigt hjärna vill få hem?

Jag hjälper dig. (Du vet killen som hjälper en att flytta och som tar typ en lampa i taget och svettas som om han håller på att dö under tiden? Det är den typen av hjälp du får, välmenande men värdelös.)

Föresten, är det här en hjortkvinna som förvandlat sig eller inte?

 

[Tomatalven]

Jag är tacksam för all hjälp jag får.

Det är inte en hjortkvinna, en sådan skulle intevlåta sig skjutas ned så lätt.

 

[CSPTT]

*host host

-Är det enda jag som ska släppa denna munk till byn eller?, jag har redan byggt ett släpp av gren så det blir lättare men han behöver hjälp.

*Drar munken till byn

 

[wilper]

Re: Prolog - Scen 1 - En grön krona - SLUT

Tillsammans lyckas ni få både munk och hjort tillbaka till byn. Luule sveps bort av byns äldsta kvinnor för att förberedas inför spelet.

Ni som skall vara en del av hennes följe behöver inte börja byta om förrän senare i natt.

Munken insisterar på att få träffa prästen och stänger sedan in sig med honom för att diskutera något i enrum.

I övrigt är byn i förväntansfull feststämning. Det dekoreras, lagas mat, festkläder tas fram ur kistor, barn tvättas bara för att strax senare smutsa ner sig igen i vilda lekar.