Nekromanti Old World of Darkness är nya World of Darkness?
- Thread starter Necross
- Start date
Så... Allas mål i gruppen var att bli "mäktigare", besten och personlig moral be damned? vad spelade ni för tokiga vampyrer, egentligen? Låter som rätt trista rollpersoner, om jag får säga så. Låter mer som en moral lämpad för grottröjande.rjonas said:
Det säger, isåfall, mer om den del av spelsverige du upplevde än det säger om spelet i sig.rjonas said:
Liksom, vad jag vet är spelet i sig ganska tydligt, iaf det jag läst, om vad det är för typ av spelande som ska uppmuntras. Och det är fan inte GTA med vampyrer...
Att spelledare t.ex "glömmer bort" att man får rykte om sig som diabbare och så tyder ju på att det är mer spelledarna det är fel på än spelet. Spelet kan inte få skulden för vilka delar av spelet spelledaren väljer att skita i.
Efter att jag gav upp spelet förvreds det till rent kannibalistiska höjder där gruppmedlemmar jagade varandra. Många timmar ägnades utanför spel till att bygga upp organisationer och för att förskansa sig vapen inför Gehenna. Splatböckerna luslästes som Claes Olssonkatalogen med blicken sökandes efter discipline-fynd. Vad jag bevittnade var bara fåfänga försök att klamra sig fast vid masten på ett sjunkande skepp.Necross said:
Redan i Borås kunde man ana vad som komma skulle. Prinsen av Chicago ledsnade radikalt på alla obfuscate-tomtar som infiltrerat hans högkvarter att han med panikslagen blick rusade runt i klassrummet med en papperslapp i vardera handen och skrek "två pistoler pang-pang auspex 4" åt alla med korslagda armar han kunde se.
Till och med sten-sax-och-påse lyckades de obalansera genom att införa en specialhandsignal som var bättre än de andra. -Bomben, som med tumme ur knuten näve trumfade över både sten och påse. Övertrumfandet genomsyrade snart hela spelet och det enda man kunde känna sig säker på var att den skamlösaste spelaren skulle segra. Varje klan och path hade sina egna lama ursäkter för att bete sig illa.
Men jag glömmer aldrig den bordsförhandling vi en gång hade om ett primogen med uppdrag att innanför lyckta dörrar förhandla fram stadens nya prins. Detta var nog 1994. Inga duttar, inga tärningar, inga discipliner utan endast sublimt rollspel och politiska argument. Förhandlingen böljade fram och åter. Allianser stöptes och kompromisser skapades. Skugglika dolkar kunde anas bak ryggen på varje rådsmedlem. Jag minns inte hur det slutade, bara att, just då, tyckte jag Vampire var det bästa rollspelet någonsin skrivits.
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
OMG BADWRONGFUN ON THE INTERNETZ!Necross said:
men alltså... Pratar du om lajv-vampire? Är inte det, typ, en helt annan grej än bordsrollspelet, strukturellt sett?
Liksom, att lajv går åt skogen på det där sättet kan jag köpa, eftersom spelledarrollen inte finns på samma sätt, och alla "SLPer" faktiskt måste spelas av någon.
Liksom, att lajv går åt skogen på det där sättet kan jag köpa, eftersom spelledarrollen inte finns på samma sätt, och alla "SLPer" faktiskt måste spelas av någon.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Generationsproblematiken [OT]
HUR F-N KOMMER DET SIG ATT ALLA URÅLDRIGA VAMPYRER HAR LÅG GENERATION?
Liksom, vad hindrade babyloniska vampyrer från att skapa childer på childer tills man kom ned i gen 14? Om man är gen 4:a, säg, och sire:ar en childer som hundra år senare sire:ar en annan, så kommer vi ned på gen 14 på 1000 år. Detta är väldigt konservativa estimates, och vi har många WoD-vampyrer som var aktiva under bronsåldern och långt före dess, tex Japheth blev sire:ad på 7000-talet f.vt. Även om nya vampyrer endast tillåts sire:a en avkomma efter femhundra år (det i sig en rent extrem siffra) borde det alltså ha funnits gen 14-vampyrer redan under sumerisk tid.
Okej att den -genomsnittliga- generationen var lägre under medeltiden och ännu lägre under antiken, men att det inte finns en enda nisse i någon modul öht som överlevt från medeltiden och är generation 10 eller nåt, det är fan bara fånigt.
(utom han i Children of the Night som fått sin generation sänkt av en BLOOD KÖRS från Tremere, men det räknas fan inte).
Ville man tvunget att generation skulle vara mer eller mindre synonymt med ålder borde man kört på Blood Potency, eller Dharma a'la Kindred of the East, redan från början. (Eller ja, inget av de systemen är ju heller synonymt med hög ålder come to think of it, så ett annat system helt enkelt).
- Ymir, nerdrage:ar
Det här var ju ett konstant problem i V:TM som aldrig blev properly adressed, dock.
HUR F-N KOMMER DET SIG ATT ALLA URÅLDRIGA VAMPYRER HAR LÅG GENERATION?
Liksom, vad hindrade babyloniska vampyrer från att skapa childer på childer tills man kom ned i gen 14? Om man är gen 4:a, säg, och sire:ar en childer som hundra år senare sire:ar en annan, så kommer vi ned på gen 14 på 1000 år. Detta är väldigt konservativa estimates, och vi har många WoD-vampyrer som var aktiva under bronsåldern och långt före dess, tex Japheth blev sire:ad på 7000-talet f.vt. Även om nya vampyrer endast tillåts sire:a en avkomma efter femhundra år (det i sig en rent extrem siffra) borde det alltså ha funnits gen 14-vampyrer redan under sumerisk tid.
Okej att den -genomsnittliga- generationen var lägre under medeltiden och ännu lägre under antiken, men att det inte finns en enda nisse i någon modul öht som överlevt från medeltiden och är generation 10 eller nåt, det är fan bara fånigt.
(utom han i Children of the Night som fått sin generation sänkt av en BLOOD KÖRS från Tremere, men det räknas fan inte).
Ville man tvunget att generation skulle vara mer eller mindre synonymt med ålder borde man kört på Blood Potency, eller Dharma a'la Kindred of the East, redan från början. (Eller ja, inget av de systemen är ju heller synonymt med hög ålder come to think of it, så ett annat system helt enkelt).
- Ymir, nerdrage:ar
Ymir
Liten kantbaron
Re: Generationsproblematiken [OT]
Lättare att bara låta det finnas gen 14-snubbar från Babylonien och skippa hela "Time of Thin Blood"-köret, isåfall. Att det inte gick att ha mer än 14-15 generationer från Kain innan vampyrblodet tunnades ut så mycket att förbannelsen inte fungerade var ett ganska koolt koncept, som så, det har bara inte alls så stark koppling till hög ålder = låg generation som WW verkar ha velat.
- Ymir, menar
Lättare att bara låta det finnas gen 14-snubbar från Babylonien och skippa hela "Time of Thin Blood"-köret, isåfall. Att det inte gick att ha mer än 14-15 generationer från Kain innan vampyrblodet tunnades ut så mycket att förbannelsen inte fungerade var ett ganska koolt koncept, som så, det har bara inte alls så stark koppling till hög ålder = låg generation som WW verkar ha velat.
- Ymir, menar
Re: Generationsproblematiken [OT]
Det finns dessutom en förklaring till att det inte finns så många. Det var framförallt de med låg gen som överlevde när inkvisititionen härjade.
----------------------------------------
Jag känner igen Rjonas känsla över spelet (och vampyrlajv) Det blev till slut gärna bofferorgier och disciplinduellerande mest hela tiden med diableri som något vanligt och inte alls särskilt farligt. I spelet är det lätt att fastna i gehenna-kampanjer, spelet uppmanar dessutom till det i princip överallt.
Spelet uppmuntrar däremot också väldigt mycket till humanity-spelande som krank m.fl. pratar om. Den delen går ju att göra väldigt mycket av.
Jag har blandade erfarenheter av WoD. Mycket slakt, men många lajv erbjöd sociala intriger på ett sätt som jag inte riktigt tror fanns innan vampyrlajven. Det tråkiga var däremot att när primogen gick iväg och förhandlade för att skapa sociala intriger dog lajvet för alla som inte satt i primogen. Det är ett annat problem, iofs.
Vad gäller rollspelet så var det ungefär samma grej där. Många gehennakampanjer, och en gnutta humanity-kampanjer. spelvärlden erbjuder massor med sociala kampanjer, men vår spelgrupp fastnade ofta i att räkna prickar och försöka köpa coola discipliner.
Var jag tyckte att WoD gick utför/vad jag tycker kunde göras bättre:
1. Det blev en jäkla massa blodslinjer till slut. För min del kunde man ha slopat i princip alla blodslinjer och kanske även någon klan (followers of set gör sig extra påmind).
2. Tona ned alla krig (gehenna). När masquerade utspelar sig är världen nära att gå under. Det är kul att det finns konflikter. camarilla-sabbat-anarch-klankrig-intressemotsättningar inom klaner-varulvar-inkvisitionen etc... men backa bandet några år. Tona ned all upprustning, låt den finnas kvar, men gör den mindre.
3. fokusera mer på vampyrens drivkraft: mer makt, men gör det mer genom sociala utmaningar än dungeoncrawling. Fokusera också mer på monster kontra människa (humanity).
4. BALANSERA disciplinerna. Ett övertydligt exempel är ju Thaumaturgy.
och nu låter det ganska mycket som att jag tycker om Requiem. Sanningen är den att jag inte har läst så mycket om det, men det jag läst gör att jag inte tycker att det verkar ens nästan lika bra som föregångaren. De har plockat bort mycket av det som jag älskar (fel klaner har försvunnit, fel sällskap har försvunnit o.s.v.). Props till att de verkar ha fixat coteries (något som visserligen fanns redan i masquerade, men som jag inte tycker att de lägger särskilt stor vikt vid).
Blodet späds ut så mycket att det bara går till gen 13. Först i "modern nights" finns generation 14 och 15. Det här är (för att knyta an till tidigare poster) en av tecknen på att gehenna närmar sig. Det är anledningen till att det inte fanns gen 14-vampyrer under sumerisk tid. De människor som försökte embrace:as av en gen 13 skulle ha dött.
Då har du slarvläst modulerna. Det är inte vanligt, kan jag medge, men det förekommer både en och annan.
Det finns dessutom en förklaring till att det inte finns så många. Det var framförallt de med låg gen som överlevde när inkvisititionen härjade.
----------------------------------------
Jag känner igen Rjonas känsla över spelet (och vampyrlajv) Det blev till slut gärna bofferorgier och disciplinduellerande mest hela tiden med diableri som något vanligt och inte alls särskilt farligt. I spelet är det lätt att fastna i gehenna-kampanjer, spelet uppmanar dessutom till det i princip överallt.
Spelet uppmuntrar däremot också väldigt mycket till humanity-spelande som krank m.fl. pratar om. Den delen går ju att göra väldigt mycket av.
Jag har blandade erfarenheter av WoD. Mycket slakt, men många lajv erbjöd sociala intriger på ett sätt som jag inte riktigt tror fanns innan vampyrlajven. Det tråkiga var däremot att när primogen gick iväg och förhandlade för att skapa sociala intriger dog lajvet för alla som inte satt i primogen. Det är ett annat problem, iofs.
Vad gäller rollspelet så var det ungefär samma grej där. Många gehennakampanjer, och en gnutta humanity-kampanjer. spelvärlden erbjuder massor med sociala kampanjer, men vår spelgrupp fastnade ofta i att räkna prickar och försöka köpa coola discipliner.
Var jag tyckte att WoD gick utför/vad jag tycker kunde göras bättre:
1. Det blev en jäkla massa blodslinjer till slut. För min del kunde man ha slopat i princip alla blodslinjer och kanske även någon klan (followers of set gör sig extra påmind).
2. Tona ned alla krig (gehenna). När masquerade utspelar sig är världen nära att gå under. Det är kul att det finns konflikter. camarilla-sabbat-anarch-klankrig-intressemotsättningar inom klaner-varulvar-inkvisitionen etc... men backa bandet några år. Tona ned all upprustning, låt den finnas kvar, men gör den mindre.
3. fokusera mer på vampyrens drivkraft: mer makt, men gör det mer genom sociala utmaningar än dungeoncrawling. Fokusera också mer på monster kontra människa (humanity).
4. BALANSERA disciplinerna. Ett övertydligt exempel är ju Thaumaturgy.
och nu låter det ganska mycket som att jag tycker om Requiem. Sanningen är den att jag inte har läst så mycket om det, men det jag läst gör att jag inte tycker att det verkar ens nästan lika bra som föregångaren. De har plockat bort mycket av det som jag älskar (fel klaner har försvunnit, fel sällskap har försvunnit o.s.v.). Props till att de verkar ha fixat coteries (något som visserligen fanns redan i masquerade, men som jag inte tycker att de lägger särskilt stor vikt vid).
Beastslayer
ROTN
Re: Generationsproblematiken [OT]
Du har en riktigt gammal 11:e Generations Ventrue (ev Malakvian) i Jerusalem by night.
Du har en riktigt gammal 11:e Generations Ventrue (ev Malakvian) i Jerusalem by night.
Beastslayer
ROTN
Re: Generationsproblematiken [OT]
Med Thaumaturgy så kan man främst med hjälp av alla ritualer göra allt det som andra discipliner kan, i princip.
Med Thaumaturgy så kan man främst med hjälp av alla ritualer göra allt det som andra discipliner kan, i princip.
Re: Generationsproblematiken [OT]
MHA vilka ritualer? Rent spontant så känns det som det krävs lite "Potence kan ersätta alla andra discipliner"-logik för att kunna göra alla discipliners jobb med Thaumaturgy, men jag kanske bara inte läst alla ritualer (trots att jag läst rätt många ritualer när jag skulle spela en Tremere Ancillae i Constantinople by Night).
Übereil
MHA vilka ritualer? Rent spontant så känns det som det krävs lite "Potence kan ersätta alla andra discipliner"-logik för att kunna göra alla discipliners jobb med Thaumaturgy, men jag kanske bara inte läst alla ritualer (trots att jag läst rätt många ritualer när jag skulle spela en Tremere Ancillae i Constantinople by Night).
Übereil
Beastslayer
ROTN
Re: Generationsproblematiken [OT]
Nu var det lång tid sedan jag spelade V:tm men jag minns klart och tydligt hur Thaumaturgy ritualerna kunde göra i stort sett vad de allra flesta discipliner kunde göra, ibland kanske något sämre.
Jag kan inte ritualerna på rak arm dock. Jag spelade aldrig Tremere själv.
Nu var det lång tid sedan jag spelade V:tm men jag minns klart och tydligt hur Thaumaturgy ritualerna kunde göra i stort sett vad de allra flesta discipliner kunde göra, ibland kanske något sämre.
Jag kan inte ritualerna på rak arm dock. Jag spelade aldrig Tremere själv.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Generationsproblematiken [OT]
Eftersom WW har det förhållande de har till regelsystem så definierades aldrig tydligt hur Thaumaturgi fungerade. Detta gjorde att den vanligaste tolkningen, och en helt rimligen sådan, av dess applikationer var att man kunde hålla fast någon i luften, at-will, med Movement of the Mind, medan man tuttar fyr på hen med Lure of Flames, återigen at-will, och/eller kokar hens blod med den där Path of Blood-femman. I.e; Thaumaturgi var ostoppbart, och tämligen überbäst.
Vi har också Path of Conjuring och andra fucked-up-applikationer.
Jämför med Koldunic Sorcery, som gjordes helt värdelös av det faktum att den kostade willpower istället för blod.
Sen finns det måga Thaumaturgi-vägar som mest var fluffiga och roliga (Setite Sorcery <3), men de i grundboken led verkligen svårt av att det inte definierats någonstans öht hur de kunde användas mer specifikt.
...sen har vi inte börjat prata om KotE-disciplinerna, hihi, boy, där har vi en helt ny definition av begreppet 'balansproblem'.
- Ymir, hungri
Eftersom WW har det förhållande de har till regelsystem så definierades aldrig tydligt hur Thaumaturgi fungerade. Detta gjorde att den vanligaste tolkningen, och en helt rimligen sådan, av dess applikationer var att man kunde hålla fast någon i luften, at-will, med Movement of the Mind, medan man tuttar fyr på hen med Lure of Flames, återigen at-will, och/eller kokar hens blod med den där Path of Blood-femman. I.e; Thaumaturgi var ostoppbart, och tämligen überbäst.
Vi har också Path of Conjuring och andra fucked-up-applikationer.
Jämför med Koldunic Sorcery, som gjordes helt värdelös av det faktum att den kostade willpower istället för blod.
Sen finns det måga Thaumaturgi-vägar som mest var fluffiga och roliga (Setite Sorcery <3), men de i grundboken led verkligen svårt av att det inte definierats någonstans öht hur de kunde användas mer specifikt.
...sen har vi inte börjat prata om KotE-disciplinerna, hihi, boy, där har vi en helt ny definition av begreppet 'balansproblem'.
- Ymir, hungri
Re: Generationsproblematiken [OT]
Sen att jag aldrig tolkade Movement of the Mind som att man fick touch på den man använde det på kanske säger mer om mitt sätt att tolka regler (objektivt snarare än kreativt så som det gynnar mig) än reglerna i sig. Jag menar, tolkningen att Movement of the Mind gör att man vidrör någon är bruten i kombination med Lure of Flame och/eller Path of Blood 5.
Übereil
At will? Jo men tjena... I revisited så finns följande regel:Ymir said:
Så, inte riktigt samma femma.
Sen att jag aldrig tolkade Movement of the Mind som att man fick touch på den man använde det på kanske säger mer om mitt sätt att tolka regler (objektivt snarare än kreativt så som det gynnar mig) än reglerna i sig. Jag menar, tolkningen att Movement of the Mind gör att man vidrör någon är bruten i kombination med Lure of Flame och/eller Path of Blood 5.
Übereil
Re: Generationsproblematiken [OT]
Jo, ritualerna är alldeles obalanserade, men Path of Blood är den mäktigaste, alla kategorier.
Nivå 1. Man får ut oerhört värdefull information utan att ens behöva ta ett blodspoäng. För att vara nivå 1 är det här Superman.
2. Inte bara dränerar det offret på blodspoäng, användaren väljer dessutom vad dessa blodspoäng ska gå till. Det blir gärna rätt många blodspoäng som försvinner också, eftersom det är 60% chans att få en success.
Det är inte särskilt svårt att sänka sin generation med 3-4 steg (i en timme). De flesta Tremeres har hög willpower, så säg 8 för att inte ta i för mycket. Det blir hälften av tärningarna som ger success (svg 3+3=6). 4 st success alltså. att sjunka mindre än tre generationssteg (i en timme) är ett ganska dåligt resultat för fru medel-Tremere. En gen 10 blir utan svårigheter gen 7 på en runda och nästa runda kan man pumpa upp sig ordentligt, använda dominate eller motstå dominate i en hel timme... Kör man rakt av från regelboken är den här nivån bättre än hela Potence och Fortitude. Förvisso är det de sämsta disciplinerna i grundreglerna också. Om vi nu inte ska prata strid så funkar ju den här disciplinnivån väldigt bra att skaffa sig snabb status på också, eftersom det finns så mycket en vampyr kan använda sig av för att avgöra personers generationer.
Nivå 4 och 5 är ju bara vanliga krigsspells, men ujujuj. Det är de farligaste krigsmagierna i spelet (åtminstone för de här nivåerna).
Allmänt om Thaumaturgy: Det går mycket fortare att boosta upp paths än discipliner också, vilket gör att Thaumaturgy blir en sån superkraft. Tremere har tillgång till i princip alla andra klaners discipliner genom sina olika thaumaturgy-vägar (och har de inte det så kan ens karaktär hitta på en ny path som ser till att så faktiskt är fallet)
Jo, ritualerna är alldeles obalanserade, men Path of Blood är den mäktigaste, alla kategorier.
Nivå 1. Man får ut oerhört värdefull information utan att ens behöva ta ett blodspoäng. För att vara nivå 1 är det här Superman.
2. Inte bara dränerar det offret på blodspoäng, användaren väljer dessutom vad dessa blodspoäng ska gå till. Det blir gärna rätt många blodspoäng som försvinner också, eftersom det är 60% chans att få en success.
Det är inte särskilt svårt att sänka sin generation med 3-4 steg (i en timme). De flesta Tremeres har hög willpower, så säg 8 för att inte ta i för mycket. Det blir hälften av tärningarna som ger success (svg 3+3=6). 4 st success alltså. att sjunka mindre än tre generationssteg (i en timme) är ett ganska dåligt resultat för fru medel-Tremere. En gen 10 blir utan svårigheter gen 7 på en runda och nästa runda kan man pumpa upp sig ordentligt, använda dominate eller motstå dominate i en hel timme... Kör man rakt av från regelboken är den här nivån bättre än hela Potence och Fortitude. Förvisso är det de sämsta disciplinerna i grundreglerna också. Om vi nu inte ska prata strid så funkar ju den här disciplinnivån väldigt bra att skaffa sig snabb status på också, eftersom det finns så mycket en vampyr kan använda sig av för att avgöra personers generationer.
Nivå 4 och 5 är ju bara vanliga krigsspells, men ujujuj. Det är de farligaste krigsmagierna i spelet (åtminstone för de här nivåerna).
Allmänt om Thaumaturgy: Det går mycket fortare att boosta upp paths än discipliner också, vilket gör att Thaumaturgy blir en sån superkraft. Tremere har tillgång till i princip alla andra klaners discipliner genom sina olika thaumaturgy-vägar (och har de inte det så kan ens karaktär hitta på en ny path som ser till att så faktiskt är fallet)
Ymir
Liten kantbaron
Re: Generationsproblematiken [OT]
Men om ni verkligen vill veta vad obalanserade discipliner är, spana in Kiais sjätte dutt i Kindred of the East Companion Eller Mibasham-3:an i samma bok, för den delen.
- Ymir, tipsar
Jag tycker dock att WW faktiskt gjorde ett hyfsat bra jobb med att se till att discipliner med olika paths var betydligt snävare i sina applikationer av varje enskild disciplindutt än vad "vanliga" discipliner var (undantaget är sug-discipliner som Serpentis och Mortis, men den senare blev ju också just en path till Necromancy i moderna Vampire, och Serpentis, well, why bother, när Setite Sorcery ändå är mycket koolare?). Ska du motsvara till exempel Viccissitude med Thaumaturgi får du ta till flera separata paths för att uppnå samma bredd. Also; Thamaturgi går bara till 5.
Men om ni verkligen vill veta vad obalanserade discipliner är, spana in Kiais sjätte dutt i Kindred of the East Companion
Eller Mibasham-3:an i samma bok, för den delen. - Ymir, tipsar