Egentligen hade jag inte tänkt säga någonting alls om det här, men jag kunde inte sova så jag letade lite information på nätet, och alla vet ju att om man läst om något på internet är man en expert. Det skulle ju vara synd om denna expertis gick outnyttjad.
---
För det första: bilderna (klicka inte på länken om du inte vill se Muhammed avbildas, eller om du tänker bränna ner en ambassad!). Så vitt jag kan bedöma är de flesta rätt tråkiga, men det hör inte hit; en antyder att Muhammed var terrorist, två antyder att Muhammed hade taskig kvinnosyn, två att somliga muslimer är terrorister men att Muhammed inte gillar det och åtminstone två av dem dissar Jyllandsposten. Flera av dem verkar dessutom spela på att Muhammed inte "får"* avbildas. Men hur bilderna ser ut spelar egentligen inte så stor roll i sammanhanget. Jag försöker bara undvika att eventuella svar på det här inlägget börjar med "jag har visserligen inte sett bilderna, men..."
---
* jag lägger fotnoten här så att jag inte glömmer bort den: är det något som faktiskt
vet hur man ser på avbildningar av Muhammed inom olika grenar av islam i dag? Själv har jag ingen aning men har på känn att det är långt ifrån lika enkelt som "folk" tror, för så brukar det vara.
---
För det andra: tryckfrihet. Det har man så vitt jag vet i Danmark, och enligt lagen får tidningarna publicera precis vad de vill så länge de inte bryter mot vissa andra lagar, bland dem lagen om hets mot folkgrupp**. Jyllandsposten polisanmäldes mycket riktigt för hets mot folkgrupp den 27 oktober 2005, och utredningen avbröts den 6 januari 2006 eftersom åklagaren inte tyckte att det fanns grund för åtal (om fallet hade gått till domstol hade det så vitt jag förstår inte varit tecknarna som åtalats utan tidningens ansvariga utgivare, eftersom han eller hon som titeln antyder är ansvarig för det som trycks i tidningen. Det behöver knappast nämnas att Danmarks statsminister, Damnarks ambassadörer i Syrien och Libanon samt danskar, norrmän och folk som liknar danskar och norrmän bosatta i delar av Mellanöstern inte heller hade åtalats).
Så länge man inte bryter mot några andra lagar skyddar tryckfriheten alla publikationer, också sådana som innehåller material som är avsiktligt provocerande, smaklöst, motbjudande, kränkande och så vidare. Själva poängen med att ha en lag om tryckfrihet är ju att den ska skydda sådant material som somliga människor
inte tycker om.
---
** jag vet inte vilka lagar som "står över" tryckfriheten i Danmark, men jag tyckte att det lät som om jag visste vad jag pratade om när jag skrev "vissa andra lagar"
---
För det tredje: att bli upprörd. Lagen om tryckfrihet skyddar bland annat tidningar som publicerar bilder som gör folk upprörda mot de mer våldsamma yttringarna av dennna upprördhet. Det betyder förstås inte att lagen säger att man inte
får bli upprörd, eller att man måste låtsas att man tycker om bilderna, eller att man inte får tala om för tidningen och omvärlden vad man tycker om bilderna. Alla slags reaktioner som inte i sin tur bryter mot någon lag är förstås tillåtna. Jag kan tänka mig att den vanligaste reaktionen i Danmark är att man skriver en arg insändare och säger upp sin prenummeration, men massdemonstrationer och diplomatiska förfrågningar är, så vitt jag förstår, också fullt tillåtna, likaså att bojkotta danska produkter. Det leder kanske ingenvart, men det är fullt lagligt.
Det verkar vara en rätt allmän uppfattning att Jyllandsposten var ute efter att provocera – till och med en av tecknarna tyckte att de var "ett gäng reaktionära provokatörer" – så de kan naturligtvis inte i detta skede gå och säga att de inte trodde att någon skulle reagera så starkt. Lagen skyddar deras fullt medvetna (och antagligen mycket mer lyckade än de någonsin kunnat tänka sig) provokation, men den gör inte på något magiskt sätt provokationen till någonting annat.
---
För det fjärde: att bränna ambassader, mordhota tecknare, hota andra danskar (eller hota folk som liknar danskar eller gillar danskar eller kanske har sett en dansk på avstånd någon gång) och så vidare. Detta är så vitt jag förstår olagligt både i Danmark och i Mellanöstern (och Libanons inrikesminister har nyligen
avgått efter att polisen och militären misslyckats med att hindra våldshandlingar, precis som vissa ministrar i, säg, Frankrike, rätt nyligen vägrade göra...).
---
För det femte: att säga dumheter som antyder antingen att tidningar i "västvärlden" kanske inte borde ha så mycket tryckfrihet
eller att "muslimer" kanske faktiskt är så där kuturellt efterblivna och farliga som vi alltid har trott. Det är oansvarigt, tyder på slarvigt tänkande och borde undvikas.
---
Okej, jag läste genom tråden en gång till innan jag postade inlägget och kom fram till att min sista punkt kanske kan ses som angrepp på andra som uttalat sig i tråden. Det var inte meningen; det var en reaktion på en del av de åsikter jag träffade på medan jag läste ifatt i ämnet. Fast om någon av er har samma åsikter så är jag förstås mot era åsikter också. Jag är visserligen rätt konflikthämmad, men jag försöker bättra mig.
---
Ändring: fem förhandsgranskningar och det fanns fortfarande stavfel. Nu går jag och lägger mig igen.