The road goes ever on...
För mig är det så att jag har lite olika etapper i mitt rollpersonsskapande. Först så gör jag rollspersonens stats och allt sånt, det är alltid början. Det är sällan jag har en bra idé om vad jag ska göra för någon typ innan jag fixar nuffrorna, som du säger.
När jag gjort det (och i bra karaktärsgenereringssystem under tiden man gör det) så får/har jag idéer och inspiration till hur rollpersonen ska vara som person, vad den ska syssla med och allt sådant. Sedan så klurar jag en massa på rollpersonens bakgrund och förhållanden till andra osv, kanske skriver jag ner det, kanske gör jag det inte. Hur lång tid jag lägger ner på varje rollperson med tänkande och så varierar från rollperson till rollperson. Efter det är den redo att spelas. Här kan man ju egentligen säga att den är klar, spelklar åtminstone.
Men rollpersonens utveckling stannar inte där. Under tiden man spelar med den så utvecklas rollpersonen såklart också, särskilt under de första spelsessionerna. Men när man har spelat rollpersonen ännu lite längre börjar ännu en förändringsfas där den förändras ännu ett snäpp. Jag brukar inte spela mina rollpersoner särskilt länge, eftersom vi inte spelar så långa scenarion så jag vet inte riktigt när utvecklingen, om någonsin, tar slut. Jag antar att det kanske är som en kortare version av livet, ständigt små och ibland stora förändringar, på det sättet så är nog en rollperson aldrig klar förrän den är död och begraven (eller ligger bortglömd i någon mapp).
/Balderk