Mörker i världsbyggen

[Leon]

Handlar det inte också mycket om vilka konflikter man har med. Det här kanske är mer Grimdark än mörk, iofs, men just att istället för att vara ljuset mot mörkret, eller olika gråskalor, så är det (väldigt mörka) gråskalor mot mörkret. Rymdfascister mot kaos-demoner. Maktfullkomliga rymdmegakorpar mot rymdzombiehorder etc

 

[chrull]

Handlar det inte också mycket om vilka konflikter man har med. Det här kanske är mer Grimdark än mörk, iofs, men just att istället för att vara ljuset mot mörkret, eller olika gråskalor, så är det (väldigt mörka) gråskalor mot mörkret. Rymdfascister mot kaos-demoner. Maktfullkomliga rymdmegakorpar mot rymdzombiehorder etc

Typiskt sådant jag tycker är grimdark istället för dark. Mörkt kan det vara och fortfarande bara handla om två vanliga släkter som fejdas.

 

[entomophobiac]

Intressant ändå att grimdark på något sätt är sin egna subgenre inom flera genrer. Någonstans kanske det räcker med att de goda inte vinner för att något skall vara mörkt? Märker ju det här i alla barnprogram jag tittar på med di små. Allt har ett lyckligt slut. Det kan vara sorgligt och läskigt och så vidare, men det finns en trygghet i att det kommer ett lyckligt slut. "Mörkt" blir då när något är ovisst, saker lämnas oförklarade, eller när det lyckliga slutet helt enkelt uteblir.

Jag råkar ju gilla detta. Men det är också intressant, för vad som är mörkt verkar vara ett extremt brett spektrum.

 

[Leon]

Typiskt sådant jag tycker är grimdark istället för dark. Mörkt kan det vara och fortfarande bara handla om två vanliga släkter som fejdas.

Fast är det mörkt, eller gråskala?

 

[Leon]

Det känns som att den springande punkten inte är om det läbbiga finns, eller hur läbbigt det är utan vilken roll det spelar i berättelsen.

 

[chrull]

Fast är det mörkt, eller gråskala?

Det kan ju vara både ock - men när girighet, hämndbegär, egoism, och liknande är de huvudsakliga drivkrafterna i samhället, och där alla former av lyckliga slut är omöjliga - då har man mörker också.
Med gråskalor kan du gå därifrån och känna “vi gjorde nog rätt ändå, alverna kanske blev sura över att vi inte kunde rädda alla skogens träd, men på det hela är (nästan) alla nöjda” - om inget av valen du får göra kan leda till den känslan så har du mörker också.

Jag läste precis The Lesser Evil, dvs Blaviken-incidenten i Witcher-böckerna och tänker att den är ett ganska bra exempel på mörker (med viss edgyness, så ymmv). Där tvingas huvudpersonen att välja mellan att lyssna på A och döda B, eller lyssna på B och döda A. Alternativ 3 - att inte göra något alls verkar vara det vettiga, tills det visar sig att det inte är det. Oavsett vad huvudpersonen gör så blir i stort sett inget bättre, men flera saker blir sämre. Valet, och temat i berättelsen, är att försöka göra det som orsakar minst ont.
Och i de flesta vanliga fantasyberättelser som innehåller gråskala så tycker jag att “Lesser Evil”-valet ofta är det där mängden gott väger upp det onda - men här handlar det verkligen bara om vilket val som orsakar minst ont - dessutom tvingas protagonisten att göra valet utan att ha all fakta, och när valet väl är gjort får varken läsare eller protagonist veta om det var rätt val.

Så jag säger nog att mörkret inte nödvändigtvis måste komma från något läbbigt, även om det ofta är ingredienser som finns med såklart. …och antar jag, beror på definitionen av läbbigt

 

[Lemur]

Men en mörk stämning kan, tycker jag, också betyda att det bokstavligen är mörkt.
Symbaroums bilder är mörka vilket gör att spelet känns mörkt. Med andra bilder hade samma setting kanske känts vanilj-mys-fantasy.

 

[afUttermark]

Men när man sitter där kring spelbordet, eller vid sin datorskärm. Är det också mörkt i det fysiska rummet som man spelar i. När jag spelar över discord sitter jag i min dotters rum bland my littleponnies, loldockor och rosa tapet.(så det är ju lite uppförsbacke där) Helst hade man ju suttit i ett källarförråd eller på en cool vind.
I en mörk och kall berättelse där inga slut får bli lyckliga, får man med sig hela spelgruppen och hur länge kan man spela ledsen, är det typ i en aslång kampanj över flera år?

 

[chrull]

Men när man sitter där kring spelbordet, eller vid sin datorskärm. Är det också mörkt i det fysiska rummet som man spelar i. När jag spelar över discord sitter jag i min dotters rum bland my littleponnies, loldockor och rosa tapet.(så det är ju lite uppförsbacke där) Helst hade man ju suttit i ett källarförråd eller på en cool vind.
I en mörk och kall berättelse där inga slut får bli lyckliga, får man med sig hela spelgruppen och hur länge kan man spela ledsen, är det typ i en aslång kampanj över flera år?

Det går alldeles utmärkt att vältra sig i ångest och mörker när man sitter i ett vitt och välbelyst konferensrum, ätandes mazarin och drickandes gratis kaffe.
Och även i mörka berättelser där de stora bitarna inte blir lösta, eller det inte finns lyckliga slut, kan det finnas lyckliga stunder, säkra platser, skratt och kärlek. Sitter du omgiven av MLP-dockor och därför bara spelar MLP-spelet där inget dåligt någonsin händer?
Jag har aldrig någonsin spelat en kampanj på flera år som inte innehåller variation, utan att det betyder att teman nödvändigtvis ändras.

 

[Zire]

Man behöver inte heller ta sig långt från My little ponny innan man har Mumin som genomsyras av det nordiska mörkret. (Vilket förresten låter som ett utmärkt rollspel om det görs väl!)

 

[JJoghans]

...om den utspelar sig i vår egen värld eller i en annan icke-mörk värld...

Det är både humor och lite gulligt att någon kallar vår egen värld för "icke-mörk". För mig är IRL den mörkaste världen. Även när jag flyr iväg till andra mörka världar blir de ändå aldrig så otäcka som IRL. (Och det handlar inte om mitt eget liv, utan vad jag ser omkring mig.)

För mig är det nog kontrasten mellan bra och dåligt som skapar mörkret. T.ex. hur överflöd och armod går hand i hand, hur intelligenta människor låter folkmord ske, eller hur en kärleksfull familjefar kan mörda sina barn. En setting vari genom-onda människor gör genom-onda saker kan förvisso upplevas som mörk, men en där goda människor gör onda saker är mörkare.

 

[Swedish Chef]

Som andra har sagt så finns det många sätt att vara mörk på, men jag tror att det viktigaste för mig är att det inte blir mycket bättre. Oavsett vad man gör så handlar det nästan alltid om att välja mellan olika dåliga saker. I Mörk Fantasy dräper du inte draken och räddar prinsessan för att mötas av en parad när du rider in i staden igen, i Mörk Fantasy konfronterar du draken och tvingas välja om den ska bränna ner alvernas skog, böndernas fält, eller sätta draken på tronen.
Om världen sen innehåller BDSM-alver eller inte är inte det viktiga, utan snarare saker som vilka drivkrafter som verkar dominera, och hur mycket ett liv är värt.

Precis så tycker jag, i Dark fantasy finns det inga rakt goda krafter och ofta en hopplöshet. Hur onda de onda är tycker jag sällan spelar roll, det är snarare frånvaron av hopp som skapar "bra" dark tänker jag.

 

[Rangertheman]

På tal om My Little Pony så är Tails of Equestria allt annat än icke-mörkt när min dotter spelleder det

 

[afUttermark]

Mumin

Det går alldeles utmärkt att vältra sig i ångest och mörker när man sitter i ett vitt och välbelyst konferensrum, ätandes mazarin och drickandes gratis kaffe.
Och även i mörka berättelser där de stora bitarna inte blir lösta, eller det inte finns lyckliga slut, kan det finnas lyckliga stunder, säkra platser, skratt och kärlek. Sitter du omgiven av MLP-dockor och därför bara spelar MLP-spelet där inget dåligt någonsin händer?
Jag har aldrig någonsin spelat en kampanj på flera år som inte innehåller variation, utan att det betyder att teman nödvändigtvis ändras.

Jag måste ha missuppfattat dig tidigare då och ber om ursäkt. Jag trodde det var ångest, mörker och novemberregn för hela slanten. Ingen lycka eller bara mörker. Glad att du äter mazarin.

 

[chrull]

Det är både humor och lite gulligt att någon kallar vår egen värld för "icke-mörk". För mig är IRL den mörkaste världen. Även när jag flyr iväg till andra mörka världar blir de ändå aldrig så otäcka som IRL. (Och det handlar inte om mitt eget liv, utan vad jag ser omkring mig.)

För mig är det nog kontrasten mellan bra och dåligt som skapar mörkret. T.ex. hur överflöd och armod går hand i hand, hur intelligenta människor låter folkmord ske, eller hur en kärleksfull familjefar kan mörda sina barn. En setting vari genom-onda människor gör genom-onda saker kan förvisso upplevas som mörk, men en där goda människor gör onda saker är mörkare.

Jag håller nära på helt med! Vår värld har extremt bra potential för mörka historier. Att bara lyssna på ekot en morgon är tillräckligt för att bekräfta det.

Din observation om att mörker blir mörkare när goda personer gör onda saker är helt spot on!
Att krydda världen med Onda Nekromantiker Som Vill Döda Allt Levande gör inte världen mörk, inte heller att lägga till 1000 Döda Barn i varannat scenario - det ligger mer åt grimdark/edgy-hållen.

 

[entomophobiac]

[H]ur intelligenta människor låter folkmord ske, eller hur en kärleksfull familjefar kan mörda sina barn

I många av de värsta true crime-fallen är ju anhöriga och vänner de första som säger att de aldrig kunde tro att han/hon skulle kunna göra "något sådant". De absolut mörkaste sakerna finns i vår värld. Men på det stora hela tror jag att jag håller med @Genesis om att världen som helhet inte är mörk för det.

Håller helt med om kontraster däremot. Kontrast är ju en skräckpelare. Du behöver ju se ljuset i slutet av tunneln innan det har någon betydelse att det är ett tåg!

 

[entomophobiac]

På tal om My Little Pony så är Tails of Equestria allt annat än icke-mörkt när min dotter spelleder det

MLP är rättså mörkt överhuvudtaget egentligen. Det fina med det är ju att vänskap är det som reder ut mycket av eländet snarare än någon individs handling. Fick mycket att lära sig från dess historieberättande, både i serie- och rollspelsform.

 

[chrull]

I många av de värsta true crime-fallen är ju anhöriga och vänner de första som säger att de aldrig kunde tro att han/hon skulle kunna göra "något sådant". De absolut mörkaste sakerna finns i vår värld. Men på det stora hela tror jag att jag håller med @Genesis om att världen som helhet inte är mörk för det.

Världen blir mörk om sådana handlingar/val/drivkrafter är dominerande över andra. Där två nationer har olika, men lika rättfärdiga motiv till att inte bara vilja, utan behöva kontrollera ett visst område. Där flera sidor begår övergrepp på varandra för att själva överleva - och där ingen längre kan säga om någon har rätt eller fel.