Tsianphiel said:
1. Vilket kön har dina rollpersoner när du själv får välja?
Jag har ingen tydlig preferens. Av de rollpersoner jag har spelat och hållit fast vid den senaste tiden har jag spelat två manliga (i Apocalypse World och Solar System) och två kvinnliga (i D&D och Eon).
2. Varför väljer du det könet? Finns det någon anledning?
I Eon slumpade vi kön på karaktärerna, liksom allt annat. Vår Solar System-kampanj utspelar sig år 1812, och då jag spelar en universitetsutbildad läkare hade det varit omöjligt att göra en kvinnlig rollperson. I de båda övriga fallen var det bara en fråga om hur jag visualiserade rollpersonen, på samma vis som jag kan få en tydlig bild av en rollpersons kroppsbyggnad, hudfärg eller andra yttre attribut när jag skapar den.
3. Tycker du att könet på din rollperson är viktigt?
Ja. Medspelare uppfattar ens rollperson annorlunda, och i många spelvärldar finns tydliga könsroller, för att inte tala om en heteronorm som gör att en grupp med karaktärer av blandat kön lättare utvecklar romantiska spänningar.
4. Om du skulle bli ombedd att spela motsatt kön på din rollperson, hur skulle du reagera då?
OK. Jag har aldrig begripit den där idén om att det skulle vara någon särskild utmaning.
5. Har du spelat en rollperson som du inte vanligtvis spelar, och hur gick det då?
Vadå, du menar i fråga om alla tänkbara karaktärskoncept överhuvudtaget? Det som legat längst ifrån vad jag vanligen spelar har nog varit ångestfyllda, suicidala nutidsmänniskor i diverse friformsscenarion på konvent, vilket inte riktigt är min kopp te. Men i det stora hela är det ingen big deal.
Addendum: Eftersom "jag väljer det kön som passar karaktärskonceptet" är ett ganska vagt svar tar jag upp de karaktärer jag har spelat. Detta inkluderar även den Eonkaraktär där könet slumpades -- jag vet ju inte om jag hade blivit lika förtjust i karaktären och fortsatt spela den om den var en man i stället för en kvinna. Anyway.
Leopold Schirmer, man, Solar System (kampanj i Napoleonkrigens Tyskland). Läkare med en fascination för elektricitetens återuppväckande krafter, lite väl förtjust i laudanum, drömvandrare och försedd med kroniskt hjältesyndrom (kan inte undvika att rota i saker och försöka hjälpa folk). Förlovad med en annan rollperson, spelad av en kvinnlig spelare.
Marlon Jag, man, Apocalypse World. Hade rollen "Driver", det vill säga en sjujävla bilförare. Actionorienterad och benägen att ta till våld för att lösa problem, men ändå på något vis en av de mest jordnära karaktärerna i kampanjen. Hade ett rätt jobbigt sexliv med tydlig rädsla för att binda upp sig.
Darjana van Culnar, kvinna, Eon. Sextonårig adelsdam som i likhet med de andra rollpersonerna ingår i en lönnmördarkult, mer av pliktkänsla än av sann tro. Mycket aggressiv och framfusig, anser sig ha rätt att ta kommandot i sociala situationer tack vare sin höga börd. Var olyckligt förälskad i en annan (manlig) rollperson av avsevärt lägre börd, har senare försökt få en kvinnlig rollperson att ha sex med henne (med "försökt" menar jag "beordrat"). Inte en särskilt sympatisk karaktär.
Asheri, kvinna, D&D. En deva invoker, det vill säga en medlem av en odödlig, reinkarnerande ras med en klass som går ut på att i gudarnas namn regna eld och förödelse över fienden. Ganska naiv och ny i stora världen, men samtidigt oerhört kunnig, med minnesfragment från tusentals år av tidigare liv. Jämte Leopold ovan antagligen den mest godhjärtade och direkt hjältiga av mina karaktärer. Har inte riktigt haft något sexuellt spel att tala om, förutom att vår halfling bard tycks förtjust i henne (han gillar långa kvinnor och Asheri är gott och väl 190 cm).