Nekromanti Intriger inom spelgruppen
- Thread starter Bard Mannadräpe
- Start date
Bard Mannadräpe
Warrior
- Joined
- 24 Mar 2002
- Messages
- 330
Jag lovar dig att historien om Bard Mannadräpe är inte över jag skriver ner den här så fort den forstätter.
Bard Mannadräpe
Warrior
- Joined
- 24 Mar 2002
- Messages
- 330
Lite rörigt, hoppas ni fattar 
jag fattar precis! Du har rätt sånt här händer oftast när man har spelat i 12 timmar och uppåt.
jag fattar precis! Du har rätt sånt här händer oftast när man har spelat i 12 timmar och uppåt.
Bard Mannadräpe
Warrior
- Joined
- 24 Mar 2002
- Messages
- 330
Re: det var väl inget!
Bara på jämna veckor
Bara på jämna veckor
Bard Mannadräpe
Warrior
- Joined
- 24 Mar 2002
- Messages
- 330
Nu tycker jag att hela bunten av er låter som massmördande psykopater
Alla har vi en liten massmördande psykopat inom oss/images/icons/clever.gif
Alla har vi en liten massmördande psykopat inom oss/images/icons/clever.gif
Allannah
Veteran
Varför slakta kvinnor och barn på pin kiv? Ok, att Ni spelar "badguys", men var är Er ära och heder?
Varför våldta en person som någon annan gillar eller är tillsammans med (eller någon annan heller för den delen)? Fattar Ni inte hur allvarlig en våldtäkt är? Hemska handlingar kan i vissa fall vara drivande för storyn, men spelar Ni våldtäktsmän har ni inte förstått konsekvenserna av detta handlande. Att spela rollspel betyder inte alltid att man lockar fram sidor som finns hos en själv, men om detta beteende är frekvent borde man nog som kompis tänka till och ta sig ett snack med vederbörande. Detta beteende är inte normalt.
Jag anser att när sådana konflikter uppstår är det upp till spelledaren att sätta stopp för det. Ge offret en fördel i sin hämnd, jag säger inte att förövaren skall dö utan förklaring, men konsekvenser är konsekvenser. Var inte rädda för att slå näven i bordet och visa att Ni inte tolererar barnsligheter som dessa. Blir den skyldige dödad och tvingas skapa en ny rollperson, kanske han tänker två gånger innan han gör om det. Fungerar inte det, uteslut honom ur gruppen!
Ni får självklart själva bestämma på vilken nivå Ni vill spela, men det kan inte vara speciellt givande att hela tiden handskas med sådana konflikter. Vad händer med resterande äventyr?
Det är när Ni utövar och skriver sådana här saker som Didi o/co får belägg för sin kritik.
Varför våldta en person som någon annan gillar eller är tillsammans med (eller någon annan heller för den delen)? Fattar Ni inte hur allvarlig en våldtäkt är? Hemska handlingar kan i vissa fall vara drivande för storyn, men spelar Ni våldtäktsmän har ni inte förstått konsekvenserna av detta handlande. Att spela rollspel betyder inte alltid att man lockar fram sidor som finns hos en själv, men om detta beteende är frekvent borde man nog som kompis tänka till och ta sig ett snack med vederbörande. Detta beteende är inte normalt.
Jag anser att när sådana konflikter uppstår är det upp till spelledaren att sätta stopp för det. Ge offret en fördel i sin hämnd, jag säger inte att förövaren skall dö utan förklaring, men konsekvenser är konsekvenser. Var inte rädda för att slå näven i bordet och visa att Ni inte tolererar barnsligheter som dessa. Blir den skyldige dödad och tvingas skapa en ny rollperson, kanske han tänker två gånger innan han gör om det. Fungerar inte det, uteslut honom ur gruppen!
Ni får självklart själva bestämma på vilken nivå Ni vill spela, men det kan inte vara speciellt givande att hela tiden handskas med sådana konflikter. Vad händer med resterande äventyr?
Det är när Ni utövar och skriver sådana här saker som Didi o/co får belägg för sin kritik.
Njae. konflikter i all ära men ändå. Eftersom vi oftast spelar folk som känner varandra väldigt väl alternativt har någorlunda samma mål och syfte och saknar psykopatiska drag så slutar konflikter ytterst sällan med blodsspilla mellan spelare. Konflikterna är ofta på en mycket mindre skala. Tex så har rp 1 fått för sig att rp 2(jag) och rp 3, som för övrigt är hans yngre släktingar, behöver gifta sig och försöker hitta flickor till oss.
Däremot så misstänker jag att min geminifigur går rätt väg för att få en kniv i ryggen av medspelare men med tanke på att även jag äcklas av hans agerande så vore det inte mer än rätt.
Johan
Däremot så misstänker jag att min geminifigur går rätt väg för att få en kniv i ryggen av medspelare men med tanke på att även jag äcklas av hans agerande så vore det inte mer än rätt.
Johan
Moralisk Ejakulation...
Men oj oj oj. Det var värst vad det var hög moral som gällde här helt plötsligt. Personligen anser jag inte att man skall behöva spela übergoda karaktärer med högt i heder och ära. För enligt min uppfattning är übergoda karaktärer minst lika elaka som alla andra.
"DÖDA ORCHERNA..."
"men varför ers nåd?"
"De är ju onda"
Visst är våldtäkt allvarligt (i rollspel) men att döda någon då? Och jag menar det gör ju rollpersonerna (allt som oftast) stup i kvarten. Det hör man sällan att någon kvider om. Så länge det fungerar med en intrigerande spelgrupp (med spänningar och allt) så tycker jag att det är oki. Men om nu spelledaren vill spela en kampanj där rollpersonerna är hjältar i skinande rustningar så bör han specificera det innan. Jag kan hålla med att ondskefulla handlingar bör få konsekvenser, dock inte att spelledaren straffar rollpersonen för vad han gör genom någon slags gudomlig intervation. Nej det skall hellre ske på ett mer logisk sätt. Om nu en rollperson våldtar en kvinna så kanske hennes bröder letar efter honom för att bestraffa honom och så vidare. Inget "Det kommer en blixt från himlen och pulvriserar din rollperson eftersom han bettede sig omoraliskt".
Huvudsaken är väl att spelet fungerar och att alla inser att det är ett spel. Man skall väl inte behöva ha en moralisk predikan för varje händelse. Dessutom så kanske spelaren gestaltar en psykotisk galning. Hmmm fast det är klart. Kan vara svårt att foga samman detta i en spelargrupp,. Har nu insett att detta meddelande blev väldigt ofokuserat men det jag vill säga var att man inte skall behöva spela moraliskt. Moraliskt spelande får i övrigt mig att tänka på de olika datorspel i vilka man dör i om man råkar döda en oskyldig, exempelvis "Return to Castle Wolfenstein". Huvudsaken att spelarna och spelledaren har roligt.
Achtung...
Men oj oj oj. Det var värst vad det var hög moral som gällde här helt plötsligt. Personligen anser jag inte att man skall behöva spela übergoda karaktärer med högt i heder och ära. För enligt min uppfattning är übergoda karaktärer minst lika elaka som alla andra.
"DÖDA ORCHERNA..."
"men varför ers nåd?"
"De är ju onda"
Visst är våldtäkt allvarligt (i rollspel) men att döda någon då? Och jag menar det gör ju rollpersonerna (allt som oftast) stup i kvarten. Det hör man sällan att någon kvider om. Så länge det fungerar med en intrigerande spelgrupp (med spänningar och allt) så tycker jag att det är oki. Men om nu spelledaren vill spela en kampanj där rollpersonerna är hjältar i skinande rustningar så bör han specificera det innan. Jag kan hålla med att ondskefulla handlingar bör få konsekvenser, dock inte att spelledaren straffar rollpersonen för vad han gör genom någon slags gudomlig intervation. Nej det skall hellre ske på ett mer logisk sätt. Om nu en rollperson våldtar en kvinna så kanske hennes bröder letar efter honom för att bestraffa honom och så vidare. Inget "Det kommer en blixt från himlen och pulvriserar din rollperson eftersom han bettede sig omoraliskt".
Huvudsaken är väl att spelet fungerar och att alla inser att det är ett spel. Man skall väl inte behöva ha en moralisk predikan för varje händelse. Dessutom så kanske spelaren gestaltar en psykotisk galning. Hmmm fast det är klart. Kan vara svårt att foga samman detta i en spelargrupp,. Har nu insett att detta meddelande blev väldigt ofokuserat men det jag vill säga var att man inte skall behöva spela moraliskt. Moraliskt spelande får i övrigt mig att tänka på de olika datorspel i vilka man dör i om man råkar döda en oskyldig, exempelvis "Return to Castle Wolfenstein". Huvudsaken att spelarna och spelledaren har roligt.
Achtung...
Moralisk Vomering
Personligen anser jag inte att man skall behöva spela übergoda karaktärer med högt i heder och ära.
Nä, om man vill kan man ju spela normalal människor eller ondingar, helt rätt.
För enligt min uppfattning är übergoda karaktärer minst lika elaka som alla andra.
"DÖDA ORCHERNA..."
"men varför ers nåd?"
"De är ju onda"
Um... jag hade valt "Döda dem därför att de bränner, plundrar och våldtar bönderna och deras egendomar (och så bränner de ner hallonbuskarna också!)." Sedan om orcherna tar till harvärjan så är det ju bara bra, men att slakta hela bunten är ju... ehh... ett intressant etiskt dilemma.
Visst är våldtäkt allvarligt (i rollspel) men att döda någon då? Och jag menar det gör ju rollpersonerna (allt som oftast) stup i kvarten. Det hör man sällan att någon kvider om.
Enstaka gånger, okej. Om varje spelmöte innehåller massmord på byar, våldtäkter och folk som spottar på golvet så skulle jag nog höja på ögonbrynen och ta ett snack med spelarna, antingen för att jag konstant förbereder fel sorts äventyr eller om de verkligen vill spela spel där de sätter dolken i ryggen på varandra och ofredar allt på två ben. Det hela hänger på hur våldtäkten/massmordet/spottandet skildras. Det får inte bli slentrian.
Jag kan hålla med att ondskefulla handlingar bör få konsekvenser, dock inte att spelledaren straffar rollpersonen för vad han gör genom någon slags gudomlig intervation. Nej det skall hellre ske på ett mer logisk sätt. Om nu en rollperson våldtar en kvinna så kanske hennes bröder letar efter honom för att bestraffa honom och så vidare. Inget "Det kommer en blixt från himlen och pulvriserar din rollperson eftersom han bettede sig omoraliskt".
Där håller jag med. Såvida man inte tänker slänga ut personen i fråga så skall alla handligar bemötas med en förnuftig respons (Förvisso finns det spelvärldar där gudarna kan komma knallande och slå ner rackaren...).
Man skall väl inte behöva ha en moralisk predikan för varje händelse.
Det... beror på kampanjen. Har SL bestämt sig för att "Krig är dumt" så kan inga fälttåg i världen rädda RP:nas imperiebyggande. De borde ha satsat på gillen istället. ...jag svamlar.
Har nu insett att detta meddelande blev väldigt ofokuserat men det jag vill säga var att man inte skall behöva spela moraliskt. Moraliskt spelande får i övrigt mig att tänka på de olika datorspel i vilka man dör i om man råkar döda en oskyldig, exempelvis "Return to Castle Wolfenstein". Huvudsaken att spelarna och spelledaren har roligt.
Och där är den stora köttbiten! Jag personligen ser ingen som helst humor eller rolighetsfaktor i våldtäkt eller massmord. Om jag eller någon annan sedan säger detta så ska vi inte bli petade på och kallade för moraltanter, utan detta skall respekteras lika mycket som alla andra åsikter. Men, jag kan personligen inte se det roliga i en våldtäkt, massmord, folkmord, Lars Norén eller förnedringshumor.
Sammanfattningsvis kan jag säga att det jag vill ha sagt är att alla får spela bäst de vill, men folk tycker olika saker är kul. Nu känner jag på mig att jag svamlar för mycket för att ge ett bra svar, men what the höstack.
Storuggla, svamlar och sådant
Personligen anser jag inte att man skall behöva spela übergoda karaktärer med högt i heder och ära.
Nä, om man vill kan man ju spela normalal människor eller ondingar, helt rätt.
För enligt min uppfattning är übergoda karaktärer minst lika elaka som alla andra.
"DÖDA ORCHERNA..."
"men varför ers nåd?"
"De är ju onda"
Um... jag hade valt "Döda dem därför att de bränner, plundrar och våldtar bönderna och deras egendomar (och så bränner de ner hallonbuskarna också!)." Sedan om orcherna tar till harvärjan så är det ju bara bra, men att slakta hela bunten är ju... ehh... ett intressant etiskt dilemma.
Visst är våldtäkt allvarligt (i rollspel) men att döda någon då? Och jag menar det gör ju rollpersonerna (allt som oftast) stup i kvarten. Det hör man sällan att någon kvider om.
Enstaka gånger, okej. Om varje spelmöte innehåller massmord på byar, våldtäkter och folk som spottar på golvet så skulle jag nog höja på ögonbrynen och ta ett snack med spelarna, antingen för att jag konstant förbereder fel sorts äventyr eller om de verkligen vill spela spel där de sätter dolken i ryggen på varandra och ofredar allt på två ben. Det hela hänger på hur våldtäkten/massmordet/spottandet skildras. Det får inte bli slentrian.
Jag kan hålla med att ondskefulla handlingar bör få konsekvenser, dock inte att spelledaren straffar rollpersonen för vad han gör genom någon slags gudomlig intervation. Nej det skall hellre ske på ett mer logisk sätt. Om nu en rollperson våldtar en kvinna så kanske hennes bröder letar efter honom för att bestraffa honom och så vidare. Inget "Det kommer en blixt från himlen och pulvriserar din rollperson eftersom han bettede sig omoraliskt".
Där håller jag med. Såvida man inte tänker slänga ut personen i fråga så skall alla handligar bemötas med en förnuftig respons (Förvisso finns det spelvärldar där gudarna kan komma knallande och slå ner rackaren...).
Man skall väl inte behöva ha en moralisk predikan för varje händelse.
Det... beror på kampanjen. Har SL bestämt sig för att "Krig är dumt" så kan inga fälttåg i världen rädda RP:nas imperiebyggande. De borde ha satsat på gillen istället. ...jag svamlar.
Har nu insett att detta meddelande blev väldigt ofokuserat men det jag vill säga var att man inte skall behöva spela moraliskt. Moraliskt spelande får i övrigt mig att tänka på de olika datorspel i vilka man dör i om man råkar döda en oskyldig, exempelvis "Return to Castle Wolfenstein". Huvudsaken att spelarna och spelledaren har roligt.
Och där är den stora köttbiten! Jag personligen ser ingen som helst humor eller rolighetsfaktor i våldtäkt eller massmord. Om jag eller någon annan sedan säger detta så ska vi inte bli petade på och kallade för moraltanter, utan detta skall respekteras lika mycket som alla andra åsikter. Men, jag kan personligen inte se det roliga i en våldtäkt, massmord, folkmord, Lars Norén eller förnedringshumor.
Sammanfattningsvis kan jag säga att det jag vill ha sagt är att alla får spela bäst de vill, men folk tycker olika saker är kul. Nu känner jag på mig att jag svamlar för mycket för att ge ett bra svar, men what the höstack.
Storuggla, svamlar och sådant
Krille
Super Moderator
Moralisk krigsrätt
"Visst är våldtäkt allvarligt (i rollspel) men att döda någon då? Och jag menar det gör ju rollpersonerna (allt som oftast) stup i kvarten. Det hör man sällan att någon kvider om."
Vilket är jefligt synd om det faktiskt är så.
I en SF-kampanj som jag spelledde så ville en spelare förstöra en forskningsstation. Han gav personalen, 162 civilister, en halvtimme att ta sig ifrån stället (till fots på en glaciär) varefter han atombombade stället. Jag fick så dålig smak i munnen av det att jag ställde rollpersonen inför krigsrätt och fick honom dömd till tolv års straffarbete för brott mot mänskligheten.
Hur illa det än tycktes om av spelaren ifråga så satte det igång en moralisk/etisk diskussion inom spelgruppen, och jag hoppas verkligen att den lärde sig något av den.
"Dessutom så kanske spelaren gestaltar en psykotisk galning. Hmmm fast det är klart. Kan vara svårt att foga samman detta i en spelargrupp,."
Jupp. Till att börja med, om man finner nöje i att gestalta en psykotisk galning så är det något som är allvarligt fel.
Vidare, precis som du säger, huvudsaken är att spelarna och spelledaren har roligt. Men det får inte ske på någon annan spelares bekostnad. Om en spelare spelar psykotisk och därigenom förstör för övriga spelare så har han faktiskt inte i min spelgrupp att göra.
Man kan ha roligt utan att spela psykotisk, och sabbar man för andra spelare så är man faktiskt inte värd mer än ett spontant materialiserat piano i huvudet.
"Visst är våldtäkt allvarligt (i rollspel) men att döda någon då? Och jag menar det gör ju rollpersonerna (allt som oftast) stup i kvarten. Det hör man sällan att någon kvider om."
Vilket är jefligt synd om det faktiskt är så.
I en SF-kampanj som jag spelledde så ville en spelare förstöra en forskningsstation. Han gav personalen, 162 civilister, en halvtimme att ta sig ifrån stället (till fots på en glaciär) varefter han atombombade stället. Jag fick så dålig smak i munnen av det att jag ställde rollpersonen inför krigsrätt och fick honom dömd till tolv års straffarbete för brott mot mänskligheten.
Hur illa det än tycktes om av spelaren ifråga så satte det igång en moralisk/etisk diskussion inom spelgruppen, och jag hoppas verkligen att den lärde sig något av den.
"Dessutom så kanske spelaren gestaltar en psykotisk galning. Hmmm fast det är klart. Kan vara svårt att foga samman detta i en spelargrupp,."
Jupp. Till att börja med, om man finner nöje i att gestalta en psykotisk galning så är det något som är allvarligt fel.
Vidare, precis som du säger, huvudsaken är att spelarna och spelledaren har roligt. Men det får inte ske på någon annan spelares bekostnad. Om en spelare spelar psykotisk och därigenom förstör för övriga spelare så har han faktiskt inte i min spelgrupp att göra.
Man kan ha roligt utan att spela psykotisk, och sabbar man för andra spelare så är man faktiskt inte värd mer än ett spontant materialiserat piano i huvudet.
Sall Tymbast
Veteran
- Joined
- 12 Mar 2001
- Messages
- 64
Hög moral kontra moral...
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>
Men oj oj oj. Det var värst vad det var hög moral som gällde här helt plötsligt. Personligen anser jag inte att man skall behöva spela übergoda karaktärer med högt i heder och ära. För enligt min uppfattning är übergoda karaktärer minst lika elaka som alla andra.
<hr></blockquote>
Hög moral? Att någon annan valde att påpeka att konsekvenserna av våldtäkt borde tänkas igenom innan man agerar så genom sin "onda" karaktär kan du väl ändå inte mena är ett tecken på hög moral i negativ bemärkelse? Att du personligen inte anser att man behöva spela übergoda karaktärer; hur får du ihop detta resonemang med att en spelare våldtar och därmed förnedrar en individ, måhända en icke-existerande sådan. Att en übergod karaktär inte är genomgod är en intressant moralisk tanke. Där håller jag med dig. Men det är nog det enda i hela din utläggning som innehåller vett.
Det är inte de onskefulla handlingarna som är det stora problemet här. Det är inställningen till våldtäkt som jag tror är Allannahs ståndpunkt. Inställningen som säger att: -Du irriterade mig, nu knullar jag din kvinna med våld. Visst är detta ingen romantisk omskrivning av situationen. Men titta på situationen utifrån ett humanistiskt perspektiv. Visst fan upprör det. Försvara det som är värt at försvara.
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>
Man skall väl inte behöva ha en moralisk predikan för varje händelse.
<hr></blockquote>
Måhända inte. Men man skall akta sig för en del situationer. Om snack och agerande våldtäkt blir ett sätt att roa sig så anser jag att det behövs en diskussion inom gruppen. Det finns en rätt stor gråskala mellan übergod och våldtäktsman.
Om någon inom gruppen vill slakta varelser av ett annat släkte så finns det en problematik bakom det hela. Jag tror dock att det är ganska ovanligt att en person med denna drift ger sig på denna massa utan mycket starka mål. Och att det finns ett visst urval i hämnden/vendettan/raseriet. Bakom våldtäkt finns det en helt annan form av ondska. Som spelgrupp styr man hur man vill ha det. Vill ni ha det på ert sätt så varsegod. Men kalla inte personer med åsikter mot användat av våldtäkt som roande rollspelande för moralister.
Mvh
Peter Kold Svendsen
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>
Men oj oj oj. Det var värst vad det var hög moral som gällde här helt plötsligt. Personligen anser jag inte att man skall behöva spela übergoda karaktärer med högt i heder och ära. För enligt min uppfattning är übergoda karaktärer minst lika elaka som alla andra.
<hr></blockquote>
Hög moral? Att någon annan valde att påpeka att konsekvenserna av våldtäkt borde tänkas igenom innan man agerar så genom sin "onda" karaktär kan du väl ändå inte mena är ett tecken på hög moral i negativ bemärkelse? Att du personligen inte anser att man behöva spela übergoda karaktärer; hur får du ihop detta resonemang med att en spelare våldtar och därmed förnedrar en individ, måhända en icke-existerande sådan. Att en übergod karaktär inte är genomgod är en intressant moralisk tanke. Där håller jag med dig. Men det är nog det enda i hela din utläggning som innehåller vett.
Det är inte de onskefulla handlingarna som är det stora problemet här. Det är inställningen till våldtäkt som jag tror är Allannahs ståndpunkt. Inställningen som säger att: -Du irriterade mig, nu knullar jag din kvinna med våld. Visst är detta ingen romantisk omskrivning av situationen. Men titta på situationen utifrån ett humanistiskt perspektiv. Visst fan upprör det. Försvara det som är värt at försvara.
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>
Man skall väl inte behöva ha en moralisk predikan för varje händelse.
<hr></blockquote>
Måhända inte. Men man skall akta sig för en del situationer. Om snack och agerande våldtäkt blir ett sätt att roa sig så anser jag att det behövs en diskussion inom gruppen. Det finns en rätt stor gråskala mellan übergod och våldtäktsman.
Om någon inom gruppen vill slakta varelser av ett annat släkte så finns det en problematik bakom det hela. Jag tror dock att det är ganska ovanligt att en person med denna drift ger sig på denna massa utan mycket starka mål. Och att det finns ett visst urval i hämnden/vendettan/raseriet. Bakom våldtäkt finns det en helt annan form av ondska. Som spelgrupp styr man hur man vill ha det. Vill ni ha det på ert sätt så varsegod. Men kalla inte personer med åsikter mot användat av våldtäkt som roande rollspelande för moralister.
Mvh
Peter Kold Svendsen
Re: Hög moral kontra moral...
"Bakom våldtäkt finns det en helt annan form av ondska."
Kåthet? /images/icons/laugh.gif
"Men kalla inte personer med åsikter mot användat av våldtäkt som roande rollspelande för moralister."
[ironi]Oj, vilken klatchig slutkläm.[/ironi]
Jag ser inte en våldtäkt i ett rollspel som mycket allvarligare än att många av er säkerligen sitter mer än fyra timmar om dagen framför Counter-Strike och skjuter varandra till döds - för nöjets skull.
Jag kallar "personer mot användande av våldtäkt som roande rollspelande" för moralister (stäm mig), lika mycket som jag kallar den här artikeln moralistisk.
Om du kunde skilja på fantasi och verklighet skulle du säkert se det ur ett annat perspektiv.
Annars borde ju skaparna av Troma vara lallande mentalpatienter och Bret Easton Ellis skulle vara så bombad i roten att han är färdig för lobotommi, för att inte tala om filmer som Psycho... och jag menar, i Jeanne d'Arc så blir ju en kvinna våldtagen. Vilket psykopat som måste ha skrivit manuset, som ens har med en sådan händelse. Fram med tvångströjorna! Någon fantiserade fram en händelse som många råkar ut för varje dag här på jorden!
"Visst fan upprör det."
Tänk på det när du räknar hur många personer som dör i Matrix 2.
"-Du irriterade mig, nu knullar jag din kvinna med våld."
Välkommen till verkligheten.
"Bakom våldtäkt finns det en helt annan form av ondska."
Kåthet? /images/icons/laugh.gif
"Men kalla inte personer med åsikter mot användat av våldtäkt som roande rollspelande för moralister."
[ironi]Oj, vilken klatchig slutkläm.[/ironi]
Jag ser inte en våldtäkt i ett rollspel som mycket allvarligare än att många av er säkerligen sitter mer än fyra timmar om dagen framför Counter-Strike och skjuter varandra till döds - för nöjets skull.
Jag kallar "personer mot användande av våldtäkt som roande rollspelande" för moralister (stäm mig), lika mycket som jag kallar den här artikeln moralistisk.
Om du kunde skilja på fantasi och verklighet skulle du säkert se det ur ett annat perspektiv.
Annars borde ju skaparna av Troma vara lallande mentalpatienter och Bret Easton Ellis skulle vara så bombad i roten att han är färdig för lobotommi, för att inte tala om filmer som Psycho... och jag menar, i Jeanne d'Arc så blir ju en kvinna våldtagen. Vilket psykopat som måste ha skrivit manuset, som ens har med en sådan händelse. Fram med tvångströjorna! Någon fantiserade fram en händelse som många råkar ut för varje dag här på jorden!
"Visst fan upprör det."
Tänk på det när du räknar hur många personer som dör i Matrix 2.
"-Du irriterade mig, nu knullar jag din kvinna med våld."
Välkommen till verkligheten.
Re: Moralisk krigsrätt
Ja men exemplet med krigsrätten för atombombningen är ju en logisk form av bestraffning. Betydligt bättre än materialiserande pianon i huvuden. Jag håller absolut inte med att man skall ta till dessa ologiska bestraffningar även om nu en spelare skulla 'förstöra' för spelargruppen. Exempelvis att en av rollpersonerna stjäl ett viktigt föremål från en annan rollperson. Vilket kanske förstör ganska mycket för gruppens sammanhållning. Tja om det då skulle komma ett piano från himlen så tror jag att det endast medför negativa saker. Det kommer bli en underlig känsla då man vet att gudar vakar över personer och bestraffar dem med pianon om de inte sköter sig. Om det nu är så borde det väl inte finnas ondska i världen däremot massor med trasiga pianon. Det vore väl bättre att klargöra innan när spelarna skapar sina rollpersoner att spelledaren vill ha en tätt sammansvetsad grupp. I vissa rollspel är det ju absolut inte så. Exempelvis Vampire där spelarna många gånger försöker intrigera och förstöra för varandra för att få så stor egen personlig makt som möjligt.
Jag skulle säga att den moraliska och etiska diskussion som sattes igång efter atombombningen och dess konsekvenser mest lärde spelarna att de måste tänka på vad de gör och hur de handlar. Inte att det är fel att bomba ihjäl civilister, det inser de förhoppningsvis redan. De förstår att om de gör dumma saker så kommer det helt säkerligen ha konsekvenser.
Men jag underar lite varför det skulle vara fel att gestalta en psykotisk galning? Det borde ju vara en intressant karaktär om man kan sätta sig in i honom. Varför skall rollpersonerna alltid vara de snälla, sunda och friska individerna. Tror att det helt enkelt är en fråga om spelstil. Vissa spelledare och spelare vill vara godhjärtade, hjältemodiga, moraliska, allmänna, friska och snälla eller liknande. Medan andra vill testa på att vara mer ondskefulla och galna.
Så länge det funkar i spelet och gruppen bör det tillåtas. Sedan tror jag att det löjliga fjortis "Det är jag som skall ha det magiska svärdet och om jag inte får det så dödar jag er andra när det är mitt vaktpass" attityden släpper efter ett tag.
Nåväl...
Ja men exemplet med krigsrätten för atombombningen är ju en logisk form av bestraffning. Betydligt bättre än materialiserande pianon i huvuden. Jag håller absolut inte med att man skall ta till dessa ologiska bestraffningar även om nu en spelare skulla 'förstöra' för spelargruppen. Exempelvis att en av rollpersonerna stjäl ett viktigt föremål från en annan rollperson. Vilket kanske förstör ganska mycket för gruppens sammanhållning. Tja om det då skulle komma ett piano från himlen så tror jag att det endast medför negativa saker. Det kommer bli en underlig känsla då man vet att gudar vakar över personer och bestraffar dem med pianon om de inte sköter sig. Om det nu är så borde det väl inte finnas ondska i världen däremot massor med trasiga pianon. Det vore väl bättre att klargöra innan när spelarna skapar sina rollpersoner att spelledaren vill ha en tätt sammansvetsad grupp. I vissa rollspel är det ju absolut inte så. Exempelvis Vampire där spelarna många gånger försöker intrigera och förstöra för varandra för att få så stor egen personlig makt som möjligt.
Jag skulle säga att den moraliska och etiska diskussion som sattes igång efter atombombningen och dess konsekvenser mest lärde spelarna att de måste tänka på vad de gör och hur de handlar. Inte att det är fel att bomba ihjäl civilister, det inser de förhoppningsvis redan. De förstår att om de gör dumma saker så kommer det helt säkerligen ha konsekvenser.
Men jag underar lite varför det skulle vara fel att gestalta en psykotisk galning? Det borde ju vara en intressant karaktär om man kan sätta sig in i honom. Varför skall rollpersonerna alltid vara de snälla, sunda och friska individerna. Tror att det helt enkelt är en fråga om spelstil. Vissa spelledare och spelare vill vara godhjärtade, hjältemodiga, moraliska, allmänna, friska och snälla eller liknande. Medan andra vill testa på att vara mer ondskefulla och galna.
Så länge det funkar i spelet och gruppen bör det tillåtas. Sedan tror jag att det löjliga fjortis "Det är jag som skall ha det magiska svärdet och om jag inte får det så dödar jag er andra när det är mitt vaktpass" attityden släpper efter ett tag.
Nåväl...
Angående dödandet av orcher
Att döda orcher för att de bränner, plundrar och våldtar bönder kan ju kännas moraliskt riktigt. Men frågan är om inte del festa spelare dödar orcher för att det är just orcher. Oki i Eon är de ju lite mer civilicerade (Tirakerna/orcherna då inte spelarna). Tänk dig själv att en spellargrupp siktar en grupp Orcher som håller till i ett ruintorn. De flesta skulle genast tänka "Aha godhet" dra sina svärd och ta kål på dem. Eftersom som sagt Orcher bränner och plundrar. Men gör verkligen alla orcher det? Det är som att anfalla alla människor eftersom de krigar eller nått. Våldtäkt och massmord håller jag med att det inte är någon höjdare... Även om massmord är vanligt i spel som D&D. Fast det är ju bara varelser av evil alignment som stryker med där (oftast). Men som sagt det här "Jag dödar byns invånare och våldtar alla kvinnor" spelandet är nog sådant som går över med tiden. Men om en spelares rollperson gör det så tycker jag att det skall lösas på ett logiskt sätt. Inte med etiska avsides diskussioner där man lägger handen på spelarens axel, tittar honom djupt i ögonen och säger med lugn psykologisk röst "Du förstår väl att det du gör är fel".
Att döda orcher för att de bränner, plundrar och våldtar bönder kan ju kännas moraliskt riktigt. Men frågan är om inte del festa spelare dödar orcher för att det är just orcher. Oki i Eon är de ju lite mer civilicerade (Tirakerna/orcherna då inte spelarna). Tänk dig själv att en spellargrupp siktar en grupp Orcher som håller till i ett ruintorn. De flesta skulle genast tänka "Aha godhet" dra sina svärd och ta kål på dem. Eftersom som sagt Orcher bränner och plundrar. Men gör verkligen alla orcher det? Det är som att anfalla alla människor eftersom de krigar eller nått. Våldtäkt och massmord håller jag med att det inte är någon höjdare... Även om massmord är vanligt i spel som D&D. Fast det är ju bara varelser av evil alignment som stryker med där (oftast). Men som sagt det här "Jag dödar byns invånare och våldtar alla kvinnor" spelandet är nog sådant som går över med tiden. Men om en spelares rollperson gör det så tycker jag att det skall lösas på ett logiskt sätt. Inte med etiska avsides diskussioner där man lägger handen på spelarens axel, tittar honom djupt i ögonen och säger med lugn psykologisk röst "Du förstår väl att det du gör är fel".
Allannah
Veteran
Re: Hög moral kontra moral...
Vad jag menade var inte att alla måste spela goda och froma människor, som aldrig gör någonting fel. Min poäng var att om detta hänsynslösa beteende är frekvent bland spelarna tyder det på en bristande respekt mot de andra i spelgruppen just eftersom det förstör spelet och stämningen. För att inte tala om att det är mer eller mindre sjukt att tycka att det är roande med våldtäkter.
P|uT0NiUm-->
Att tro att våldtäkt sker pga kåthet är inte bara ignorant, utan även ett tyst medhåll och neutraliserande av bråttet.
Blasphemy-->
Men själva problemet var ju att detta "onda" beteende INTE fungerade. Det är därför vi har den här diskussionen. Om du tycker att du/din rollperson prompt måste våldta någon för att du spelar en mentalt sjuk människa, så gör det. MEN..gör det inte lättvindigt, och gör det för guds skull inte för att det är kul, eller för att du tycker att din medspelare är irriterande!
Vad jag menade var inte att alla måste spela goda och froma människor, som aldrig gör någonting fel. Min poäng var att om detta hänsynslösa beteende är frekvent bland spelarna tyder det på en bristande respekt mot de andra i spelgruppen just eftersom det förstör spelet och stämningen. För att inte tala om att det är mer eller mindre sjukt att tycka att det är roande med våldtäkter.
P|uT0NiUm-->
Att tro att våldtäkt sker pga kåthet är inte bara ignorant, utan även ett tyst medhåll och neutraliserande av bråttet.
Blasphemy-->
Men själva problemet var ju att detta "onda" beteende INTE fungerade. Det är därför vi har den här diskussionen. Om du tycker att du/din rollperson prompt måste våldta någon för att du spelar en mentalt sjuk människa, så gör det. MEN..gör det inte lättvindigt, och gör det för guds skull inte för att det är kul, eller för att du tycker att din medspelare är irriterande!