Re: Det krävs inget speciellt spel för det
Hm, nu tror jag att vi har diskuterat länge nog (även om det har varit en givande diskussion). Jag gör så här: jag staplar upp vad jag anser i en mer eller mindre logisk form, och så kan du identifiera vilken punkt du inte håller med mig (för jag tror att vi håller med varandra om en hel del). Så kan vi säga "jaha, du tycker så. Åkej," och gå vidare med våra liv.
1: Vissa scener bör snabbspolas, och andra scener bör inneha större dramatiskt fokus och ibland till och med saktas ned.
Det här kom vi väl fram till att vi båda håller med om, va?
2: Inom en viss genre eller kampanj tenderar vissa typer av scener att oftare bli snabbspolade än andra typer av scener.
Observera att jag skriver
tenderar. Jag säger inte att man alltid gör det. Jag tänker på det som en TV-serie. Ta Buffy: the Vampire Slayer. De dramatiska ögonblicken här är fajt med demoner och personliga problem. Sociala situationer som inte relaterar till personliga problem (övertala folk, hålla tal, flörta) äger
generellt inte så stor dramatisk vikt, och kan därför
ofta snabbspolas. Som ontrast kan vi ta ... (fan, jag ser ju aldrig på TV) öh, Seinfeld. Här ligger sällan särskilt stor dramatisk fokus på slagsmål, utan när det händer så handlar det om ganska korta scener (jämfört med de långa fajtscenerna i Buffy). Däremot så ligger en hel del fokus på att få små, obetydliga detaljer i vardagslivet att förstoras upp till löjliga proportioner. Detta sker ofta genom samtal vänner emellan, och här ligger en hel del dramatiskt fokus.
3: Regler kan hjälpa till med att göra scener dramatiska och intressanta.
Här kanske vi börjar skiljas åt. Jag tror att du håller med mig här i specialfallet strid: en strid som spelas igenom med välgjorda stridsregler blir mer dramatisk och intressant än en som löses genom ett enkelt färdighetsslag och narration (även om du inte verkar tro att det går att lösa strid på detta vis. Tro mig, det går alldeles utmärkt). Min ståndpunkt här är att en stridsscen inte på något vis innehar något sorts specialstatus. En stridsscen är samma sak som en övertalningsscen (vilket illustreras av spel som Conspiracy of Shadows och mitt eget Oskrivna blad, där fysisk och mental strid sker med exakt samma system), som är samma sak som en blåsa-upp-vardagsdetaljer-till-löjliga-proportioner-scen, och så vidare. Samtliga kan lösas med total friform, ett tärningsslag som gäller för hela scenen, ett tärningsslag för varje delmoment (varje slag, varje argument, varje försök att få den andre intresserad och upprörd av ditt lilla vardagsproblem, etc.), eller ännu mer detaljerade system. Precis som strid kan bli mer dramatisk av att detaljsimulera den, kan en social scen bli mer dramatisk av att detaljsimulera den. Noll skillnad, som jag ser det.
5: Regler kan hjälpa till med att snabbspola scener.
Här håller du nog också med mig åtminstone i vissa fall. Exemplet med den snabbspolade raggningen är ett ... ja, exempel. Om spelet inte innehöll några regler för att avgöra raggningen med ett enkelt färdighetsslag så skulle nog scenen tagit betydligt längre tid, eftersom man skulle bli tvungen att agera ut den i friform (eller hitta på regler, men då har du ju lagt till en regel för snabbspolande, och bekräftar bara min poäng). På samma sätt kan man ha enkla regler för att snabbspola en strid (typ, varje sida slår ett tärningsslag. Högst effekt vinner (och då säger någon: "men hur vet man hur skadade de olika stridande blev?" på vilket jag svarar "hur vet man i raggningsexemplet hur sårat rollpersonens ego blev av tjejens avvisningar? Man hittar på, för det är inte tillräckligt viktigt för att detaljreglera.")).
4: Slutsats. Ett spel kan lämpa sig bättre för vissa typer av spelande, eftersom det hjälper till att dramatisera de scener som den genre man spelar tenderar att lägga fokus på, och att snabbspola de scener som genren inte lägger fokus på.
Denna slutsats följer ganska direkt på de ovanstående påståendena, tycker jag. Eftersom du inte håller med om den, så borde du (om min logik inte är felaktig) hitta något av ovanstående påståenden som du inte håller med om. Så då kan vi komma på vad det är vi inte är överens om, och skiljas åt, överens om att inte vara överens.
---
En helt annan sak, som jag inte kan låta bli att kommentera (jag är låtanågonannanfåsistaordetfobiker).
Man får inte stänga in sig pga. hur majoriteten gör med reglerna, utan man måste utförsta dem - dock inte skita i dem, för då JA, då skulle våran diskussion vara 100% fullständigt onödig.
Jo, det är just hur majoriteten använder reglerna som är viktigt. Om majoriteten inte finner stöd i reglerna för en viss sak så har antingen reglerna inte stöd för det, eller så är reglerna dåligt skrivna. Det måste ju vara som spelet
spelas som man utgår ifrån, inte hur det
kan spelas. En skicklig SL kan införa drama i situationer där inte reglerna stödjer det, men ett spel som kräver en skicklig SL för att vara bra är ett skitspel, om det inte just riktar sig till skickliga spelledare och tydligt meddelar detta till den annars lurade köparen. Likaså ett spel som kräver att man anpassar reglerna för att vara kul. Vad skulle du säga om du köpte ett brädspel och reglerna var trista och komplicerade? Skulle du säga "Vilket bra spel! Nu exprementerar vi litet och skriver till egna regler så att det blir spelbart." Om reglerna inte är bra
när de följs till bokstaven, så är de inte bra, punkt. Sedan kan du anpassa hur mycket du vill, men så fort du ändrar på en regel så har du ett annat regelsystem, och om det är roligt så är det minst lika mycket din förtjänst som regelmakarens. Man bör inte sälja halvfabrikat som färdig produkt. Sådeså.
. Finns här: 
