Nekromanti Myten om Atlantis
- Thread starter Olof
- Start date
chrull
Stockholm Kartell
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 8,421
Jag skrev inte ofta...
Och med det menar jag att antalet luffare, uteliggare och banditer genom världshistorien slår antalet rika äventyrare men gigantiska summor. Därför stämmer inte ditt "ofta" enligt mig.
Snarare är det de fattiga som tvingas ut, inte de rika som väljer det.
chrull
Och med det menar jag att antalet luffare, uteliggare och banditer genom världshistorien slår antalet rika äventyrare men gigantiska summor. Därför stämmer inte ditt "ofta" enligt mig.
Snarare är det de fattiga som tvingas ut, inte de rika som väljer det.
chrull
Sabelkatten
Swordsman
Men då är frågan...
Var det verkligen teknologin som glömdes bort? Fanns det verkligen ingen under medeltiden (i Europa) som skulle kunnat bygga en romersk väg om han 1) hade tillgång till en oherrans massa pengar, 2) hade tillgång till en oherrans massa (billig) arbetskraft och 3) hade en anledning?
I värsta fall skulle ju en någorlunda kompetent stenhuggare kunnat gräva upp en gammal romersk väg och kollat hur den var konstruerade i detalj. Och klarade han av det så var ju inte teknologin försvunnen...
Om man tar jämförelsen med datateknologi i dag, är verkligen kunskapen om hur man använder DOS en "teknologi"? Så länge det finns folk som förstår hur en dator fungerar så kan de ju räkna ut hur DOS används (man får tolka binärkoden och testa processorn, så det kan vara ett stort projekt. Men jag skulle gissa på att det finns tusentals personer i Sverige som skulle kunna det).
Nej, det hela slutar med att man måste definiera vad som är "teknologi" (till skillnad från annan kunskap) och hur stor katastrofen är som får kunskapen att försvinna.
Döda alla människor utom en indianstam i Amazonas? Uj, det blir inte mycket kunskap kvar...
Döda alla människor utom de som lever på island (och förinta alla föremål utom de på island också)? Väldigt lite kommer försvinna.
En global epedemi som dödar 99% av alla människor, och resten gör sitt bästa för att utrota varandra (bakgrundshistorien i Mutant)? Tja, krig driver normalt utvecklingen framåt, och det är ju personerna med kunskap som är bäst skyddade, så det lär inte försvinna mycket (om ens något) så länge de faktiskt inte lyckas utrota varandra... Situationen har dock ett par variabler - vilka som överlever pesten (men även på 1% så lär det vara tillräckligt många personer med avancerade kunskaper för att ingen teknologi ska försvinna) och hur mycket man sprider kunskapen innan kriget börjar. Och den sista biten är bra skum i Mutant - man skickade inte med "nybyggarna" några robotar med "biblioteksdatabaser"? Då må ha haft som mål att sätta upp en agrarsamhälle, men de borde haft tillräckligt med teknologi kvar för att inte falla tillbaka!
/Henrik
Var det verkligen teknologin som glömdes bort? Fanns det verkligen ingen under medeltiden (i Europa) som skulle kunnat bygga en romersk väg om han 1) hade tillgång till en oherrans massa pengar, 2) hade tillgång till en oherrans massa (billig) arbetskraft och 3) hade en anledning?
I värsta fall skulle ju en någorlunda kompetent stenhuggare kunnat gräva upp en gammal romersk väg och kollat hur den var konstruerade i detalj. Och klarade han av det så var ju inte teknologin försvunnen...
Om man tar jämförelsen med datateknologi i dag, är verkligen kunskapen om hur man använder DOS en "teknologi"? Så länge det finns folk som förstår hur en dator fungerar så kan de ju räkna ut hur DOS används (man får tolka binärkoden och testa processorn, så det kan vara ett stort projekt. Men jag skulle gissa på att det finns tusentals personer i Sverige som skulle kunna det).
Nej, det hela slutar med att man måste definiera vad som är "teknologi" (till skillnad från annan kunskap) och hur stor katastrofen är som får kunskapen att försvinna.
Döda alla människor utom en indianstam i Amazonas? Uj, det blir inte mycket kunskap kvar...
Döda alla människor utom de som lever på island (och förinta alla föremål utom de på island också)? Väldigt lite kommer försvinna.
En global epedemi som dödar 99% av alla människor, och resten gör sitt bästa för att utrota varandra (bakgrundshistorien i Mutant)? Tja, krig driver normalt utvecklingen framåt, och det är ju personerna med kunskap som är bäst skyddade, så det lär inte försvinna mycket (om ens något) så länge de faktiskt inte lyckas utrota varandra... Situationen har dock ett par variabler - vilka som överlever pesten (men även på 1% så lär det vara tillräckligt många personer med avancerade kunskaper för att ingen teknologi ska försvinna) och hur mycket man sprider kunskapen innan kriget börjar. Och den sista biten är bra skum i Mutant - man skickade inte med "nybyggarna" några robotar med "biblioteksdatabaser"? Då må ha haft som mål att sätta upp en agrarsamhälle, men de borde haft tillräckligt med teknologi kvar för att inte falla tillbaka!
/Henrik
sanning i myten?
Nu är det alltid riskabelt att säga emot någon som faktiskt är kunnig på området men jag gör ett försök i.a.f.
Det känns som det är ganska svårt att totalt avskriva att vissa teknologier gick förlorade under medeltiden för att återuppfinnas först långt senare. Det krävs bara en promenad i Rom för att insé hur avancerade de gamla romarna var rent byggnadetekniskt t.ex. Att all den kunskapen överlevde romarikets fall oskadad verkar otroligt och får en att undra varför t.ex. katedralbyggandet inte utvecklades snabbare.
Men jag kanske är helt ute och cyklar... kanske finns det högar av katedraler byggda på t.ex. 500-talet som vida överstiger roms främsta verk?
En annan sak som är svår att förneka är att kyrkan inte precis varit den optimala drivkraften för framsteg. Var det inte först 1993 som katolska kyrkan ändrade åsikt om Gallileo?
Nu är det ju svårt att uttala sig om vad som skulle skett annars men att utvecklingstakten var markant högre under romarrikets tid än efter dess fall är väl definitivt sant. Att utvecklingstakten sedan tog riktig fart igen först när Kristendomen förjade förlora sitt grepp (när t.ex. Darvin kunde få säga vad Darvin sade utan att behöva asbestkläder) är väl också sant. Tiden däremellan borde med rätta kunna beskrivas som en svacka i utvecklingen...
Att skulden i.a.f. delvis ligger på kyrkan borde vara uppenbart om man funderar på hur många av de riktigt stora vetenskapsmännen och filosoferna som var tvugna att gömma sig i liberalare länder som t.ex. Holland...
Nu är du välkommen att slå hål på mina ev. missuppfattningar
Nu är det alltid riskabelt att säga emot någon som faktiskt är kunnig på området men jag gör ett försök i.a.f.
Det känns som det är ganska svårt att totalt avskriva att vissa teknologier gick förlorade under medeltiden för att återuppfinnas först långt senare. Det krävs bara en promenad i Rom för att insé hur avancerade de gamla romarna var rent byggnadetekniskt t.ex. Att all den kunskapen överlevde romarikets fall oskadad verkar otroligt och får en att undra varför t.ex. katedralbyggandet inte utvecklades snabbare.
Men jag kanske är helt ute och cyklar... kanske finns det högar av katedraler byggda på t.ex. 500-talet som vida överstiger roms främsta verk?
En annan sak som är svår att förneka är att kyrkan inte precis varit den optimala drivkraften för framsteg. Var det inte först 1993 som katolska kyrkan ändrade åsikt om Gallileo?
Nu är det ju svårt att uttala sig om vad som skulle skett annars men att utvecklingstakten var markant högre under romarrikets tid än efter dess fall är väl definitivt sant. Att utvecklingstakten sedan tog riktig fart igen först när Kristendomen förjade förlora sitt grepp (när t.ex. Darvin kunde få säga vad Darvin sade utan att behöva asbestkläder) är väl också sant. Tiden däremellan borde med rätta kunna beskrivas som en svacka i utvecklingen...
Att skulden i.a.f. delvis ligger på kyrkan borde vara uppenbart om man funderar på hur många av de riktigt stora vetenskapsmännen och filosoferna som var tvugna att gömma sig i liberalare länder som t.ex. Holland...
Nu är du välkommen att slå hål på mina ev. missuppfattningar
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,663
Re: Men då är frågan...
Allt som behövs är att några generationer inte utbildas, så är det väldigt svårt att komma ikapp.
Min kommentar om dos gällde snarare hur lite folk vet om de prylar de använder.
Visst, men pratar vi om modern teknologi så är det inte lika enkelt. Har du en aning om hur svårt det är att lista ut hur en dator funkar om man inte har den tekniska bakgrunden? För bara 200 år sedan skulle man inte haft en chans. Man kunde mekanik, men inte elektricitet, man hade inte mätinstrumenten, man kunde inte iaktta förlopp på de tidsskalorna, man kunde inte studera komponenter i den storleksordningen. För dem skulle kopparbanorna på ett kretskort lika gärna vara magiska symboler och kretsarna funka med magisk blå rök (vilket man kan observera, släpper man ut den så slutar de funka).
Allt som behövs är att några generationer inte utbildas, så är det väldigt svårt att komma ikapp.
Re: Men då är frågan...
Vilken optimist du är!
I teorin kanske, kanske, det är möjligt att den överlevande procenten skulle kunna bevara teknologisk kunskap och know-how. I praktiken... nja. Du får inte glömma bort att det är människor vi snackar om här. Kan du föreställa dig de psykiska och emotionella konsekvenserna av att se hela sin familj, hela sin släkt, ja ta mig katten hela sin stad utplånas? I hela storstockholmsområdet kanske det skulle finnas 1 000 personer kvar. I hela sverige 90 000. Förstå vilket trauma allt skulle vara för dem. Hur många skulle ta livet av sig? Hur många skulle bli galna? Hur många skulle skräckslaget "gömma sig" undan pesten, eller fly planlöst? Skulle någon överhuvudtaget vara kapabel att ens börja fundera på saker som att "bevara kunskap" eller "se till att saker fungerar"? Jag är ytterst tveksam.
Sen är jag lite tveksam till om 1% verkligen är tillräkligt för att ingen kunskap ska gå förlorad. Spjutspetstekonolgier skulle nog försvinna i ett snäpp. Hur många i världen finns det som i praktiken skulle kunna bygga ens en primitiv microprocessor? Fem pers? Sen får man inte glömma att de överlevande är spridda över hela världen och kommer ha det ganska svårt att sammarbeta.
.
Vilken optimist du är!
I teorin kanske, kanske, det är möjligt att den överlevande procenten skulle kunna bevara teknologisk kunskap och know-how. I praktiken... nja. Du får inte glömma bort att det är människor vi snackar om här. Kan du föreställa dig de psykiska och emotionella konsekvenserna av att se hela sin familj, hela sin släkt, ja ta mig katten hela sin stad utplånas? I hela storstockholmsområdet kanske det skulle finnas 1 000 personer kvar. I hela sverige 90 000. Förstå vilket trauma allt skulle vara för dem. Hur många skulle ta livet av sig? Hur många skulle bli galna? Hur många skulle skräckslaget "gömma sig" undan pesten, eller fly planlöst? Skulle någon överhuvudtaget vara kapabel att ens börja fundera på saker som att "bevara kunskap" eller "se till att saker fungerar"? Jag är ytterst tveksam.
Sen är jag lite tveksam till om 1% verkligen är tillräkligt för att ingen kunskap ska gå förlorad. Spjutspetstekonolgier skulle nog försvinna i ett snäpp. Hur många i världen finns det som i praktiken skulle kunna bygga ens en primitiv microprocessor? Fem pers? Sen får man inte glömma att de överlevande är spridda över hela världen och kommer ha det ganska svårt att sammarbeta.
.
Krille
Super Moderator
Extelligensen
"men även på 1% så lär det vara tillräckligt många personer med avancerade kunskaper för att ingen teknologi ska försvinna"
Här är vi en viktig faktor på spåren, nämligen extelligensen. En extelligens är så att säga intelligensen utanför huvudet. Det finns såpass mycket kunskap i den här världen att den inte får plats i huvudet på invånarna (eller snarare, tar för lång tid att tillgodogöra sig). Den finns därför utanför huvudet, i form av böcker, andra personer, eller andra sätt att lagra data på.
Grejen med extelligens är att den är självständig och oberoende. Den lever ett eget liv, och den enskilda intelligensen kan inte tillgodogöra sig extelligensens kunskap om intelligensen inte vet hur man gör.
När Rom föll så låstes en hel del av extelligensen upp i form av arkitektoniska förebilder som man inte begrep sig på och böcker som ingen kunde läsa instoppade i kloster. Den numera trasiga ekonomin gjorde det inte möjligt för intelligenserna (utom ett litet fåtal) att kunna komma i kontakt med extelligensen, varför man inte kunde tillgodogöra sig kunskapen som fanns inlåst där.
Nå, nu var det inte ett så stort problem - trots allt så är böcker rätt lo-tech och kräver till exempel inget batteri, och de arkitektoniska förebilderna i en akvedukt är rätt slående. Det tog drygt femhundra år eller så, men till slut så började man få såpass kunniga intelligenser som kunde tillgodogöra sig den gamla extelligensen. Man byggde så att säga upp en ny extelligens för att överbrygga klyftan mellan individen och den gamla extelligensen. Men extelligensen fanns ju kvar, oberoende av individerna.
Det är nog det som man får se som ett teknologiskt förfall, när gapet mellan intelligens och extelligens blir så stort att intelligenserna inte kan tillgodogöra sig extelligenserna. Ett ännu större teknologiskt förfall drabbas man av när extelligensen börjar förfalla, eftersom det inte finns några intelligenser som kan upprätthålla den. Vi lär aldrig få reda på hur många bokvolymer som försvann för evigt mellan Roms fall och högmedeltiden, men de var nog fler än en.
Mutants katastrof har en intressant twist: extelligensen kräver en underliggande extelligens för att man ska kunna tillgodogöra sig den. Jämför med plattan som följde med Voyager-sonderna: på den finns det lagrat bilder från Jorden (en bit extelligens). För att kunna läsa den måste man ha en maskin. Kunskapen att bygga den maskinen är i sin tur en bit extelligens. Den finns kodad som en ritning och bifogad pickup på skivan. Den kunskapen förutsätter i sin tur vissa grundlläggande kunskaper om mekanik och elektronik för att man ska förstå den, och det i sin tur är en extelligens. Så vi har lager på lager på lager av extelligenser som krävs för att man ska kunna tillgodogöra sig kunskapen. Det är ett jättebra exempel på hur man förvillar folk.
En motsvarande situation kommer att drabba folket i Mutant. Antag, efter femhundra år, att agrarsamhällets robotar med biblioteksdatabaser har gått sönder och ingen vet hur man reparerar dem. Trots allt, det är ett agrarsamhälle och det finns ingenstans där man kan köpa reservdelar, och mat på bordet är viktigare än en robot. Antag att extelligensen i databaserna fortfarande finns kvar. Hur ska den nya muterade katten komma åt den extelligensen? Jo, han måste (tillsammans med sina medmutanter) bygga upp en egen extelligens för att begripa hur han ska komma åt den gamla extelligensen. Bara det att den här gången är klyftan mycket, mycket större.
Det tog mer än ett halvt årtusende förra gången för att komma tillbaka till Roms nivå så att man kunde tillgodogöra sig Roms extelligens. Hur lång tid kommer det att ta för den muterade katten att arbeta upp en ny extelligens så att han kan tillgodogöra sig vår?
"men även på 1% så lär det vara tillräckligt många personer med avancerade kunskaper för att ingen teknologi ska försvinna"
Här är vi en viktig faktor på spåren, nämligen extelligensen. En extelligens är så att säga intelligensen utanför huvudet. Det finns såpass mycket kunskap i den här världen att den inte får plats i huvudet på invånarna (eller snarare, tar för lång tid att tillgodogöra sig). Den finns därför utanför huvudet, i form av böcker, andra personer, eller andra sätt att lagra data på.
Grejen med extelligens är att den är självständig och oberoende. Den lever ett eget liv, och den enskilda intelligensen kan inte tillgodogöra sig extelligensens kunskap om intelligensen inte vet hur man gör.
När Rom föll så låstes en hel del av extelligensen upp i form av arkitektoniska förebilder som man inte begrep sig på och böcker som ingen kunde läsa instoppade i kloster. Den numera trasiga ekonomin gjorde det inte möjligt för intelligenserna (utom ett litet fåtal) att kunna komma i kontakt med extelligensen, varför man inte kunde tillgodogöra sig kunskapen som fanns inlåst där.
Nå, nu var det inte ett så stort problem - trots allt så är böcker rätt lo-tech och kräver till exempel inget batteri, och de arkitektoniska förebilderna i en akvedukt är rätt slående. Det tog drygt femhundra år eller så, men till slut så började man få såpass kunniga intelligenser som kunde tillgodogöra sig den gamla extelligensen. Man byggde så att säga upp en ny extelligens för att överbrygga klyftan mellan individen och den gamla extelligensen. Men extelligensen fanns ju kvar, oberoende av individerna.
Det är nog det som man får se som ett teknologiskt förfall, när gapet mellan intelligens och extelligens blir så stort att intelligenserna inte kan tillgodogöra sig extelligenserna. Ett ännu större teknologiskt förfall drabbas man av när extelligensen börjar förfalla, eftersom det inte finns några intelligenser som kan upprätthålla den. Vi lär aldrig få reda på hur många bokvolymer som försvann för evigt mellan Roms fall och högmedeltiden, men de var nog fler än en.
Mutants katastrof har en intressant twist: extelligensen kräver en underliggande extelligens för att man ska kunna tillgodogöra sig den. Jämför med plattan som följde med Voyager-sonderna: på den finns det lagrat bilder från Jorden (en bit extelligens). För att kunna läsa den måste man ha en maskin. Kunskapen att bygga den maskinen är i sin tur en bit extelligens. Den finns kodad som en ritning och bifogad pickup på skivan. Den kunskapen förutsätter i sin tur vissa grundlläggande kunskaper om mekanik och elektronik för att man ska förstå den, och det i sin tur är en extelligens. Så vi har lager på lager på lager av extelligenser som krävs för att man ska kunna tillgodogöra sig kunskapen. Det är ett jättebra exempel på hur man förvillar folk.
En motsvarande situation kommer att drabba folket i Mutant. Antag, efter femhundra år, att agrarsamhällets robotar med biblioteksdatabaser har gått sönder och ingen vet hur man reparerar dem. Trots allt, det är ett agrarsamhälle och det finns ingenstans där man kan köpa reservdelar, och mat på bordet är viktigare än en robot. Antag att extelligensen i databaserna fortfarande finns kvar. Hur ska den nya muterade katten komma åt den extelligensen? Jo, han måste (tillsammans med sina medmutanter) bygga upp en egen extelligens för att begripa hur han ska komma åt den gamla extelligensen. Bara det att den här gången är klyftan mycket, mycket större.
Det tog mer än ett halvt årtusende förra gången för att komma tillbaka till Roms nivå så att man kunde tillgodogöra sig Roms extelligens. Hur lång tid kommer det att ta för den muterade katten att arbeta upp en ny extelligens så att han kan tillgodogöra sig vår?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,663
Re: Men då är frågan...
För att inte snacka om strykjärn. Jag har aldrig lyckats lista ut hur man använder ett sådant.
Det är här rollspelarna kommer in. De har spelat sånt här och vet hur det går till. Så fort någon börjar hosta så tänker de "Pest!" och springer till skogs och barrikaderar sig med massor av vapen, konservburkar och encyklopedia britannica och nationalencyklopedin på CD...
Men mikroprocessorer är inte så svåra om man har tekniken för tillverkningen. Been there, done that. Hårddiskar däremot, de är svåra. De har all komplexitet som en processor, men har också komplicerad mekanik och kräver avancerad materialkunskap.
För att inte snacka om strykjärn. Jag har aldrig lyckats lista ut hur man använder ett sådant.
Jo du har en poäng. Jag ska jobba med att bli snällare i framtoningen. Och ett stor ursäkt till alla som känner sig kränkta.
Det som står i science-fiction böcker ska man nog inte fästa mycket vikt i. Dom är skrivna för att underhålla. Och en underhållande värld blir ofta en väldigt osannolik.
Mycket väsentligt är naturlagarna. Ser dom ut på ett sätt så kommer vi vara kvar här på jorden för evigt. Ser dom ut på ett annat sätt kan vi kolonisera universum. Vi vet inte hur dom ser ut.
Dimfrost
Special Circumstances
Visst. Men säg att vi betraktar en kultur, på Jorden eller någon annan stans, under en längre tidsrymd, säg hudratusen år. Det finns fyra alternativ: kulturen går under permanent (t.ex. genom att arten utrotas), den teknologiska utvecklingen stannar av, teknologin glöms bort med jämna mellanrum och den teknologiska utvecklingen fortsätter hela tiden. Vilken utveckling är mest sannolik? Alternativ 4 ger teknologiska framsteg på en nivå som vi inte ens kan föreställa oss. Att leka gud och kontrollera liv och död är bara början. Universum koloniseras, naturlagarna ändras för att passa bättre. Detta känns ganska osannolikt. Alternativ 1 känns ganska osannolik, också: det ska väldigt mycket till för en art att dö ut när den har nått en viss teknologisk nivå (till exempel det totala kärnvapenkriget, eller ett meteoritnedslag av tillräcklig magnitud innan man har lyckats upprätta kolonier på andra planeter). Alternativ 2 stämmer knappast in på hur den teknologiska utvecklingen har sett ut här på Jorden: den accelererar snarare än bromsas upp. Återstår gör då alternativ 3, att den teknologiska kunskapen går i vågor.
Jag medger villigt att det här bara är vilda och inte särskilt genomtänkta spekulationer, av den sort som skulle kunna stå i de science fiction-böcker du inte tycks fästa någon vikt vid. Men hur ska man annars kunna tala om dylika tidsrymder, om man inte spekulerar vilt? Det enda vi kan göra är ju att extrapolera utifrån utvecklingen under de futiga årtusenden vi kallar historisk tid.
/Dimfrost, spekulerar friskt
Pendragon
Swashbuckler
Du tänker på Lewis & Clark(e?). Tv-serien valde antagligen namnet som en lite lustifikation.
För övrigt är de mest kända för att ha korsat den amerikanska kontinenten och nått västkusten landvägen. I Oregon om jag inte minns fel.
/Joel
För övrigt är de mest kända för att ha korsat den amerikanska kontinenten och nått västkusten landvägen. I Oregon om jag inte minns fel.
/Joel
Re: Arvet efter "Rom"
De som prater om att tegnologi försvann när (väst)Rom upplöstes, pratar i nattmössan. Vad som hände i väst var att möjligheterna att samla de resurser romarna använt för sin byggnationer inte längre fanns.
Det finns ett antal katedraler från 500-talet som slår det mest "romarna" byggde, Hagia Sofia i Konstantinopel är dock i en klass för sig.
De som prater om att tegnologi försvann när (väst)Rom upplöstes, pratar i nattmössan. Vad som hände i väst var att möjligheterna att samla de resurser romarna använt för sin byggnationer inte längre fanns.
Krille
Super Moderator
Re: Arvet efter "Rom"
"De som prater om att tegnologi försvann när (väst)Rom upplöstes, pratar i nattmössan. Vad som hände i väst var att möjligheterna att samla de resurser romarna använt för sin byggnationer inte längre fanns."
Vad som framförallt hände var att kunskapen försvann till Östrom. Visst, resurserna försvann och det var den egentliga orsaken till att kunskaperna inte användes. Men efter ett par generationers icke-användande av kunskaperna så föll kunskaperna i glömska - utom i Östrom då, en halv kontinent bort, där resurserna fortfarande fanns kvar. Bara det faktum att det runda tornet betraktades som en försvarsteknisk innovation när det återkom till väst torde peka på att något hade glömts bort.
"De som prater om att tegnologi försvann när (väst)Rom upplöstes, pratar i nattmössan. Vad som hände i väst var att möjligheterna att samla de resurser romarna använt för sin byggnationer inte längre fanns."
Vad som framförallt hände var att kunskapen försvann till Östrom. Visst, resurserna försvann och det var den egentliga orsaken till att kunskaperna inte användes. Men efter ett par generationers icke-användande av kunskaperna så föll kunskaperna i glömska - utom i Östrom då, en halv kontinent bort, där resurserna fortfarande fanns kvar. Bara det faktum att det runda tornet betraktades som en försvarsteknisk innovation när det återkom till väst torde peka på att något hade glömts bort.
Morgoth
Swashbuckler
Precis, samma här. [NT]
NT = No Text (Ingen text)
NT = No Text (Ingen text)
Man Mountainman
Storsvagåret
Öh, ja...
Grattis på födelsedagen, Johan!
Grattis på födelsedagen, Johan!
Nightowl
Champion
Re: sanning i myten?
Erik
Resurser, som någon redan sagt. Sedan är katedralerna ett exempel - det är visserligen bara ett rollspels-supplement, men Phil Masters brukar vara påläst, och han påpekar i Artisan's Handbook till M:tSC att romarna inte skulle klarat att bygga vare sig moskéer eller katedraler som de gjordes under senmedeltiden, utan skulle varit ganska impade av dem.
Erik
Björn Hellqvist
Swordsman
Re: sanning i myten?
[/quote]
Nu byggdes det inte några (gotiska) katedraler i Västeuropa på 500-talet... De första riktigt stora började uppföras på 1200-talet. I fallet med Roms fall, så var det inte bara det att dens tatsapparat som krävdes för att klara av gigantiska byggprojekt upphörde, utan även att de arkitekter och byggledare som besatt kunskapen dog ut efter en generation. Om det inte fanns någon efterfrågan på akvedukter och palats, så fanns det inget att försörja sig på.
Som jag nämnde tidigare, så var kyrkan rejält inskränkt när det gällde nya idéer om kosmologin, men på många andra områden var det präster och munkar som stod för den vetenskapliga utvecklingen. Så var det t.ex. en munk som formulerade ärftlighetsläran.
Fattas bara annat. Fast det är frågan om utvecklingstakten var så hög egentligen - Västrom kännetecknades av stagnation under sitt sista århundrade.
Jaså? Ett stort antal av de största upptäckterna skedde under den "mellanperiod" du beskriver (om vi drar en gräns vid 1800-talets mitt), och jag tror nog att du får svårt att överbevisa en idéhistoriker om att tiden 1200-1800 var en period av vetenskapligt mörker och stagnation...
Förvisso, men då talar vi om händelser över 1000 år efter Roms fall. Man kan med lika goda argument hävda att det var kyrkan, som genom sina klosterbibliotek och universitet, som agerade kunskapsbärare under de sekler som Västeuropa vacklade mellan framsteg och barbari. Visserligen är jag ateist, men att skylla kyrkan för mer än vad den redan är skyldig till är onödigt.
[/quote]