Jag har skrivit ihop en liten blurb-text om vad Noir är för spel. Jag slänger upp den här och skulle gärna uppskatta alla upptänkliga kommentarer, ris, ros och liknande. Är det bra? Fjantigt? Säljande? ,-)
--
Musiken tystnade bakom honom när dörren långsamt slöt sig. Istället tog smattret av det kalla regnet över. Läderskorna plaskade mot trottoaren när han sökte sig ut mot den öde gatan. Han tog fram ett etui ur rockens inneficka och fick vant upp en cigarett. Under rocken syntes glimret av en automatpistol. I skydd av hattens brätte tände han cigaretten och spanade efter en taxi. Musiken slog emot honom när dörren öppnades och genom ljudet hörde han stilettklackarna mot gatstenen. Det måste vara hon. Han andades ut röken och vände sig om. Hon stod där, långbent, välklädd och ljuvlig. Hon låste hans blick genom det strilande regnet och log ett leende som fick han att känna sig helt varm inombords. Han log tillbaka, ovetandes att detta var det första av en hel serie misstag han skulle komma att göra under den närmaste tiden...
Noir är ett dystopiskt skräck-rollspel, förlagt i en annan tid på en annan plats, fullt av mysterier, våld och mörk erotik. Scenen är mångmiljonstaden Sandukar, det jättelika imperiets hjärta. Det är en tid av världsligt mörker, kallt regn, eggande förförelser, hårdkokta män, farliga kvinnor, brutal aggressivitet och svarta hjältar med sargade psyken. Det är en resa in i en tillvaro där starka och destruktiva känslor som hämnd, lust, begär och passion regerar de mörka bakgatorna, där egoism, girighet och fåfänga kämpar om glömda dygder som kärlek, rättvisa och generositet. I stadens gränder lurar fasansfulla rykten om skuggor och vålnader, i statens ministerier styr de ansiktslösa byråkraterna och i festvåningarna planerar de högburna nya konspirationer och intriger. På gatan kämpar den vanlige medborgaren mot hårdföra gangsters, korrupta poliser och sadistiska arbetsgivare, allt i en kamp för att se morgondagen an. Det är en tid för stordåd av ovilliga hjältar, personer som lever efter sina egna regler, i en värld där varken gott eller ont är tydligt. Det viktigaste är ändå att göra det enda rätta, oavsett kostnad eller lidande.
--
Musiken tystnade bakom honom när dörren långsamt slöt sig. Istället tog smattret av det kalla regnet över. Läderskorna plaskade mot trottoaren när han sökte sig ut mot den öde gatan. Han tog fram ett etui ur rockens inneficka och fick vant upp en cigarett. Under rocken syntes glimret av en automatpistol. I skydd av hattens brätte tände han cigaretten och spanade efter en taxi. Musiken slog emot honom när dörren öppnades och genom ljudet hörde han stilettklackarna mot gatstenen. Det måste vara hon. Han andades ut röken och vände sig om. Hon stod där, långbent, välklädd och ljuvlig. Hon låste hans blick genom det strilande regnet och log ett leende som fick han att känna sig helt varm inombords. Han log tillbaka, ovetandes att detta var det första av en hel serie misstag han skulle komma att göra under den närmaste tiden...
Noir är ett dystopiskt skräck-rollspel, förlagt i en annan tid på en annan plats, fullt av mysterier, våld och mörk erotik. Scenen är mångmiljonstaden Sandukar, det jättelika imperiets hjärta. Det är en tid av världsligt mörker, kallt regn, eggande förförelser, hårdkokta män, farliga kvinnor, brutal aggressivitet och svarta hjältar med sargade psyken. Det är en resa in i en tillvaro där starka och destruktiva känslor som hämnd, lust, begär och passion regerar de mörka bakgatorna, där egoism, girighet och fåfänga kämpar om glömda dygder som kärlek, rättvisa och generositet. I stadens gränder lurar fasansfulla rykten om skuggor och vålnader, i statens ministerier styr de ansiktslösa byråkraterna och i festvåningarna planerar de högburna nya konspirationer och intriger. På gatan kämpar den vanlige medborgaren mot hårdföra gangsters, korrupta poliser och sadistiska arbetsgivare, allt i en kamp för att se morgondagen an. Det är en tid för stordåd av ovilliga hjältar, personer som lever efter sina egna regler, i en värld där varken gott eller ont är tydligt. Det viktigaste är ändå att göra det enda rätta, oavsett kostnad eller lidande.