Nekromanti Old World of Darkness är nya World of Darkness?

[Necross]

Det har offentligtgjorts att settingen för det kommande MMORPG baserat på Vampire the Masquerade´s World of Darkness. Inte nWoD alltså, utan oWoD.

Märkligt. Kan det här betyda att ytterligare en "reboot" av WoD är på gång för rollspelen? En slags "nygammal" version?

Läs mer (och se filmen) på massively.com

 

[Beastslayer]

Det ryktas att White Wolf kommer släppa en Sourcebook till Vampire the Requiem som är den gammla settingen, troligtvis deras sista släpp till Requiem. Vi får vänta och se.

 

[solvebring]

Tja, jag har alltid haft den uppfattningen att de flesta gillar Masquerade bättre än Requiem... Kanske har något med det att göra, att man hellre satsar på ett gammalt pålitligt kort?

 

[DarkMystic]

Ett WOD mmorpg har snackats om sedan innan new WOD kom ut. Jag gissar på att dem började med detta innan new WOD kom ut och sen kommer det nog vara mycket Gehenna referenser i spelet.

 

[Necross]

och sen kommer det nog vara mycket Gehenna referenser i spelet.

Vad grundar du detta på?

 

[DarkMystic]

Vampire the Masquerade skulle handla om humanity, det gör det inte tyvärr. Det handlar om assballa super gamla mega emos som röjer runt och är tuffa. Eftersom detta kommer bli en mmo so betyder det en jäkla massa springa runt och döda. Vilken plott är det som sysslar med det mest? Jo Gehenna, vampyrernas egna domedag.

 

[rjonas]

Vampire the Masquerade skulle handla om humanity, det gör det inte tyvärr. Det handlar om assballa super gamla mega emos som röjer runt och är tuffa. Eftersom detta kommer bli en mmo so betyder det en jäkla massa springa runt och döda. Vilken plott är det som sysslar med det mest? Jo Gehenna, vampyrernas egna domedag.

I VtM utkristalliserades en standardplott; Vilken vampyr har lägst generation? Kan vi äta upp den? Så snart en vampyr med lägre generation gav sig till känna blev det genast en jakt om att få "diablera" vederbörande. För om man gjorde det blev man mäktigare. (Man blev även för alltid märkt som diablerist, men det glömdes gärna bort.)

Sen att Humanity kunde bytas bort till vilken perversion som helst urvattnade konceptet. -Även om Last Supper-serien var jäkligt cool ändå.

 

[Necross]

Vampire the Masquerade skulle handla om humanity, det gör det inte tyvärr. Det handlar om assballa super gamla mega emos som röjer runt och är tuffa. Eftersom detta kommer bli en mmo so betyder det en jäkla massa springa runt och döda. Vilken plott är det som sysslar med det mest? Jo Gehenna, vampyrernas egna domedag.

Om man har mognad som typ en 11-åring så blir det lätt så.

Ta en titt på Justin Achillis anteckningar om idéer runt spelet. Kan nog bli ganska annorlunda jämför med typ WoW.

 

[Necross]

I VtM utkristalliserades en standardplott; Vilken vampyr har lägst generation? Kan vi äta upp den? Så snart en vampyr med lägre generation gav sig till känna blev det genast en jakt om att få "diablera" vederbörande. För om man gjorde det blev man mäktigare. (Man blev även för alltid märkt som diablerist, men det glömdes gärna bort.)

Vadå "standardplott"? Var det alltså standarden när ni spelade eller?

Sen att Humanity kunde bytas bort till vilken perversion som helst urvattnade konceptet.

Medhåll. Hela Sabbat-köret hade de kunnat skita i.

 

[krank]

Vampire the Masquerade skulle handla om humanity, det gör det inte tyvärr. Det handlar om assballa super gamla mega emos som röjer runt och är tuffa.

Det beror tydligen ganska mycket på vilken SL man har =)

I de kampanjer jag kört har det verkligen varit fokus på humanity, det jobbiga i att behöva ta liv och ångesten över att vara ett monster. Knappast "asballa super gamla mega emos".

Själv tror jag inte att det nödvändigtvis behöver bli Gehenna över det hela; jämför t.ex med Vampire: Bloodlines-datorspelet, som jag tyckte funkade helt OK ur story och ickestridsperspektiv.

Därmed inte sagt att det blir så, men nog går det att skapa ett MMO som inte följer WoW-standarden. Gamla Ultima Online handlar ju knappast bara om att gå runt och slåss, även om det såklart också går.

 

[krank]

I VtM utkristalliserades en standardplott; Vilken vampyr har lägst generation? Kan vi äta upp den? Så snart en vampyr med lägre generation gav sig till känna blev det genast en jakt om att få "diablera" vederbörande. För om man gjorde det blev man mäktigare. (Man blev även för alltid märkt som diablerist, men det glömdes gärna bort.)

Sen att Humanity kunde bytas bort till vilken perversion som helst urvattnade konceptet. -Även om Last Supper-serien var jäkligt cool ändå.

Med andra ord: Ni hade en spelledare som körde lite anything-goes och inte brydde sig det minsta om humanity, det sociala spelet etc?

Vad gäller Sabatgrejerna tycker jag att det mer ska betraktas som en intressant vinkel för de som vill spela "den mörka sidan" än en del av själva grundstommen. Jag föredrar själv kampanjer där sabatten mest lurkar i bakgrunden och är farliga, ett "okänt hot" etc.

 

[rjonas]

I VtM utkristalliserades en standardplott; Vilken vampyr har lägst generation? Kan vi äta upp den? Så snart en vampyr med lägre generation gav sig till känna blev det genast en jakt om att få "diablera" vederbörande. För om man gjorde det blev man mäktigare. (Man blev även för alltid märkt som diablerist, men det glömdes gärna bort.)

Vadå "standardplott"? Var det alltså standarden när ni spelade eller?

Mogna rollspelare fick nåt lystet i blicken när de fick nys om sjunde generationens vampyr. Alla var redan 8:e för de kunde man köpa vid karaktärsskapandet. Tror inte det var fel på spelarna utan att frestelsen var alltför stor. Det gick inte att gå vidare förrän alla rollpersoner plöjt ner all sin will-power i diablerislag.

Usch. Fick mig att tröttna på VtM, Anne Rice och vampyrer i största allmänhet.

Fast jag vill inte verka bitter. Hade mycket kul med VtM.

 

[rjonas]

Med andra ord: Ni hade en spelledare som körde lite anything-goes och inte brydde sig det minsta om humanity, det sociala spelet etc?

Vi hade en förening med många storytellers, spelare, konstellationer vid bordet och live. Standardplotten utkristlliserades därifrån. Samma sak hände i min hemstad och på det livekonvent som Mark Rein-Hagen höll i Borås.

 

[krank]

Mogna rollspelare fick nåt lystet i blicken när de fick nys om sjunde generationens vampyr. Alla var redan 8:e för de kunde man köpa vid karaktärsskapandet. Tror inte det var fel på spelarna utan att frestelsen var alltför stor. Det gick inte att gå vidare förrän alla rollpersoner plöjt ner all sin will-power i diablerislag.

Erh... Alltså...

Frestelse? Inget av det där är nåt jag ens tänkte på. Vad var de här spelarnas mål med rollspelandet? Ville de helt enkelt spela så mäktiga rollpersoner som möjligt? Och hur tänkte SL - körde han ett helt förutsättningslöst rollpersonsmakande där man fick välja mellan allt som fanns i alla böcker, och sedan göra lite so man ville i spelvärlden?

För jag får inte riktigt ihop det. Det du beskriver får mig att undra om vi ens spelat samma spel.

 

[krank]

Vi hade en förening med många storytellers, spelare, konstellationer vid bordet och live. Standardplotten utkristlliserades därifrån. Samma sak hände i min hemstad och på det livekonvent som Mark Rein-Hagen höll i Borås.

Alltså, jag tycker att det är synd att ni haft så knepiga spelledare etc - jag har inte sett eller upplevt något ens liknande det du beskriver.

 

[Necross]

För jag får inte riktigt ihop det. Det du beskriver får mig att undra om vi ens spelat samma spel.

Mmm, samma här. Till att börja med fick vi sällan reda på vilken generation olika NPC:s var. Och om vi sedan försökte ge oss på nån äldre vampyr så var det ju oftast fetspö eller fetdominate man fick smaka Och dessutom var man ju ofta ganska ensam i sina mål, vare sig det var intriger eller diablerie, utom i några misslyckade Sabbat-kampanjer. Men det kanske var Sabbat som rjonas spelade?

 

[krank]

Mmm, samma här. Till att börja med fick vi sällan reda på vilken generation olika NPC:s var. Och om vi sedan försökte ge oss på nån äldre vampyr så var det ju oftast fetspö eller fetdominate man fick smaka Och dessutom var man ju ofta ganska ensam i sina mål, vare sig det var intriger eller diablerie, utom i några misslyckade Sabbat-kampanjer.

Jag har exakt samma erfarenheter. jag har inte spelat jättemånga Vampirekampanjer, men den generella känslan jag haft är att försöka jonglera den egna överlevnaden med att försöka uppnå sina andra mål och så. Vandra på en knivsegg mellan döden och odjuret, liksom. Världen har jag upplevt som skitfarlig; det finns alltid folk som är bättre än en själv, smartare, och med större kontaktnät och bättre resurser. Att ens överleva handlar om att vara skicklig manipulatör, försiktig med "maten", och paranoid med sovstället. Sedan försöka klara det ens överordnade vill att man ska göra utan att sätta sig alltför djupt i skiten hos andra higher-ups, och kanske, kanske lyckas karva sig ett litet liv, och ha egna hyfsat småskaliga mål.

Senare i kampanjerna lättar det en smula och de egna målen kan bli mer konkreta och övergripande, men samma principer gäller ju fortfarande.

Det jag läser i rjonas' inlägg känns mest som GTA med vampyrer.

 

[rjonas]

Generation kan man ringa in med auspex. Motstå disciplines kan man göra med gammalt blod eller will-power, eller större antal.

Jag spelade oftast Ventrue och blev diablerad själv både i Borås av Al Capone och Stockholm av nån sabbat-tjej (det var hennes klannackdel; att hon var tvungen att diablera). Hon *kan* varit Sverok-ordförande (vet ej säkert).

När jag spelledde var det Chicago by Night redan när det släpptes tidigt nittiotal samt Last Supper-serien några år senare. Jag har för mig att diableri uppmuntrades i Blood and Fire.

I början slog vi aldrig tärning utan jämförde mest duttar och rollspelade efter det. Med tiden förvandlades WoD till en dicefest utan dess like med tydliga tärningspooluppdelartekniker som var överlägsna i strid. Crunch och splatbooks var väl begrepp som föddes här.

WoD kändes till slut som att Tichonov skickade in Superfemman i en uppsättning av I väntan på Godot med uppdrag att skada.

 

[Necross]

Generation kan man ringa in med auspex.

Kan man? Du menar nivå 4 då eller?

Motstå disciplines kan man göra med gammalt blod eller will-power,

Och det växer ju på träd eller?

eller större antal.

Jag fattar fortfarande inte hur ni spelade. Coteriet var alltså överens om att åka runt och diablerisera gamlingar? Det samarbetade man alltså om? Ingen var sotis på den som fick dibba? Och inga prinsar/archons/andra gamlingar sökte upp er och gjorde slut på er? Låter som jäkligt märkliga vampyrkampanjer du spelat.

WoD kändes till slut som att Tichonov skickade in Superfemman i en uppsättning av I väntan på Godot med uppdrag att skada.

Som sagt, jag fattar ingenting av vad du snackar om. Ni måste ha haft världens sämsta SL, som inte fattat särskilt mycket av spelet och världen.

 

[rjonas]

Som sagt, jag fattar ingenting av vad du snackar om. Ni måste ha haft världens sämsta SL, som inte fattat särskilt mycket av spelet och världen.

Spelet urartade och detta var en förhärskande inställning som jag upplevde över hela spelsverige.

Kanske förstörde WW spelet när det började gå inflation i duttar med en skala till 10 eller möjligen när man kunde, likt Jean-Claude Van Damme skaffa sig bättre Fortitude genom att sparka på träd och brösta kokosnötter? Eller var de GW-sjukan som ställde till det; varje ny klanbok var avsevärt bättre än den som kom innan.

Inget gav dock bättre utdelning än diableri.