DoD Jag fattar inte Ereb Altor

[afUttermark]

Från 1983-1990 visste jag inte om några andra rollspel än drakar och demoner och mutant.

 

[Anthrox]

Jag tror att extremt mycket med det har att göra med att en växte upp med skiten och att Trakorien är helt beyond fantastiskt. Gamla Ereb var väl inte sådär jättekittlande egentligen, bortsett från ett fåtal platser då. Men Athos är den alltigenom bättre och mer genomtänkta grejen, så nya Ereb Altor kommer sannolikt bli en av de bästa fantasyvärldar som någonsin gjorts.

 

[Oldtimer]

Och jag misstänker att det var bra många svenska spelare som hade spelat i någon annan spelvärld innan EA publicerades.

Jag tror inte att din misstanke stämmer. Svenska spelare som hade spelat D&D eller Runequest, ja, men DoD skapade en enormt massa nya svenska spelare. De flesta av dem tittade förmodligen inte ens åt amerikanska produkter. Så för den allra största delen svenska rollspelare på 80-talet var Ereb Altor säkerligen deras första spelvärld.

 

[Quadrante]

Så för den allra största delen svenska rollspelare på 80-talet var Ereb Altor säkerligen deras första spelvärld.

Skulle nog säga att de flesta svenska spelare hann skapa egna spelvärdar innan de stötte på något annat (som Ereb). Till och med Khelatar är före.

 

[P.eLL.e]

Jag tror inte att din misstanke stämmer. Svenska spelare som hade spelat D&D eller Runequest, ja, men DoD skapade en enormt massa nya svenska spelare. De flesta av dem tittade förmodligen inte ens åt amerikanska produkter. Så för den allra största delen svenska rollspelare på 80-talet var Ereb Altor säkerligen deras första spelvärld.

Och ursprungliga missuppfattningen, avsiktlig eller ej, handlade inte ens om ”de flesta” utan ”för många var…”. Såklart var Ereb Altor första spelvärlden för många svenska rollspelare som växte upp med- och endast kände till Äventyrsspels rollspel (och möjligen Khelataar, men undrar om fler än 100 pers orkade läsa in sig på det spelet - dock OT). Spelvärlden ligger därmed många varmt om hjärtat. Jag hade som 12-åring ingen aning om spel som Runequest med sitt Glorantha, jag levde i tron att ankorna hittats på av något snille i Frihamnen.

 

[Oscar Silferstjerna]

Den här tråden handlar inte om att Ereb Altor är en dålig setting eller att du har fel om du gillar den, den här tråden handlar om min oförmåga att förstå poängen.

Jag förstår inte kärleken till Ereb Altor. Eller jag förstår folk som har har stark nostalgi till något de spelade som ung och gärna vill spela igen.
Men jag har genom åren sett många personer som hävdar att Ereb Altor var den bästa rollspels settingen som någonsin skrivits och att den är perfekt, och jag ska vara ärlig att jag inte ser det.

Allt jag läst om Ereb Altor ger mig en känsla av "standard lapptäcke fantasy setting". Men folk pratar ändå som om den är mycket bättre än alla andra lapptäcken.
Så vad är grejen, är det bara Nostalgi eller finns det något där som jag missat?

Jag ska erkänna att jag är lite avundsjuk på alla människor som är så taggade på nya DoD och nya Ereb Altor boken, jag tycker vad jag ser av nya DoD ser bra ut men känner att jag redan har en massa spel som gör samma sak bra, och jag spelar ändå inte dem. För mig bli det ingen skillnad att det nya nu har namnet Drakar och demoner.

Så det här här tråden är mitt försök att förstå varför man ska vara så taggad på Ereb Altor. Vad gör setting en bättre än alla andra setting?
Varför ska jag vara gladare för att den släpps på nytt än alla andra fantasy setting som kommer släppas i framtiden?
Vad är det som gör Ereb Altor så unikt utöver Nostalgi?


Bonus poäng om någon som liksom jag inte har någon nostalgi för setting ändå lyckats finna kärlek där och kan berätta om deras resa.

Om du har missat något? Jag vet inte riktigt. Men EA är en av de äldsta och mest utförligt beskrivna spelvärldarna på svenska. Det går att plocka massor av idéer - eller använda alltihop - om man vill det. Till saken hör också att Trakorien (med vidhängande stater) ingår i världsbygget. Den biten tycker jag står ut som bättre skriven och mer originell än resten. Flera andra delar av spelvärlden är i mina ögon väldigt klyschiga och inte alls originella.

Liksom du är jag måttligt fascinerad av EA. Jag tycker att det krävs mer för att sticka ut i den rätt stora floran av spelbara fantasyvärldar. Oktoberlandet är en favorit, om vi nu utgår ifrån svenska exempel. Med det sagt - jag tror att EA ändå kan bli viktigt för Drakar & Demoner, särskilt i Sverige, men kanske även utomlands. Det är bara inte min kopp té hela vägen. Utan Trakorien tycker jag att det är en medioker setting. Men jag är också väldigt kräsen när det gäller fantasy.

 

[Henke]

För min del är det här spännande på samma sätt som jag tycker det är intressant att Fria Ligan släpper sina varianter varianter på Mutant, T2000, Coriolis osv. Man tar något som var bra på sin tid och fräschar upp det så det blir mycket bättre. Min förhoppning är att Helmgast gör precis det här, men med spelvärlden. Utifrån allt jobb som hittills gjorts med KH så finns det goda chanser att det här blir superbra!

 

[Magnus Seter]

Det var ju långt ifrån självklart, men gör ditt påstående rätt ointressant. Skaparna av Ereb Altor var säkerligen bekanta med andra fantasy spelvärldar (oavsett språk) så att den var först på svenska (om den nu var det) betyder liksom ingenting.

MODERERING

Det är rätt störigt att posta och säga till någon att deras påstående är ointressant. Jag vill se högre nivå på diskussionen än så.

/Magnus

 

[Bifur]

Själv är jag trots många års spelande där (och för mig var det absolut min första spelvärld) inte särskilt nostalgisk inför Ereb Altor.

Vad gäller orginalets styrka, som jag inte förstod då utan kan se först i efterhand, skulle jag dock säga att det var att den trots sina brister (håller med om allihop) var ovanligt välskriven och att de enskilda produkterna höll en kvalité över genomsnittet för sin tid.

Men om frågan mer är varför man ska vara pepp över ett nytt Ereb Altor till DoD tycker jag det är för att DoD förtjänar en bra spelvärld nu när FL inte vill ge spelet det (fel val enligt mig), som är genomarbetad och inte minst på svenska. Att det finns igenkänningsfaktor gör så klart inget. Den behöver inte vara unik eller kittla äldre spelare så länge den går hem hos de nya spelare som DoD förhoppningsvis hittar.

 

[Leon]

Det är en bra fråga. Vad är det egentligen som gör det intressant att återanvända till Ereb Altor? Varför skall jag bry mig.

För mig är det tydligt. Visst, Ereb Altor var ett lapptäcke med varierande kvalitet och inslag av vanilj. Men i dess kärna består av riktiga guldkorn. Trakorien, Caddo, Kandra, Traxilme, Zorakin. Det kanske är kanske svårt att precis sätta fingret på vad det är som förenar - men det är något med färgblinda solmystiker, piratankor, parasitiska galenskapsvirus, skenheliga kommerspräster och reumatiska drakar. Det är det vi vill lyfta fram, det är det vi delvis försökte bygga vidare på i Kopparhavets hjältar och det är kärnan i vad vi vill göra med Ereb Altor nu.

Det är en skruvad blandning av sword and sorcery, antropomorfa folkslag och skruvade referenser utan att bli gonzo, och vi älskar det!

 

[Oscar Silferstjerna]

Innehåller Kandra verkligen något som idag framstår som originellt? Vad i så fall? När jag köpte detta supplement kring 1986 tyckte jag att det var bland det coolaste jag hade sett. Men jag gick då på mellanstadiet och min referensram när det gällde rollspel bestod av grundlådan, Dimön och kanske något nummer av Sinkadus. Möjligen hade jag hunnit skaffa Mutant. Så mycket mer kände jag inte till (framför allt inte bortom den egentligen ganska begränsade svenskspråkiga utgivningen).

Det kan säkert gå att göra något coolt av Kandra idag, men jag tror att man får lägga till en hel del och göra designen bättre och mer modern. Man kan också fråga sig om det är värt att behålla det generiska (jag antar att tanken från början var att skapa en vanlig fantasystad som många kunde använda sig av). Omslagsbilden och stadskartan tycker jag dock fortfarande står sig väl. Fantastiskt hantverk.

 

[Theo]

Innehåller Kandra verkligen något som idag framstår som originellt? Vad i så fall? När jag köpte detta supplement kring 1986 tyckte jag att det var bland det coolaste jag hade sett. Men jag gick då på mellanstadiet och min referensram när det gällde rollspel bestod av grundlådan, Dimön och kanske något nummer av Sinkadus. Möjligen hade jag hunnit skaffa Mutant. Så mycket mer kände jag inte till (framför allt inte bortom den egentligen ganska begränsade svenskspråkiga utgivningen).

Det kan säkert gå att göra något coolt av Kandra idag, men jag tror att man får lägga till en hel del och göra designen bättre och mer modern. Man kan också fråga sig om det är värt att behålla det generiska (jag antar att tanken från början var att skapa en vanlig fantasystad som många kunde använda sig av). Omslagsbilden och stadskartan tycker jag dock fortfarande står sig väl. Fantastiskt hantverk.

Det coola med Kandra är ju egentligen bara att den faktiskt beskriver en liten stad i skaplig detalj inklusive hur den fungerar och därmed skapar både en stabil liten grund till spelmiljö och en mall för spelledare att bygga egna städer på. Det var inte så bara när man var 13. Själva innehållet i sig är ju mycket riktigt inte så speciellt.

 

[cogitare]

Den här tråden handlar inte om att Ereb Altor är en dålig setting eller att du har fel om du gillar den, den här tråden handlar om min oförmåga att förstå poängen.

Jag förstår inte kärleken till Ereb Altor. Eller jag förstår folk som har har stark nostalgi till något de spelade som ung och gärna vill spela igen.
Men jag har genom åren sett många personer som hävdar att Ereb Altor var den bästa rollspels settingen som någonsin skrivits och att den är perfekt, och jag ska vara ärlig att jag inte ser det.

Allt jag läst om Ereb Altor ger mig en känsla av "standard lapptäcke fantasy setting". Men folk pratar ändå som om den är mycket bättre än alla andra lapptäcken.
Så vad är grejen, är det bara Nostalgi eller finns det något där som jag missat?

Jag ska erkänna att jag är lite avundsjuk på alla människor som är så taggade på nya DoD och nya Ereb Altor boken, jag tycker vad jag ser av nya DoD ser bra ut men känner att jag redan har en massa spel som gör samma sak bra, och jag spelar ändå inte dem. För mig bli det ingen skillnad att det nya nu har namnet Drakar och demoner.

Så det här här tråden är mitt försök att förstå varför man ska vara så taggad på Ereb Altor. Vad gör setting en bättre än alla andra setting?
Varför ska jag vara gladare för att den släpps på nytt än alla andra fantasy setting som kommer släppas i framtiden?
Vad är det som gör Ereb Altor så unikt utöver Nostalgi?


Bonus poäng om någon som liksom jag inte har någon nostalgi för setting ändå lyckats finna kärlek där och kan berätta om deras resa.

Det är ett vanilj-lapptäcke i min mening.

Vi hade skitkul när vi spelade där i vår ungdom, men jag tycker likväl det är ett lapptäcke i stil med Faerun.

Och det är väl lite det som är charmen. Settingen har allt och inget samtidigt, så som är grejen med lapptäcken. Alla kan hitta sin del av spelvärlden och göra den sin.

Själv gillade jag Berendien, Kandra, Felicien, Hynsolge och de flesta av mina äventyr utspelade sig där. I viss mån Trakorien.

En kompis körde en stadskampanj i Krilloan som känns lite som en förlaga till det bästa av DoD, dvs. Chronopia

Cog.

 

[Henke]

Kandra var väl helt enkelt väldigt tillgängligt på den tiden.visst fanns det mycket av generisk fantasy-stad, men det var enkelt att sätta sig in i och framförallt leva sig in i. Jag blev nästan direkt sugen på att våra rollpersonens skulle bosätta sig i staden. Det blev som en trygg plats i den annars ganska farliga tillvaron för dem.

 

[lupmet]

I ett försök att inte skriva något som någon annan redan har skrivit: Ereb Altor har jag för mig skapades av ett relativt stort antal personer – det vill säga flera olika personer som fantiserade och drog åt sitt håll. Skapades inte många av de samtida fantasyvärldarna av en eller två personer – eller åtminstone färre personer? Det gjorde att Ereb Altor var mer spretigt men samtidigt var det ett större spektrum av länder, kulturer osv. Eller är jag ute och snurrar?

 

[Oscar Silferstjerna]

Det coola med Kandra är ju egentligen bara att den faktiskt beskriver en liten stad i skaplig detalj inklusive hur den fungerar och därmed skapar både en stabil liten grund till spelmiljö och en mall för spelledare att bygga egna städer på. Det var inte så bara när man var 13. Själva innehållet i sig är ju mycket riktigt inte så speciellt.

Men räcker det idag för en antagligen betydligt äldre publik? Behövs en generisk fantasystad eller kan man inte bara ersätta den med ett häfte enkla generatorer och ett par stadskartor? Jag förstår att folk är oerhört nostalgiska men jag funderar på vad det betyder att rollspel idag ofta ser ut på ett annat sätt än vad de gjorde 1986. Det har ju hänt en del.

 

[God45]

Det är An Occurrence at Owl Creek Bridge, Haunting of Hill House, Quiet riot, Seinfeld, The king of Elflands daughter och Action Comics 23. Det är en fundamental byggsten i psychosfären som möjliggör skapandet av senare verk inom en konstnärlig disciplin. Men det för att uppskatta det måste man gå tillbaks och se det på sina villkor. Det är aktivt svårt att se Seinfeld efter att man sett It's Always Sunny in Philadelphia.

 

[JohanL]

Så vad är grejen, är det bara Nostalgi eller finns det något där som jag missat?

Det är nostalgi. "The golden age of Science Fiction is twelve", som det heter.

Å andra sidan - när det finns en värld som kommer med en känslomässig koppling inbyggd på det viset är väl det helt OK för den som vill det? Det är det huvudsakliga existensberättigandet för mycket populärkultur (det är inte så att Ereb Altor är mindre motiverat än t.ex. Forgotten Realms). Det finns också ofta något intressant och vitalt med världar som växt fram organiskt, kaotiskt och oplanerat, oberoende av om det är Ereb Altor, Marvel (Non-Cinematic) Universe, Glorantha eller The Empire of Mankind. Det finns något spännande med hur saker inte riktigt går ihop alla gånger.

 

[Rickard]

Utöver nostalgin tror jag de gjorde rätt med Ereb och hade ett gäng coola länder och vita fläckar, för att kunna tilltala en större mängd olika smaker.

 

[Genesis]

Det är väl den enda svenska lapptäckesfantasyvärlden, eller? Tänker att det är det som gör den unik. Det finns andra lapptäckesvärldar, men inte på svenska. Det finns andra svenska världar, men de är relativt sammanhängande och genomtänkta (och därför mycket tråkigare, tycker jag). Risken är ju dock stor att när man gör en nyutgåva av det så försöker man att ändra på den för att göra den mer sammanhängande, logisk och rimlig, och därmed mindre lapptäcke och mindre unik.