Manualskrivande

[Rickard]

Board Game Editing Style Guide

Board Game Editing Style Guide by Michael “Curby” Lee (CC-BY-NC-SA) Introduction Let’s start with two statements that may be a little unusual for style guides. We’re here for the readers. Editing isn’t about editors. It’s all about the readers. Ultimately, rulebooks exist to help players. Likewi...

docs.google.com

Jag vet inte om han jobbar som redaktör eller bara skrivit skitmånga spel, men jag tyckte följande massiva wall of text var intressant att läsa. Det är, ironiskt nog, rätt tungläst men detta säger han också. Några brottstycken av det jag tog med mig:

Readers will come to your rulebook with a wide variety of needs.

• Some skim through to quickly find a particular rule and resolve an in-game dispute.
• Some are brand new to the game and need a thorough explanation of every mechanism.
• Some veteran players are mostly interested in changes made to a revised edition.
• Some want a list of key concepts to highlight when they teach the game to their group.
• Some are looking for a diagram illustrating how the game is set up.

/.../

Prefer using short, simple sentences as they are easier to parse. Avoid using long sentences that describe multiple actions. Instead, use one sentence for each action.

/.../

Place triggers and conditions before their effects to frame them appropriately

• (fel) Draw a card if you roll a 5 or higher.
• (korrekt) If you roll a 5 or higher, draw a card.

/.../

Simplifiering av termer. Jag hade Utmattningspoäng och Kroppspoäng i Matiné. Efter påpekande döpte jag om dessa till Utmattning och Skada. "Du får 5 i Skada" är mer naturligt att säga än "Du får 5 i skada; dra av det från din Kroppspoäng".

/.../

En hel del om vilka ord man bör använda och hur man ska använda dem i engelskan: May, May Not, Cannot, Must, and Should

/.../

Standardisering av terminologin av rundor: Turn, Round, Phase, and Step

---

Det hade varit intressant att läsa vad andra tog till sig av texten. Han nämner också passiv form som @Genesis brukar vurma för (och jag håller med om att det ibland lämpar sig bättre med passiv form).

 

[Quadrante]

• What might annoy them if they see it? What might annoy them if they don’t see it?

Det är det som jag tänker mest på och försöker ignorera mest. Skriver för min skull eller en begränsad krets oftast. Men även då är detta något som dyker upp.

När jag skrivit regler till brädspel har även nedanstående varit ett mål. Hitta saker som kan underlätta spel medan det spelas. Avlasta och hjälpa. Men känner att det inte verkar gå hem hos de flesta rollspelare.

Games often include additional items to help convey their mechanisms and theme.

Måste nog läsa texten ett varv till, mycket känns igen från andras råd om regeltext för brädspel. Finns bra formulerade råd här.

 

[JohanL]

• (fel) Draw a card if you roll a 5 or higher.
• (korrekt) If you roll a 5 or higher, draw a card.

Det här kanske är bra på engelska (det är i alla fall så de flesta skriver teknisk dokumentation), men som före detta översättare får jag nämna att det här är precis den sortens sak som slår igenom i dålig svensk teknisk översättning. Vi hanterar inte meningsbyggnad på samma vis som engelskan, så du får så lov att skriva ”Dra ett kort om du slår 5 eller högre”.

Skriv inte (som man inte sällan ser när jobbet har gjorts dåligt) ”Om du vill göra X, gör Y”, utan ”Gör X genom att göra Y”. Det förra är en smutsig anglicism och inte OK.

 

[God45]

Det här kanske är bra på engelska (det är i alla fall så de flesta skriver teknisk dokumentation), men som före detta översättare får jag nämna att det här är precis den sortens sak som slår igenom i dålig svensk teknisk översättning. Vi hanterar inte meningsbyggnad på samma vis som engelskan, så du får så lov att skriva ”Dra ett kort om du slår 5 eller högre”.

Skriv inte (som man inte sällan ser när jobbet har gjorts dåligt) ”Om du vill göra X, gör Y”, utan ”Gör X genom att göra Y”. Det förra är en smutsig anglicism och inte OK.

Fast grejen är att ”X triggar Y” är lättare på svenska också. För då är det ”Jag gjorde en grej, då ska jag göra en annan grej” istället för ”Jag ska göra en annan grej när en grej händer” som är svårare att följa. Så klart man ska anglofiera saker om de blir tydligare.

 

[clarence redd]

Min svenska har utvecklats till ett pärlband av (smutsiga) anglicismer sedan jag började skriva på engelska. Men jag föredrar ändå det framför det krångliga, halv-akademiska skrivsättet som många år på universitetet lockade fram. För mig är det fortfarande ett stort mysterium varför akademiker lär sig skriva som forskare, istället för att lära sig skriva bra.

Tack för en bra länk @Rickard!

 

[Rickard]

För mig är det fortfarande ett stort mysterium varför akademiker lär sig skriva som forskare, istället för att lära sig skriva bra.

Ja, jag är rejält trött på den akademiska svenskan som används i rapporter med onödigt tillkrånglad svenska. Universitet lär ut helt fel principer i hur man ska skriva uppsatser (både layout som språk), vilket borde genomgå en revidering för att sätta dit de lärare som slaviskt följer krångelsvenskan.

 

[Stämma]

Min svenska har utvecklats till ett pärlband av (smutsiga) anglicismer sedan jag började skriva på engelska. Men jag föredrar ändå det framför det krångliga, halv-akademiska skrivsättet som många år på universitetet lockade fram. För mig är det fortfarande ett stort mysterium varför akademiker lär sig skriva som forskare, istället för att lära sig skriva bra.

Tack för en bra länk @Rickard!

Ja, jag är rejält trött på den akademiska svenskan som används i rapporter med onödigt tillkrånglad svenska. Universitet lär ut helt fel principer i hur man ska skriva uppsatser (både layout som språk), vilket borde genomgå en revidering för att sätta dit de lärare som slaviskt följer krångelsvenskan.

Nu är det här ett sidospår, men jag undrar om ni skulle kunna utveckla? Jag hör titt som tätt klagomål på den akademiska svenskan och akademiskt språk överhuvudtaget, men jag har aldrig fått tag på nån längre text som behandlar problemet. Bara enstaka "Usch, akademikerspråk, adverbsjuka".

Skulle ni ha nån artikel eller liknande på ämnet, gärna med exempel på hur man hellre skulle göra?

 

[God45]

Medan jag hatar akademikerspråket är det bättre än myndighets klarspråk i alla fall. Alla inblandade i att skapa Språklagens 11e paragraf borde avrättas via skorpiongrop.

 

[Man Mountainman]

Nu är det här ett sidospår, men jag undrar om ni skulle kunna utveckla? Jag hör titt som tätt klagomål på den akademiska svenskan och akademiskt språk överhuvudtaget, men jag har aldrig fått tag på nån längre text som behandlar problemet. Bara enstaka "Usch, akademikerspråk, adverbsjuka".

Skulle ni ha nån artikel eller liknande på ämnet, gärna med exempel på hur man hellre skulle göra?

Tror inte det finns något särskilt som kännetecknar "akademikerspråk" förutom möjligen en fäbless för jargong och abstraktioner. Olika fält har olika stilistiska traditioner.

Problemet med akademiskt språk är väl i första hand att man som akademiker överhuvudtaget inte får någon utbildning i att formulera sig skriftligt, så om man inte lär sig det på egen hand så kommer man att skriva dåligt. Lägg jargongen och abstraktionerna ovanpå det, så får du hyfsat ogenomtränglig prosa.

 

[clarence redd]

Nu är det här ett sidospår, men jag undrar om ni skulle kunna utveckla? Jag hör titt som tätt klagomål på den akademiska svenskan och akademiskt språk överhuvudtaget, men jag har aldrig fått tag på nån längre text som behandlar problemet. Bara enstaka "Usch, akademikerspråk, adverbsjuka".

Skulle ni ha nån artikel eller liknande på ämnet, gärna med exempel på hur man hellre skulle göra?

Jag har inte koll på någon artikel tyvärr. Kan det finnas i någon gammal Skriva kanske?

Jag förstår ju att språket behöver vara exakt inom forskningen. Men de allra flesta som pluggar på universitetet kommer aldrig att forska. Deras framtida texter ska läsas av kollegor och allmänheten, och då blir det ganska bakvänt att lära ut forskningssvenska.

Grundproblemet är att akademiska texter inte skrivs för att vara lätta att förstå. Meningarna är långa och krångliga, orden onödigt svåra, textstrukturen stelbent och oinspirerande. Det skulle vara bättre om akademiker lärde sig grunderna i journalistiskt skrivande eller copywriting - texttyper som riktar sig till alla oss vanliga människor. För det saknas inte kunskap om hur man skriver bra.

Blivande forskare kan få egna skrivkurser.

(Förslag till kursbeskrivning: ”I kursen Krångligt skrivande 1 omvandlar du ditt levande motbjudande personliga språk till ett objektivt textkirurgiskt instrument. Dina texter får en aura av upphöjdhet genom att vara outhärdligt tråkiga och svårlästa, vilket garanterar framgång bland forskarkollegor. Det viktiga är vad du skriver, inte hur du skriver det”).

 

[Troberg]

En av mina käpphästar är att man ska skriva varför man gör något, inte vad man gör. Alla som är gamla någ för att ha programmerat inspelning på en VHS vet hur illa det kan vara. Det brukar se ut ungefär såhär:

"Tryck knapp A tills önskad siffra erhålles i fönster 1. Tryck sedan knapp B, och knapp A tills önskad siffra erhålles i fönster 2. Tryck sedan knapp B, och knapp A tills önskad siffra visas i fönster 3."

Liksom, är det konstigt att folk tyckte det var krångligt att programmera en video?

Det man borde skriva är "Ställ in starttid med knapp A. Gå vidare med knapp B, och ställ in stopptid med knapp A. Gå vidare med knapp B, och ställ in kanal med knapp A.". Man ser var det rör i displayen, så man behöver inte tala om i beskrivningen var det är, det kan man se i en figur om man måste. Helst borde man också ha namn på knapparna istället för beteckningar i någon figur.

Mycket bättre, eller hur?

Detsamma gäller i spelregler. "Varför gör jag det här" först, och sedan "hur gör jag det".

När jag förklarar brädspelsregler brukar jag alltid börja med "Det här vinner man på", och arbetar mig sedan bakåt från det.

 

[Troberg]

Grundproblemet är att akademiska texter inte skrivs för att vara lätta att förstå. Meningarna är långa och krångliga, orden onödigt svåra, textstrukturen stelbent och oinspirerande. Det skulle vara bättre om akademiker lärde sig grunderna i journalistiskt skrivande eller copywriting - texttyper som riktar sig till alla oss vanliga människor. För det saknas inte kunskap om hur man skriver bra.

Blivande forskare kan få egna skrivkurser.

(Förslag till kursbeskrivning: ”I kursen Krångligt skrivande 1 omvandlar du ditt levande motbjudande personliga språk till ett objektivt textkirurgiskt instrument. Dina texter får en aura av upphöjdhet genom att vara outhärdligt tråkiga och svårlästa, vilket garanterar framgång bland forskarkollegor. Det viktiga är vad du skriver, inte hur du skriver det”).

De tycks, ungefär som jurister, tro att om man inte måste läsa en text tre gånger för att förstå den så är den inte tillräckligt tydlig...

 

[Rickard]

Detsamma gäller i spelregler. "Varför gör jag det här" först, och sedan "hur gör jag det".

Ja, detta är vad artikeln benämner som "framing":

Framing describes the mental model readers can use to understand a new concept. People use it in rhetoric to shape audience opinion, but rulebooks employ it in two ways to help readers.​

​

At a high level, the organization of rulebook sections establishes a frame by introducing the context in which a game takes place, along with the game’s overall goals, before describing specific rules or interactions. If readers report that they don’t understand a game even at a high level, the rulebook likely failed to help them develop an appropriate frame.​

​

Appropriate framing also benefits individual rules as well, reducing ambiguity and rules disputes. If you’re confronted with a confusing rule, consider the framing that introduces that rule. Try rephrasing the rule to first establish an appropriate mental model and then highlight the relevant changes or interactions within that context. Sometimes, framing is more appropriately placed in a separate introductory sentence.​

​

Mycket därför jag ständigt säger att pitchen för spelet är den viktigaste texten, då den skapar en förförståelse för hela boken.

 

[Brödbane]

Det här känns som en rimlig tråd för den här frågan jag gått och burit på ett tag.
Den rätt välkända speldesignern Greg Stoltze (Unknown Armies, Delta Green, Godlike etc.) har en stark och ljudlig aversion för att regelböcker använder Future conditional tense. Själv har jag inte riktigt greppat varför det är en dödsynd när man gör spelexempel, är det någon som kan ge en bra förklaring?

 

[Rickard]

Place triggers and conditions before their effects to frame them appropriately

Vi hanterar inte meningsbyggnad på samma vis som engelskan, så du får så lov att skriva ”Dra ett kort om du slår 5 eller högre”.

Skriv inte (som man inte sällan ser när jobbet har gjorts dåligt) ”Om du vill göra X, gör Y”, utan ”Gör X genom att göra Y”. Det förra är en smutsig anglicism och inte OK.

Jag vet inte om din invändning har med saken vad mitt citat pratar om. Båda dina exempel X -> Y sätter den faktiska målet sist, vilket är vad mitt citat säger att man inte ska göra. Sätt först ett mål (eller situation) och sedan vad som händer. Brädspel brukar exempelvis skriva hur man vinner först i manualen för att skapa en förförståelse varför man ska läsa om spelrundan.

Förstår jag dig rätt om du pratar om det språkliga medan mitt citat pratar i vilken ordning man skriver?

 

[Rickard]

Den rätt välkända speldesignern Greg Stoltze (Unknown Armies, Delta Green, Godlike etc.) har en stark och ljudlig aversion för att regelböcker använder Future conditional tense.

Har du någon källa? Instinktivt kan jag hålla med, eftersom sådan text kan skapa en vaghet, men jag vet inte i vilket sammanhang han nämner detta.

 

[Genesis]

Jag vet inte om din invändning har med saken vad mitt citat pratar om. Båda dina exempel X -> Y sätter den faktiska målet sist, vilket är vad mitt citat säger att man inte ska göra. Sätt först ett mål (eller situation) och sedan vad som händer. Brädspel brukar exempelvis skriva hur man vinner först i manualen för att skapa en förförståelse varför man ska läsa om spelrundan.

Förstår jag dig rätt om du pratar om det språkliga medan mitt citat pratar i vilken ordning man skriver?

Vad ditt citat säger att man ska göra är ju att man ska skriva i kronologisk ordning. Först orsak och sedan verkan. Vad @JohanL säger är att den sortens skrivande låter mer naturligt i engelsk meningsbyggnad än i svensk.

"If you roll a 5 or higher, draw a card" låter utmärkt på engelska.
"Om du slår 5 eller högre, dra ett kort" låter knackligt och krystat på svenska, och känns som den direktöversättning från engelskan som det är.
"Dra ett kort om du slår 5 eller högre" är mer naturlig och välljudande svenska, men bibehåller inte den kronologiska ordningen.

"Om du slår 5 eller högre får/kan/bör/ska/måste du dra ett kort" låter bättre, och behåller den kronologiska ordningen.

 

[Brödbane]

Har du någon källa? Instinktivt kan jag hålla med, eftersom sådan text kan skapa en vaghet, men jag vet inte i vilket sammanhang han nämner detta.

Det är en stående punkt i podden Ludonarrative Dissidents. Han har även skrivit om det på RPG.net. där förklarar han även lite kring sitt resonemang, se nedan. Men det verkar främst handla om att korta ned texten vad jag kan förstå. Har jag missat något?

There's a lot of solid suggestions, but at least one (naming no names) violates a rule of RPG writing that I was taught early on in my White Wolf experience. Specifically, I was taught it by Justin Achilli emailing me that if I did it again, he would get on a train with an aluminum baseball bat and tune me up.

That rule, by which I still warily try to abide, is "never use the word 'will' to refer to anything but willpower." It's a warning against the future conditional tense. (This sounds very grammar school techy, but in use it's pretty clear.)

In RPG writing particularly, there's a strong feeling that one should hedge event descriptions, because players always go off script. "If they insult the dockmaster, the dockmaster will actually become aroused and attentive," for example. But it's much less active and direct than a present tense: "If they insult the dockmaster, the dockmaster is aroused and becomes attentive." Rewriting to remove "will" and its derivatives is almost never wrong.

"When the PCs get to the city, the guards will throw a parade" communicates nothing that "When the PCs get to the city, the guards throw a parade" doesn't, has an extra word, and is clunkier. It's particularly clunky when there are a dozen instances of "will" on a single page.

Källa: https://forum.rpg.net/index.php?threads/best-written-rpgs-or-advice-within.857061/page-3

 

[JohanL]

Förstår jag dig rätt om du pratar om det språkliga medan mitt citat pratar i vilken ordning man skriver?

Bägge, faktiskt. Men det kan gå att behålla ordningen på svenska, medan den grammatiska formen är helt körd.

 

[koraq]

Jag tror Gregs poäng är att formuleringen är vag och oprecis, och dessutom onödigt mångordig. Samma sak gäller ju passiv form i allmänhet.