Jag har ingen biff alls med åsikten att de är HJÄLTARRRR på ett helt annat sätt än andra karaktärer. Jag håller bara specifikt inte med om att det går att säga att samtliga karaktärer du räknade upp kan sägas "alltid ha svar på tal" typ.RasmusL;n111444 said:
Nekromanti Krank kollar på Game of Thrones Säsong 3
- Thread starter krank
- Start date
Varken i böckerna eller tv-serien framställs de här som hjältar. Särskilt inte Tyrion emm.RasmusL;n111444 said:
Många säger att de har plot armor. Den som lever, läser eller ser får se...
Skall sanningen fram är det få som gestaltas som hjältar. De är snarare ganska mänskliga, de flesta, har styrkor och svagheter. Är ibland hjältemodiga, ibland fega osv. osv. De flesta, i böckerna i varje fall, förvånar någon gång i hur de agerar.
Vill man ha sjukt stereotypa karaktärer kan man sikta in sig på Eddings.
Cog.
När de går för sin ranging (som det kallas) så framgår det tydligare i böckerna än i serien. Sam följer med för att det är han och Aemon som vet hur man pillar med fåglarna (vilka som ska skickas var, etc). Aemon är en asgammal gubbe som är blind. Då är Sam ett bättre alternativ. Det är inte hans val, precis som det inte var hans val att gå till muren.krank;n111439 said:
De enda som valt att vara vid muren är typ Gamle björnen och Jon "Stäng munnen för fan" Snow. Inte ens Alliser Thorne (tränaren som är ett rövhål åt alla) valde att vara där.
Vad det gäller Sams intelligens eller brist på intelligens så är han booksmarts. Han är inte intelligent, han är bildad om vi ska säga det på det sättet. Han fattar inte problemet med att försöka rädda Gilly, för det är ju snällt att hjälpa henne, men han fattar att det är en bra idé att undersöka vilka de där konstiga blåa kropparna är snarare än att bränna dem omedelbart på plats. För att citera den gamle björnen.
"You may be a coward, Tarly, but you're not stupid."
OK, jag har sett Game of Thrones säsong 3 avsnitt 2.
SPOILER: Jag tyckte inte lika illa om det avsnittet som jag tyckt om många andra.
Snöjonte tröskar vidare, och introduceras för "wargs", som jag är säker på att Martin döpte på pin kiv för att jävlas med folk som googlade efter nordiska mytologiska vargar, de där som orkerna rider i Sagan om Ringen, eller Kajsa W.
Bran drömmer om den treögda korpen och om en mysko pojke som säger att han, Bran, själv är den trögda korpen. Har ni förresten tänkt på att Bran är ett anagram av barn? Jag funderade på att börja kalla Bran för Barn, men det bäddar ju bara för förvirring. Jag menar, hur ska folk veta om jag pratar om Bran eller om någon form av lada? Iallafall så visar det sig att pojken finns på riktigt och heter något så osannolikt som "Jojen" vilket får mig att tänka att han kanske inte finns på riktigt ändå. Dessutom: hur tänkte Martin här? Jag har ju redan en karaktär jag kallar Jonte, jag kan inte ha en till som heter Jojje, det fattar ju vem, som helst. Hursomhelst har Jojen samma balla krafter som Bran och verkar vara rätt positiv till att dela med sig, så med lite tur får vi se Bran få lite schysst jediträning. Jojen har en syrra också, som verkar rätt schysst. Hon dör säkert snart. Osha är skeptisk, men hon är bara sur över att Bran nu får svar som hon tänkt portionera ut över flera år och vara mystisk och grejer. Ser inte Bran lite äldre ut än i förra serien förresten?
Visstja, Jojen och hans syrra Meera är barn till en av Ned Starks gamla krigspolare tydligen.
För den som inte hänger med är alltså både Bran och Jojen wargs. Liiiite dåligt tycker jag att det är att introducera ordet på flera håll i samma avsnitt. Krafterna har ju planterats tidigare, men hade jag skrivit den här sörjan hade jag låtit koncepter introduceras i typ förra avsnittet och även flyttat Brans dröm där Jojen är med dit. TV-serier funkar bättre när man planterar i ett avsnitt och skördar i ett annat. Tycker jag.
Iallafall får Robb meddelande om att Cats pappa dött och om att Winterfell bränts. Han tycker det är sketaviktigt att ta hela sin armé och gå på begravning - den enda av hans knektar som har ett ansikte och någon form av namn (Knakelibrak? Kratach? Balatack? Kratach kör vi nog på) är förståeligt nog skeptisk till det hela. Och till Robbs äktenskap med helerskan.
Slimie trollar Brienne tills han lyckas få tag på ett av hennes svärd. Klart hon har två, hon är ju hård, så de slåss och hon vinner precis innan det kommer Robbtrogna män och plockar dem båda.
Greyjoy torteras, och det är ju alltid lite tillfredsställande även om jag mest av allt tänker på hur låg sannolikhet det är att man får något användbart eller sant ur nån man torterar och hur jävla primitivt det är med samhällen som använder skiten. Iallafall verkar de försöka få ur honom varför han tog Winterfell. En tjänare säger sig vara skickad av hans syster för att befria honom. MIN TEORI: Hela skiten är iscensatt av systern, som ju har en historia av att jävlas med sin bror för att se hur han reagerar. Han släpades trots allt iväg av sina egna män, inte av någon fiende, vad jag kunde se.
Marjorie, som det inte finns en chans att jag kommer att komma ihåg vad hon heter... Nu när hon börjar bli viktig måste jag ju kalla henne nåt, jag kan inte kolla upp vad hon heter varenda gång. Vad ska jag köra då? Jag får lura lite på det. Iallafall, Marjorie kallar till sig Sansa och presenterar henne för sin helt fantastiska mormor, som nog är min nya favoritkaraktär. Det finns få saker jag gillar så mycket som smarta, skarpa äldre kvinnor som skiter i sociala normer. Väldigt mycket "straight talk", väldigt, öh, färgglatt språk och liknelser. Mormodern får Sansa att berätta för Marjorie (Margarin? Majoritet? Majja? Maggan? Maggan.) att RapeyMcCreepy är ett monster.
Rapey vill inte ha blommor på sig. Han är också helt ointresserad av Maggan utom ur ren taktisk synpunkt. Lite senare kommer Maggan in till honom när han sitter och smeker sitt armborst. De pratar lite om hur äckligt det är med bögar (för GIVETVIS är Rapey McCreepy en riktig gaybasher också. Det är rätt skrattretande hur de verkligen bara mosar på med osympatiska drag på karln. Han är en ungefär lika trovärdig karaktär som Skeletor, typ). Sen smickrar hon hans... armborst och pratar om att vilja ut och jaga. Nu blir Rapey lite kåt, för han får visa henne sitt... armborst och hon leker med det och det får det definitivt att rycka lite i den kungliga baguetten av tanken på kvinnor som dödar saker. Det tog en stund för mig att inse det, men givetvis är det alltså så att Maggan och hennes fantastiska mormor inte ville veta om Rapey var ett monster för omtanke för Maggans säkerhet eller så, utan för att Maggan skulle kunna hitta rätt taktik för att manipulera honom. Hon steg just flera grader i mina ögon; jag gillar ändå folk som är manipulativa på intressanta sätt. Det implicerar intellekt. (Cersei är för övrigt inte manipulativ. Hon är subtil som ett såntdär meterlångt penisfodral som nån i Army of Lovers hade i en intervju nån gång på nittitalet. "Power is power", remember?)
Var var vi? Jo... Shea pratar med Tyrion om att hon är orolig för Sansa, men schabblar bort hela konversationen, som kunnat bli intressant, i ett träsk av låtsad svartsjuka och avsugningar. Och vi får inte ens se Tyrions dase för besväret.
Arya, Lennart och tjockisen träffar på det mytomspunna Brotherhood without banners, ledda av Thoros of Myr. Myran, även kallad. Myran tar med sig dem och ger dem käk och frågar hur de lyckades fly Harrenhall. De ljuger lite, sen visar det sig att Myrans polare också plockar Hunden, som prompt avslöjar vem Arya är.
Jag tycker väldigt, väldigt illa om machoidiotsuputen Thoros. Å andra sidan tycker jag ganska bra om Paul Kaye, som är duktig på att spela äckliga kompletta idioter.
Sam snavar vidare och bölar en del. Några av de andra nattvakterna vill låta honom dö ute på isen, men chefen säger nej.
Kontinuitet:
- Bran får en ny kompis
- Slimie tar sig nästan fri, får pisk av Brienne, och sen fångas de båda.
- Greyjoy är fånge hos nån och torteras.
- Maggan triangulerar Rapey McCreepy.
- Arya och gänget plockas upp av Brotherhood without banners (som jag kommer behöva ha ett kortare namn för), som också plockar upp Hunden.
- Otroligt tråkiga miljöer. Jag har börjat liksom sortera bort miljöerna, jag tänker inte ens på dem. Jag menar, hur trist är inte en series miljöer när man upplever en jävla bro som något nytt och spännande?
- Tuttar och rumpor. Jag tror inte jag såg en enda tutte, men är villig att motbevisas.
- Alla är osympatiska. Nej, här introducerades flera provisoriskt icke-osympatiska karaktärer, och ett par karaktärer som tidigare varit lite meh kändes nu lite mer sympatiska. Å andra sidan tillkom ett rövargäng fyllt av osympatiska machobröl. För det var ju vad den här serien behövde: Ännu ett gäng machobrölande, inavlade skäggon.
- Folk dör ganska sällan oväntat. Nä, väl? Men lite tortyr.
- Alldeles för lite fantastik (typ i genomsnitt ett omnämnande och/eller en uppvisning per avsnitt) Alltså, ska de fucka upp allting för mig nu eller? OK, inga drakar eller iszombies, men hela grejen att Bran är en jedi är ju jäkligt coolt nu när de börjar meckla i det.
- Alldeles för mycket interpersonellt tjafs. Faktiskt inte så mycket, och det som var med var i rätt hög grad såpass intressant utfört att jag inte riktigt kan klaga på det. Jag menar, Maggan och hennes mormor alltså...
- Alldeles för mycket Snöjonte. Jag menar, på riktigt. Stäng käften. Jag vet att du kan om du vill. Du måste faktiskt inte gapa dumt mot precis allt du stöter på som är det minsta utanför det du upplevt tidigare.
Attachments
Jag vet inte, jag. Snöjonte och Rapey McCreepy har ju i princip varit karikatyrer i drygt två säsonger nu. Iofs, än finns tid... Och jag kan tänka mig att saker inte är likadana i böckerna som i serien.cogitare;n111468 said:
Sen tycker jag att det är olika saker att vara "goda/sympatiska" och att vara "hjältar". En hjälte behöver inte sakna svagheter.
För övrigt är "If the throne was made of cocks, we'd never get him off of it" kanske det roligaste Slimie sagt. Trots att det är ett bögskämt.
Och självklart.
Och självklart.
krank;n111475 said:
Oj vad pubertet är kul... Jo, hans utseende ehm... Ja... fortsätt titta dukrank;n111475 said:
Richard Karstark, från ett kadetthus av Stark. Hans två söner blev dödade av Slimie/Jamie.krank;n111475 said:
Klart hon vinner! Hon fucking bitchslappar svärdet ur händerna på han precis när det slutar.krank;n111475 said:
Come at me bitch!
Sweet summerchild...krank;n111475 said:
Jag gillar Maggan eller Margarin.krank;n111475 said:
Hennes "riktiga" namn är Margery Tyrell.
Olenna är för övrigt askön. Queen of Thorns kallar de henne.
krank;n111475 said:
Jag älskar den mannens röst.
Okey, små, små saker.
1: Shae och Sansa snackar. Shae varnar Sansa att Littlefinger kanske inte vill hjälpa henne bara för att han är "snäll", utan kanske för att han vill något annat, som att tillexempel ligga med henne eller annat skoj.
2: En viktig del i konversationen mellan Jamie och Brienne Jamie säger att man inte kan välja vem man älskar. (Syftande på sig själv, syftande på ett Renly älskade en annan man och möjligtvis syftande på att Brienne älskade Renly).
Annars bra jobbat! Kör på! Mer mer mer!
Margery? Inte Marjorie? Kanske bra att jag hittat ett bättre namn då.Mundo;n111492 said:
Queen of Thorns är ett asballt namn. Som passar henne =)Mundo;n111492 said:
Viktigt och viktigt... De har ju varit rätt konsekventa med att strö omkring sig små antydningar till att Slimie och Cersei är kära på riktigt hela tiden, så jag vet inte riktigt vad som var nytt där faktiskt. Att Brienne gillade Renly tycker jag också framgått... Men för all del.Mundo;n111492 said:
De finns men i mindre utsträckning än mycken annan fantasy jag läst. Jon Snow är inte så vansinnigt hjältar, om man läser boken. Men Joffrey Baratheon håller jag med om att GRRM brer på lite väl med de osympatiska dragen. Finns få förlåtande dito.krank;n111476 said:
Personligen tycker jag att merparten av karaktärerna har bra och dåliga sidor. Ung. som folk vanligen har. Sen finns det så klart undantag (kanske Joffrey, the Mountain och säkert någon mer lite beroende på tycke och smak). Men jag väger in mycket från böckerna också.
Cog.
Det var väl mer att han var lite trevlig. Inte så lik sin son i synen på vem och vad man älskar. Lite sympatisk helt enkelt.krank;n111493 said:
Men jag är nyfiken. Vad var det exakt som fick dig att "gilla" det här avsnittet? Att Margarin är lurig? Olenna är najs? Brienne nitar the Kingslayer? Jon stängde (nästan) munnen?
Vi har olika syn på att vinna tror jag.RasmusL;n111546 said:
Jag nämnde lite kort om plotarmor vilket flera av dem anklagats för att ha (jag håller inte riktigt med). Det kan ju bara GRRM svara på och jag tänker inte gå in på detta ytterligare för det blir så lätt spoilers då. Ja, nä, jag håller inte riktigt med dig men känner att vi snabbt kommer in i spoilerland om jag fortsätter den här deltråden...
Cog.
Jag tror att Olenna och hela grejen med att lite mer magi öppnad upp genom Brans nya kompis var de två huvuddelarna. Sedan var Margarins lurighet och att Brienne spöade Slimie som strössel uppepå. Sen fanns det såklart jag ogillade också, men jämfört med till exempel det rätt trista S03E01 så var det ett steg uppåt.Mundo;n111500 said:
Lupus Maximus
Tekniker
Så... Efter att ha stirrat väldigt länge på en grå vägg, så känns en beige vägg som en färgupplevelse? :wink:krank;n111568 said:
Lupus Maximus
Tekniker
Vi har redan hunnit få en recension på S03E02Lukas;n111585 said: