Re: Könsförtyck – historiskt trovärdigt? …
Kräkla said:
Okej – när och var har jag påstått att du försökt förbjuda folk från att spela som de vill?
Um … i det inlägg jag citerade. I ett direkt svar på mitt inlägg skriver du (och jag citerar igen):
Kräkla said:
Jagförmindel tycker det är ganska så fult att kräva nått om hur andra får låtsas, och bestämma vad andra borde tycka är viktigt.
[- - -]
Eller det kanske dom inte heller får göra? Jag har iallafall aldrig sett nån klaga på det.
[- - -]
Om man läser den artikeln, får man leka som man vill sen då?
Hur ska jag tolka det som att du
inte tycker att jag »[kräver] nått om hur andra får låtsas, och [bestämmer] vad andra borde tycka är viktigt«? Eller som att jag vill hindra folk från att »leka som [de] vill«?
Jag kanske var onödigt snarstucken, men om du inte menade det kan jag tycka att du inte borde ha skrivit det.
Kräkla said:
Det räcker ju nämligen alldeles tillräckligt att du går an som du gör och kallar folk dåliga om dom gör som inte du vill.
Okeeej …
Är det rimligt att jag tolkar ovanstående som att du påstår att jag »kallar folk dåliga om dom gör som inte [jag] vill«?
För det vill jag hävda att jag alls inte gör. Jag har underkänt en del
argument för att jag finner dem alldeles för tunna (dvs. de övertygar inte
mig), men jag har väl ändå inte kallat personerna bakom argumenten för »dåliga«?
Det är väl knappast orimligt att jag argumenterar mot de som ger sig in i diskussionen och
försvarar rådande ordning? Om någon tolkar det som personangrepp kan jag inte annat än be om ursäkt och bedyra att det alls inte var min mening.
För att återgå till sakfrågan ska jag försöka förtydliga vad jag menar:
Jag struntar i vad folk har för sig i sina egna spelgrupper.
Jag kräver inte heller att rollspelsproducenterna ska övergå till att enkom framställa jämställda spelvärldar.
Vad jag däremot
vill är att
utmana rådande ordning; att få folk att tänka efter
varför könsfördelningen ser ut som den gör, och om den verkligen
måste fortsätta se ut så. Det är på intet sätt
svårare att göra en intressant SLP till kvinna i stället för man – och det tar inte längre tid.
Att majoriteten aktiva SLP råkar bli män av ren slentian, det må vara hänt. Men därifrån till att
aktivt försvara den skeva könsfördelningen i en
påhittad värld där i stort sett allt är möjligt med att det i
vår värld »alltid varit så« … well, det är ett av de där argumenten jag tycker är för tunt.
Men jag är för den skull inte ute efter att
hindra någon från att tycka så eller spela som de vill. Jag tycker bara att det är ett tunt argument rätt och slätt.
Men det har på andra håll i denna smått svåröverskådliga diskussion framkommit två, som jag ser det, rimliga argument till varför det ser ut som det gör:
Genrekonventioner – det hör helt enkelt till de klassiska äventyrsberättelserna att de flesta pådrivande roller är män som gör saker tillsammans med och mot andra män. Vill man följa dessa genrekonventioner faller det sig såklart naturligt att låta lejonparten av alla SLP vara män. (Jag vill dock hävda att det skulle gå precis lika bra att skapa äventyr enligt denna mall även med en större andel kvinnliga SLP.)
Slentrian – jag vill
inte påstå att äventyrskonstruktörer är
lata, det är inte det jag menar. Däremot är det nog lätt att »det bara blir så« pga. bl.a. genrekonventionerna ovan och att rollspelsäventyr »alltid sett ut så«. Lite … oeftertänksamt … kanske? Äh, jag menar inte det här
anklagande, utan bara att det är en del av osynliga strukturer och outtalade överenskommelser om hur det »ska vara«. (Det är främst det här tankesättet jag vill utmana.)
Slutligen: Jag är inte alls intresserad av att bråka med någon i denna diskussion, och jag hoppas att detta inlägg kan bidra till att reda ut vad jag egentligen menar.