Nekromanti Kampanj på Isvidderna

[Beastslayer]

Jag har suttit o plöjt Barbarer och Människofolk. Jag har en fascination för enkla och i andra folkslags ögon primitiva folk, som tex Rauner och Veddo.

Jag känner mig lockad av att spela en kampanj på isvidderna och som kretsar kring Veddofolket. Det skulle vara en mkt jordnära kampanj om det hårda liv de lever. Spänning i Jakten och en strävan efter att överleva från dag till dag. Det skulle bli väldigt mkt culturegaming helt enkelt.
Vad tycker ni skulle vara spännade element i en dyl kampanj ? Vad skulle man inrikta sig på för att det ska bli intressant och givande rollspel av det hela ?

 

[Adams]

Jag har haft en liknande ide men då med Tosher.

Lått äventyren hålla en ganska låg nivå, inte vara inriktade på övernaturligheter utan istället som du sa på överlevnad/jakt/lycka mm. Problemet med det är att en del spelare inte gillar det (Främst sådana som vill ha mycket strid och "äventyrande"

Själv tycker jag att det skulle kunna bli enormt bra. Specielt om du läser på om eskimåerna. (Hur man jagar isbjörn hur man bygger igloos för det antar jag att Veddo också gör). Det kan vara en bra start.

 

[Beastslayer]

Låt äventyren hålla en ganska låg nivå, inte vara inriktade på övernaturligheter utan istället som du sa på överlevnad/jakt/lycka mm

Dock så kan kryddor såsom Andar & Schamanism och dyl ge det där lilla extra. Man behöver inte göra det ärkeepiskt bara för att man kryddar med lite övernaturligheter. Det är endå en fantasyvärld och många saker är inte övernaturliga utan helt enkelt vardag för Veddo.
Jag tror att det är just sådana saker som spirituella ceremonier/rituella förberedelser inför jakten och kanske till och med varsel om framtida katastrofer för klanen/klanerna som kan lyfta upp en sådan lågmäld och down to earth kampanj. Dilemmat att bytesdjuren försvinner från klanen jaktområden är ju tex bara det en mindre katastrof inför den riktigt hårda vinter som väntar.

Med fokus på ett folk och en landsända av Mundana så kan man göra saker väldigt stämningsfulla, men det medför också vissa svårigheter, som att vidhålla intresset och att inte nöta ut folket och landet för spelarna. Därför tror jag det är viktigt att man försöker se till varje aspekt av den kultur man ämnat förlägga en sådan här down to earth kampanj.

Handel/Konflikt med Rauner, Jakten på djuret som förändrar ödet, Klanens överlevnad, Familjens överlevnad, Giftemål och barn, Olyckor & Missöden, Ritualer och andarnas närvaro, Ett Hot (yttre & inre kanske?), Var dag i sänder är kanske inte längre en möjlighet?

Berätta gärna mer om tänket bakom din Toshkampanj. Vad kommer fokus ligga på och på vilket sätt kommer kampanjen bli intressant ?

 

[Ymir]

Re: Problem, och inspiration

Jag gillar Veddo. Författaren har verkligen lyckats undvika en total inuitrippoff och skapa en häftig och unik fantasykultur.

Men det finns ett kolossalt problem. Det finns inget hav i Mundanas arktis, vilket effektivt borde omöjliggöra allt mänskligt liv på dessa breddgrader. På de breddgrader samerna, evenkerna etc historiskt levt är tillgång till hav inget måste, där finns skog och bete för renar och mysoxar och grejer, men talar vi om de breddgrader inuiterna och tjuktjerna, Dorset-kulturen etc levt på, där träd överhuvudtaget inte existerar, är situationen en annan - föda och material från havet är fullkomligt livsnödvändigt. Exempel på detta är framförallt säl- och valolja för eldning och sälskinn för kläder, säl-, val- och fiskkött till mat, och elfenben från valrossar och narvalar för hantverk; på samma vis är alla större arktiska djur (isbjörnen) beroende av havet.

Veddokulturen borde således, med all rimlighet, inte överhuvudtaget kunna existera.

Den bästa lösningen på problemet är förstås att modda Mundanas geografi. Det är ett grovt ingrepp, men ska man kunna köra en remotely trovärdig Veddo-kampanj utan att ta till alltför fantastiska grepp, är det ett måste. Jag är öppen för alternativa förslag, dock, så dela med er.


Från det ena till det andra; jag såg en fantastisk inuitisk film från 2001 häromdagen; den första film som gjorts helt på inuktitut. "Atanarjuat - the fast runner" heter den, och är en återberättelse av en gammal inuitisk legend om två bröder som måste rädda sin lilla stam under en ondskefull schamans inflytande. Filmen är lååång, men den är intressant så det räcker och blir över, snyggt filmad, väl berättad, och mycket historiskt korrekt; fullproppad med detaljer och insikter kring hur inuiterna levde förr. Den innehåller dessutom spännande schamanistiska element som är mycket passande för Eon. Helt enkelt; ska man spelleda en Veddo-kampanj är den ett absolut måste som inspiration. Dessvärre har jag ingen aning om hur svår filmen är att få tag i, den är förmodligen väldigt obskyr trots en hel radda priser på festivaler och grejer...men om intresserade hör av sig till mig så kan jag kanske hjälpa till somehow.

- Ymir, vill åka till Qaanaaq

 

[Beastslayer]

Re: Problem, och inspiration

Dock så står det att Veddo oftast lever väldigt nära de stora slätterna så det borde finnas någorlunda med bete vissa delar om året.
Men du har ju helt rätt när det gäller havet.

Vad sägs om att hela Isvidderna är ett enda stort hav men att kylan och andra element håller den i ett stadigt grepp varvid den alltid är förfrusen. De småsjöar o dyl som existerar gör så pga orsaker vi inte behöver förklara annat än att magiska viindar, andar eller dyl.
Veddo kanske är de enda som känner till detta desutom ? Då har man kryddat deras kultur ännu lite extra.

 

[ermine]

Vägvisaren

När vi ändå är inne på filmer man kan använda som inspiration för veddo så förtjänar ju alltid Vägvisaren från 1987 ett omnämnande. Den handlar visserligen om samer och inte inuiter, men om man letar efter historiska filmer som utspelar sig i extrema minusgrader är den riktigt bra. Dessutom innehåller den både en massa inspiration för schamaner och Helgi Skúlason, den där killen från Korpen flyger med det ondaste utseendet i filmhistorien.

http://en.wikipedia.org/wiki/Pathfinder_%281987_film%29 (innehåller spoilers)

 

[Lycan]

Re: Problem, och inspiration

Kanske har isvidderna på Mundana ett annat ekosystem än de jordiska polartrakterna. Man kan tänka sig någon härdig djur- eller växtart som utgör en stabil grundval av landlevande typ för de folk som har sin hemvist i trakten.

- L

 

[nordan]

Tänkbar förklaring

Tänk om det hav du talar om finns under isen, och veddo (och även de i området levande djuren) har lärt sig hur man kommer ner till havet genom olika sprickor, gångar och liknande. Äventyrsmöjligheterna till följd av detta blir många. Kan delar av veddokulturen idag leva under isen i gångar och grottor permanent? Finns det spår av gamla kulturer där nere? kanske finns det varelser eller kulturer som bara veddo känner till och vördar/fruktar/tillverkar halsband av?

Anledningen till att veddo trots allt bor ovan isen kanske är att farorna i "underjorden" är för stora för bosättning. Grottorna kan vara instabila och föränderliga, till exempel.
Kanske finns det källor till svag värme i underjorden som ger upphov till sprickbildningar och grottor, och kanske finns det delar av ekosystemet som är bundet till sådana källor.

Spinn gärna vidare.

 

[k7e9]

Re: Tänkbar förklaring

Smart, och inspererande...
Jag har länge funderat över en kampanj där alla RP är barbarer av samma stam. Nu tror jag att jag fått lite insperation till att välja Veddo. Jag har velat lite mellan några, men det där känndes som man kan göra mycket kul av.

Speciellt om det finns kulturer i underjorden som Veddo gör halsband av...

 

[Beastslayer]

Re: Tänkbar förklaring

Ja inte ligger havet ovanpå isen iaf

Skämt åsido. Det var något ditåt jag tänkte mig när jag funderade på att Isvidderna igentligen är ett enda stort förfruset hav, tror tom att det var så jag beskrev min idé, men du finslipade den väldigt inspirerande. Isen kan desutom vara tunnare på sina ställen och vissa stammar/klaner lär väl genom generationerna lärt sig var dessa ytskikt av vatten finns.
Finns det några intressanta vattenlevande djur man kan placera in förutom de klassiska polardjuren ? Sälar, späckhuggare, någon sorts haj är ju säkert något som existerar. Men det vore intressant att spåna fram något mer mytomspunnet som är någon motsvarighet till den mytomspunna stora sabeltandade tigern som sägs klippa en och annan isbjörn då och då.

Jag föreställer mig hur en enkel jakt efter säl eskalerar till en skräckfylld upplevelse när något stort försöker äta upp fiskarna ovan isen. En stor skugga som kan ses dra fram och fiskarna märker hur sälarna försvinner plötsligt varefter vidundret slår sig upp och drar ner en utav fiskarna för att sedan spårlöst vara försvunnen....

 

[Regmolar]

Re: Tänkbar förklaring

Olika typer av hotspots och sådant som underjordiska varmvattensprutor med tonvis av bakterier och plankton till finns det ju gott om, och ligger de tillräckligt högt upp får du ett tunnare istäcke och gott om försörjning för ett ekosystem.

En sak du kan göra är ju att plöja igenom de olika modulerna med varelser och se om du kan hitta intressanta folkslag; själv rekommenderar jag nästan en jättebläckfisk som mytomspunnet jättedjur; för Veddo lär det ju vara någon slags gud eller jättedemon... och så kan du ha kulter med mystiska veddo som lever i isgrottorna dyrkar varelser som avbildas som en stor mun med tentakler.... (människooffer är ett plus ^^). Tillsammans med lite andra rovdjur och instabilitet räcker det nog för att Veddo ska hindras från att leva i isgrottorna (förutom bläckfiskdyrkarna, då).

Något som jag tycker man ska köra på är just det att för naturfolk är det mycket som vi skulle se som naturligt som förklaras som övernaturligheter; en storväxt isbjörn som pga. en spjutspets i foten blivit galen och börjat jaga veddokött kommer att ses som besatt av en ond ande som inte kan fördrivas med vanliga vapen, en klippformation som ger upphov till en ylande vind kommer att tolkas som att platsen är hemsökt av andar osv. Spela på det, jag tror att det kan bli häftigt.

 

[Ymir]

Re: Fantomen-vibbar

Det här börjar likna "Ishavspiraterna", första delen i den überklassiska Fantomen-sviten 'Gyllene runans gåta'. Där är det typ nån sorts vikingakultur som överlevt in på 1800-talet isolerad i naturligt uppvärmda grottor i polarisen, och då och då drar ut i viking once again.

Eller, to put it differently: det här är skitkoolt, carry on.

- Ymir, tycker

 

[Regmolar]

Re: Fantomen-vibbar

Jag tror faktiskt att jag har läst den där sviten någon gång för länge sedan, eller i alla fall en del av den, men mina tankar låg nog mer åt Cthulhu-hållet, med en avstickare till äventyrsdatorspelet Atlantis ditt-och-datt, fast där var det typ en utomjording som var "guden" (tentakler, taggig mun, människooffer och tillbedjande inuiter ingick dock, med en labyrintisk helgedomsigloo fylld av underliga bilder på varelsens ursprung och mystiska, slingrande tecken i golvet).

Jag tror att en veddokampanj ha mycket potential - och får man tråkigt kan man ju alltid köra på det som står i modulen och leta sig söderut för att finna nya jaktmarker eller så, och sedan kanske möta någon av Mundanas mer civiliserade kulturer.

Eller varför inte röra sig söderut på andra sidan och hitta nya, ej officiella mundanska kulturer?

I vilket fall, tack för komplimangen

 

[Flurtis]

Re: Problem, och inspiration

Varför?

Arter har ju uppvisat en fantastisk anpassningsförmåga. Varför skulle det inte kunna finnas landlevande arter som ersätter valfläsk och sälläder?

Varför anstränga sig att göra en Antarktisk ripp-off när det inte är nödvändigt!!

//Flurtis

 

[Poseur]

Utan att ha löst några inlägg så säger jag.
KUNG FROST ! ARGH

Nej kanske inte ha med en förvirrad gud. det känns dumt.Slag på fingrarna på neogames igen. vi vill inte ha förvirrade gudar i vårat eon iaf(min spelgrupp bara)

Nej men lite mer seriöst.
Den ständiga kampen för att hitta mat och överleva.
Förfrysningsregelrna är en bra ide att lösa på ordentligt.
Men framför allt att jaga. att inte kunna se sitt byte förs det är några få meter framför sig.
Att överleva.
Men en sak som jag tror ingen har nämn iaf...Sjörbjugg och andra bristsjukdommar... Har en känsla av att man inte får i sig hela sitt näringsbehov av vitaminer på att äta val och säl
Men annars. det sociala spelet i stammen(eller vad det nu blir)
byggande av hyddor och vindskydd.
En annan sak du borde tänka på och kanske modifera om du verkligen vill ha misär i spelet.(kanske inte?). Det är hur lätt det är att få infektioner när man är förfrysen och har dålig näring. Att skära sig på fångstspjutet i handen leder nästan alltid till blodförgiftning i dessa klimat.

<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">Någon käraste till RP´s kanske får blodförgiftning och schamanen säger att det bara finns en sak som kan rädda honom/henne. Den väldigt sällsynta mossan Sigdervite som bara växer på "x" tundra en bit härifrån. Men snöstormen förhindrar honom ifrån att hämta den.</font></td></tr></table>

 

[Beastslayer]

Har en känsla av att man inte får i sig hela sitt näringsbehov av vitaminer på att äta val och säl

Det intressanta är att att de faktiskt får det. Åtminstone Inuiterna och andra folk som lever på liknande sätt. Annars skulle de inte bli speciellt långlivade.

Diet

The Inuit were traditionally hunters and fishers, living off the Arctic animal life. They hunted, and still hunt, whales, walruses, caribou, seals, polar bears, muskoxen, birds, and in lean years any other less commonly eaten animals such as foxes. The Arctic has very little edible vegetation resulting in a predominantly carnivorous diet, although some Inuit did supplement their diet with seaweed[9][10][11] (kuanniq or edible seaweed[12]) and other plants.[13]

Lieb et al. (1926) published a case study of anthropologist Vilhjalmur Stefansson who lived with a group of Inuit.[14] The study focused on the fact that the Inuit's extremely low-carbohydrate diet had not had adverse effects on Stefansson's health, nor that of the Inuit. This study and the Inuit in general have been cited as support for low-carbohydrate diets, but often without taking into account the climatic and metabolistic circumstances in which those results were observed. Stefansson (1946) also observed that the Inuit were able to get the necessary vitamins they needed from their traditional winter diet, which did not contain plant matter. In particular, he found that adequate Vitamin C could be obtained from items in the Inuit's traditional diet of raw meat such as ringed seal liver and whale skin. While there was considerable skepticism when he reported these findings, they have been borne out in recent studies.

 

[Ymir]

Re: Problem, och inspiration

Det allra mest fundamentala med havet för arktiska kulturer har historiskt varit, skulle jag säga:

- olja
- drivved

Olja är en absolut nödvändighet för eldning, och tenderar inte att finnas i landdjur såvitt jag vet. Drivved är viktigt för att bygga slädar och div. redskap. Drivved är en omöjlighet om Arktis inte har något hav.

Sedan är det dessutom så, att livet i havet tenderar att vara rikare än livet på land; vilket är extra påtagligt i polartrakter. I en värld så jordelik som Mundana, borde det rimligtvis vara så, att det saknas tillräckliga mängder landlevande djur i arktis för att en mänsklig kultur ska kunna överleva. En av inuiternas stora fördelar gentemot de folk de konkurrerade ut i arktis - Dorsetkulturen, vikingarnas ättlingar, etc, var att inuiterna bättre utnyttjade de resurser havet erbjöd.

Självfallet går det att hitta på någon fantastisk lösning som gör att en kultur som Veddo fungerar; jag har redan sett flera roliga och intressanta sådana i den här tråden. Vill man hålla det jordnära dock, är det min övertygelse, intill dess att någon presenterat vettiga belägg för motsatsen, att Veddo med rådande mundansk geografi torde vara en mycket, mycket osannolik civilisation.

- Ymir, vidhåller

 

[Ymir]

Glöm inte fågelägg. Ägg är ju, som bekant, väldigt närande, och det finns -mycket- fåglar i Arktis. Jag vet att iallafall kulturer på Aleuterna även gjorde kläder och grejer av fågelfjädrar.

- Ymir, tillägger

 

[Flurtis]

Re: Problem, och inspiration

Självfallet går det att hitta på någon fantastisk lösning som gör att en kultur som Veddo fungerar; jag har redan sett flera roliga och intressanta sådana i den här tråden. Vill man hålla det jordnära dock, är det min övertygelse, intill dess att någon presenterat vettiga belägg för motsatsen, att Veddo med rådande mundansk geografi torde vara en mycket, mycket osannolik civilisation.

Nja det beror ju på vad man menar med jordnära. För mig är jordnära lika med realistiskt och inte efterapning av vår egen värld.

Sedan är det dessutom så, att livet i havet tenderar att vara rikare än livet på land; vilket är extra påtagligt i polartrakter. I en värld så jordelik som Mundana, borde det rimligtvis vara så, att det saknas tillräckliga mängder landlevande djur i arktis för att en mänsklig kultur ska kunna överleva.

Det vill säga ifall man använder sig utav "våran världs djur". Men då det inte finns någon anledning att göra det så ser jag fortfarande inte problemet.

Varför blir en varelse som inte existerar i vår värld orealistisk?

Jag tycker fortfarande att det är en onödig ripp-off där det verkligen finns en möjlighet att göra något eget.

//Flurtis

 

[Ymir]

Re: Problem, och inspiration

Ordet heter jordnära av en anledning. 'Realistiskt' måste inte tvunget mätas efter vår världs ramar, men dessa är likfullt vad vi primärt har att utgå ifrån. Att utgå från vår värld är inte likställt med att efterapa den.

Floran och faunan på Mundana är i stort identisk med jordens. Tänker vi oss en -radikalt- annorlunda värld hade livet kunnat ta sig andra utvecklingar redan från begynnelsen, och lättare klara av extrema förhållanden - men Mundana är uppenbarligen inte så annorlunda. Således borde en majoritet av djurlivet inte klara av den bristande tillgången på föda i arktiska klimat, och faunan på dessa breddgrader därför bli något begränsad.

En varelse som inte existerar i vår värld är inte orealistisk. Att Mundanas arktiska förhållanden och djurliv skulle skilja sig radikalt från jordens är det, eftersom resten av Mundana uppenbarligen inte gör det.

Livet på en värld som Antichton hade säkert hittat något sätt att överleva i extrema förhållanden. Men Antichton är en praktiskt taget död värld med en svag sol - på Mundana, å andra sidan, finns bevisligen mer gästvänliga platser för djur att söka sig till.

Men sedan -finns- det ju mäktiga landlevande djur i Mundanas arktis, som inte återfinns på jorden. Veddotexten nämner ju behemotar tex. Måhända kan man tänka sig att veddo är extremt beroende av just dessa specifika djur, och bygger slädar av deras skelett och grejer. Jag föredrar dock lugnt att slänga in ett hav så veddo makear sense utan att jag behöver ta till typiska fantasylösningar. Men så är jag uppenbarligen lite tråkig också; se hur mycket jag gnällde på att ödlefolket har tropiker på Samarkand-breddgrader liksom.

Det är klart, sedan, helt enkelt...jag gillar hav. Hav är centralt för min bild av arktiska miljöer. Midnattssolen som spelar över böljorna...väggar av is som reser sig över vattnet, vågor som kluckar mot vindpinade stränder. Kalla, ödsliga hav är mystiska, vackra och spännande. Den första bok jag läste om Arktis som liten involverade en snäcka vars sus viskade en saga från Norra Ishavet. Det är därför fantasyvärlden jag filar på i garderoben har just undertiteln 'Sånger från kalla hav'.

Liksom, -det här- saknar jag i Mundana:

- Ymir, förtydligar