Det här med logik... Jag blir lite förvirrad. När jag pratar om genomtänkta och konsekventa spelvärldar så menar jag ett ex att i en stad med 10 000 invånare inte så finns det inte 7000 bagare, om den inte har 7000 bagare och det är det ju en kul grej som måste beskrivas. Varför liksom? Är siffran 7000 ett slarvfel eller tankefel är det bara tröttsamt, och ger inget mervärde. Det är inte surrealism eller spelbart lapptäcke, det är bara...dumt.
Det finns mängder av sådant i gamla Ereb Altor, samtidigt som det finns väldigt genomarbetade och fantastiska regioner. För mig skaver de där felen. Det blir inte en avantgardistiskt eller intressant krock. Det blir som sagt bara fel. Och dumt. Men ffa gör det spel
svårare. Det här handlar inte om att man måste beskriva drakars matsmältningssystem, utan om krockar och motsägelsefulla texter som drar ner helhetsbetyget. Lite som Varanteaterns klassiker, där VM-kockarna klarar sig nästan hela vägen men sedan klantar det till det och "lägger bajs på maten!" Så de får bara silver
Jag förstår att man i teorin kan tycka att det funkar bra med lapptäcken. Lite vikingar här, lite riddare där, en samuraj etc. Nu kör vi! Men så är inte Ereb Altor uppbyggt. Visst, det är en riddare här och en viking där, men det är inte problemet. En sån värld är inte svår att ha kul med (eller svår att skapa själv). Men om du skriver 100 sidor om riddarnas länder och kultur och städer och ger sken av att vilja erbjuda djup och en intressant spelvärld, så har du ju lämnat "här har du ett riddarland". Vi får beskrivningen av ett tillsynes fungerande riddarland, som har utvecklats till att bli ett riddarland, genom teknologisk och kulturell utveckling. Vikingalandet har gjort samma resa, men utan att påverkas av de folk vars kuster de plundrar och var varor de byter till sig.
Samtidigt finns det utmärkta exempel på motsatsen, som den osannolika alliansen mellan Melukha och Trakorien, som uppenbarligen har påverkat båda regionerna, på intressanta och roliga vis. Vi har arvsfejden mellan Ransard och Trakorien, Caddo och Zorakin etc. Här finns ett djup och intressant grund att bygga på. Och att först då säga att "här bor samurajerna" eller "här bor vikingarna"... Det är ett resultat av att de inblandade inte visste vilken värld de arbetade med, eller ignorerade det (Cereval, jag tittar på dig). Eller fattade sina beslut på helt andra grunder.
Jag misstänker att få har spenderat lika många år med detta som jag. Men jag är långt ifrån ensam, och jag är långt ifrån den mest belästa på området, men jag vågar påstå att det är en falsk tes att Ereb Altor är ett charmigt lapptäcke där allt är möjligt och att man ska inte bry sig så noga för det är bara rollspel. Ereb Altor hade uppenbarligen helt andra ambitioner. Det är alltså en efterhandskonstruktion, möjligen påverkad av ens egna spelande som 12-åring då man kanske varken hade råd eller ork att läsa och ta in allt. Men det är inte så den faktiska spelvärlden ser ut, och det var inte så den var tänkt att växa.
Ereb Altor, i sin helhet, är, om vi ska tro Boken om Drakar och Demoner och de källor som anges där, ett resultat av
ekonomiska avvägningar.
Inte konstnärliga. Det finns samurajland för att man tänkte att ninjor säljer. Det finns riddarland eftersom man tänkte att riddare säljer.
Jag är 100% säker på att om
@Mekanurg fått projektleda Ereb Altors framväxt så hade vi inte sett alla dessa lappkast. För det är vad det handlar om. Granström gjorde ju själv just detta i Svavelvinter RPG/romanerna, så där har vi ju svart på vitt hur det hade kunnat se ut.
Så, med nya Ereb Altor vill vi ge spelvärlden upprättelse. Det är inte svårare än så.
Så, där fick ni en liten programförklaring till morgonkaffet