När blev dvärgar så standardiserade?

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,794
Skäggen föregår Tolkien, jmf den här illustrationen av Arthur Rackham på dvärgen Alberich med minions ur Neibelungs ring, tecknad 1910:


Fler skäggiga Rackham-dvärgar finns här: https://commons.wikimedia.org/wiki/Siegfried

Jag killgissar att detta är illustrationer som Tolkien var bekant med.

Men Rackham var inte först, jag hittar en tyska illustration av Alberich med skägg från 1843.
Jag läser Prinsessan och de Underjordiska av George MacDonald just nu - en bok som både Tolkien och Lewis nämnt som inspiration. Där finns det gott om skäggiga kortväxta män under jorden. Men de kallas omväxlande för gobliner och gnomer, aldrig dvärgar. Bildsättningen är definitivt i släkt med Rackhams.

goblins-carrying-chest-in-underground-tunnel-1871-illustration-by-arthur-hughes-from-the-princ...jpg
 
Last edited:

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,445
Jag läser Prinsessan och de Underjordiska av George MacDonald just nu - en bok som både Tolkien och Lewis nämnt som inspiration. För finns det gott om skäggiga kortväxta män under jorden. Men de kallas omväxlande för gobliner och gnomer, aldrig dvärgar. Bildsättningen är definitivt i släkt med Rackhams.

View attachment 22842
Och, liksom, snövit.
 

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,221
Jag vet inte, jag håller med om att det finns en väldigt stark tradition av nischade dvärgar, men den gäller väl bara om man kör vaniljfantasy 101? Jag menar, titta på Mostali.

Jag tror man kan tänka att det finns ett bredare dvärg"koncept" som i princip täcker småväxta, underjordiska humanoider som är skickliga hantverkare. Och så finns det en senare fantasydvärgen som är skäggig, dricker öl och pratar skotska. Men om man rakar skägget av en fantasydvärg blir han inte en hob, han blir en "allmändvärg". Hober är ju något väldigt specifikt och settingbundet. Men även om du skulle leka med Arda-dvärgar (en setting där det ändå finns meningsfulla halflings) så finns ju petty-dwarves som nog ligger närmare någon sorts ursprunglig eller generiskt "underjordiskt småfolk" än hober.

Petty-dwarves är ju VÄLDIGT lika (read: rakt av plankade från) Alberich. Med allt tillhörande baggage.
Med risk för att driva bort från ursprungsfrågan, vill jag fylla i att jag tycker att det finns goda exempel där dvärgar breddas till att vara mer än de angivna attributen skägg, yxa och öl. Min bild av fantasydvärgar är att de även kan ha en dragning åt stolthet, girighet, intresse av metaller och ädelstenar, en stark och mystisk relation till Berget, vara skickliga hantverkare och ingenjörer och ha en uråldrig historia som släkte. Allt det känns dvärgiskt och kan kombineras på ett sätt som tar karaktärer utanför den skäggige yxkrigaren som dricker öl.

Dvärgarna i Svärdets sång (vars fantasysetting egentligen är den enda jag är insatt i) är ett bra exempel på hur bredden kan yttra sig. I Ravland utmärker sig exempelvis de fyra klanerna enligt följande:
- bittra, drogberoende dvärgar som samlas till stora gråtargillen där de sörjer sina förlorade gruvor
- bepansrade yxsvingande dvärgar som bevakar ytan från ointagliga fästen
- stolta, hemlighetsfulla dvärgar som bygger världen genom att sjunga upp berg och sten ur marken
- arroganta och märkvärdiga dvärgar som sysslar med storslagna konsthantverk och sagoberättande

Förutom de klantrogna finns även ballongflygande dvärgar och en som rakat av sig sitt skägg (visserligen för att brygga öl åt människorna). Samtliga dvärgar i världen känns, för mig, ändå väldigt dvärgiska, trots att få av dem uppfyller hela stereotypen som skäggig yxkrigare som dricker öl.

Kort sagt, är mitt inlägg i diskussionen nog ett trött "INTE ALLA DVÄRGAR!".
 
Last edited:

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
11,149
Location
Värnhem, Malmö
Det verkar oväntat bra på att bli osynliga, särskilt via magiska grejer. Alberich, Laurin och ett gäng till har osynlighetsföremål.
På SAOB listas "dvärghatt" som en term för en hatt som låter en bli osynlig. Det kan ju också kopplas till de luvor @Gamiel nämner. Dvärgar borde vara särskilt duktiga på att göra osynlighetsluvor, alltså.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
16,030
Location
Göteborg
Skäggen föregår Tolkien, jmf den här illustrationen av Arthur Rackham på dvärgen Alberich med minions ur Neibelungs ring, tecknad 1910:


Fler skäggiga Rackham-dvärgar finns här: https://commons.wikimedia.org/wiki/Siegfried

Jag killgissar att detta är illustrationer som Tolkien var bekant med.

Men Rackham var inte först, jag hittar en tyska illustration av Alberich med skägg från 1843.
Detta får mig att undra när dvärgarna blev tjocka? För något jag tycker verkar känneteckna alla pre-tolkienska dvärgar är att de är rätt spinkiga.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
11,149
Location
Värnhem, Malmö
Detta får mig att undra när dvärgarna blev tjocka? För något jag tycker verkar känneteckna alla pre-tolkienska dvärgar är att de är rätt spinkiga.
Tjocka, eller åtminstone väldigt kralliga. Jag spekulerar vilt här, men jag tänker mig att det kan ha varit en del av den förskjutning av fysiska normer i fantasy-illustrationer som förekommer på 70- och 80-talet, där normen också blir att manliga fantasyhjältar ser ut som muskelbyggare på ett helt annat sätt än de gjorde tidigare. Jag tänker mig alltså att 1800-talets dvärgar är seniga eftersom det var så den tidens knegare vanligen såg ut, medan den moderna fantasykonstens dvärgar rör sig i en annan visuell kultur där massa = styrka.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,301
Location
Omfalos
Detta får mig att undra när dvärgarna blev tjocka? För något jag tycker verkar känneteckna alla pre-tolkienska dvärgar är att de är rätt spinkiga.
Ja, Tolkiens dvärgar framställs ju inte som några muskelberg. Däremot blir ju Games Workshops dvärgar med tiden muskliga.

Jag gillar Rackhams små, seninga, böjda dvärgar mer än de moderna bodybuildar-beefcake-dvärgarna.
 

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,794
Ja, Tolkiens dvärgar framställs ju inte som några muskelberg. Däremot blir ju Games Workshops dvärgar med tiden muskliga.

Jag gillar Rackhams små, seninga, böjda dvärgar mer än de moderna bodybuildar-beefcake-dvärgarna.
Å andra sidan finns det bra versioner av bodybuilder-dvärgar också. Tapias illustration av Buratja i Trudvang = 😙👌

1740738701331.jpeg
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,301
Location
Omfalos
Å andra sidan finns det bra versioner av bodybuilder-dvärgar också. Tapias illustration av Buratja i Trudvang = 😙👌

View attachment 22850
Absolut! Jag tycker också om GWs dvärgar. Det finns plats för bägge i mitt hjärta.

Trudvang kan jag inte så bra, men jag har typ gillat varenda illustration jag någonsin har sett.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,301
Location
Omfalos
Apropå JRRT:s dvärgar: Under 1VK rekryterade brittiska armén särskilda s.k. Bantam Battalions, där soldaterna var fabriks- eller gruvarbetare med längd kring 150 cm. JRRT måste ha känt till detta.
View attachment 22851

Det gick visst så där för dessa små men tappra frivilliga:

Eventually the whole of the 35th Division and most of the 40th Division, were formed from "Bantam" men, who were virtually annihilated during the Battles of the Somme and the Cambrai respectively.
Lite kul att många av de som överlevde gick över till tunnelkompanierna (och stridsvagnsvapnet).
 

Theo

Hero
Joined
20 Nov 2017
Messages
1,236
Det finns med en skäggig vagt skotsk-kodad dvärg i Poul Andersons Three Hearts and Three Lions (boken som också gav oss paladiner och regenerande troll). Men han känns också mer som en del av en tradition än något nydefinierat.
 

terje

xenomorf mystiker
Joined
21 Jan 2001
Messages
1,827
Location
Demokratiska Republiken Latveria
I John Boormans manus till en filmatisering av Sagan om Ringen har dvärgar ett ärftligt minne från sina förfäder. Jag vet inte om detta finns med i någon annan dvärg-variant men det känns som att det rimmar väldigt väl med den etablerade typen.

 
Top