Du menar otäcka folk som skattmasen? Och han har ju tyvärr makten att ta sakerna med...
Tja, om alternativet är att de laglydiga måste bli ihjälslagna för att inte lämna vittnen så är det en bra kompromiss tycker jag.
Du har uppenbarligen inte haft med MTC-service (Mazdas märkesverkstad i Borlänge) eller länsförsäkringar att göra...
Jodå, rättvisan och vanligt folk jagar dem, men inte offren. Det är en fråga om att vara en god förlorare. Har man fått på nöten i en ärlig fight så accepterar man det.
De var jagade, vinster för dem var att de ofta inte behövde slåss, de bara hissade sin flagg och visade att de hade tillräckligt med kanoner för att besättningen på andra fartyget skulle föredra att ge upp. Mycket praktiskt.
Ett ord: hederskodex. Man tänker inte i de banorna. Dessutom är det OK att knocka målet också, fast då har målet rätt att ge igen, eftersom de inte erkänt sig besegrade och striden därmed bara har pausats tillfälligt.
Visst, det finns alltid någon som utnyttjar systemet (även om jag hittills inte mött en enda arab som varit mindre gästfri än den mest gästfria svensk jag mött...), men ryktet sprids fort och då blir den personen mer hatad och jagad än vad han skulle vara utan systemet.
Läs mina inlägg igen så slipper jag käbbla om sådant jag redan skrivit förut. Har jag någonsin sagt att det är OK att röva? Det enda jag har sagt är att den rövade inte initierar eller assisterar en vedergällning, resten av världen får göra vad fan de vill. Offrets familj kommer i min värld med i samma fack som offret, då familjen betraktas som en enhet.
Offret anser antagligen inte att det är OK, men han ger inte igen. Det är ungefär som i sport. Blir man utsatt för en foul så knockar man inte motståndaren, man låter domaren sköta det. När jag tänker efter så är det på sätt och vis så vårt rättsystem funkar, man har tyvärr i Sverige väldigt små rättigheter till vedergällning då man utsatts för brott.
Jo, men det var en fantasyvärld. Det är ungefär som att drakar är lite vanligare i fantasy än på riktigt.
Japp, och det kan du göra, fast om de ger upp så blir du så illa tvungen att ställa dem inför en domstol i stället.
Såvida rövarna inte är smarta nog att inte ta mer än att bondlurkarna ska kunna överleva. Man måste ha någon att plundra nästa år också. Detta är faktiskt något det finns åtskilliga historiska exempel på, från vitt skilda kulturer. Det var ett slags medeltida skatt nästan.
Vem har sagt att man ger något beredvilligt. Man kan slåss, men när man ger upp så ger man upp. Det gör mindre ont att bli av med några prylar än att bli ihjälslagen. Enkelt.
Nu gör du ett urkorkat antagande. Du antar att sederna uppkommit av sig själv i strid med praktikaliteter. I själva verket är det tvärtom. Sederna har uppkommit för att de är praktiska. Folket vet att om de inte bråkar med rövarna så blir de inte ihjälslagna och får behålla så att de klarar sig. Rövarna vet att de inte behöver slåss så mycket och att de har någon att röva nästa säsong. Rövarna håller dessutom andra rövare borta för att inte dela på bytet, vilket gör att bönderna inte blir otillbörligt rövade. Egentligen är det ett förstadium till bildandet av nationer, ett symbiotiskt parasitförhållande.
Så vi har inga sociala värderingar som gäller i merparten av världen?
Självklart. Du är ju inte uppväxt i den världen. Du har inte haft hela livet att bli itutad de värderingarna. Skulle du bränt häxor på bål? Antagligen inte. Ändå har det hänt. Varför? Jo, för att det varit en del av det samhällets värderingsmängd som alla var uppväxta med. Hitler lyckades ändra värderingarna för en hel nation till något som de flesta är rätt så överens om att det var rätt så kassa värderingar.
Det är för att jag ÄR så cynisk jag inser att det skulle funka. Ge mig tillräckliga resurser och tre generationer och jag skulle kunna få in i det kollektiva medvetandet att det är normalt att gå omkring med en tulpan uppkörd i röven och att de som inte gör det är samhällsomstörtande och farliga och måste utplånas. Folk ÄR så lättledda. Varför tror du att könsroller som inte haft någon praktisk skillnad sen vi klubbade mammutar till lunch fortfarande finns kvar?
Du har sagt att det är ok för rövaren att ta någons saker om denne givit upp. Detta trodde jag betydde något eftersom det är fullständigt självklart att rövaren KAN ta sakerna utan problem när någon väl givit upp. Det är ju hela poängen med att någon ger upp och har ju inget med att det är ok att ta grejerna att göra, man har bara insett att man inte har något val. Dessutom kräver denna kodex att det finns en lagmakt som tar hand om rövarna efteråt eftersom de drabbade kommer att ha hämndbegär. Finns det ingen lagmakt som gör något väsentligt kommer heller kodexen inte vara rimlig så därför måste detta förpassas till att bara bli en variant av att man inte får ta lagen i egna händer. Skillnaden är bara att man säger att en hederskodex är anledningen istället för en lag. Min tanke gång gick kring att det hela skulle vara något annat än det så jag sökte nog, felaktigt, efter en mer exotisk lösning på det hela.
Vår historia? Vilken av dem? Den europeiska? Japanska krigarkodexen? Prärieindianerna? Aztekerna? Eskimåerna? Vår historia är mycket bredare än "min" kodex, som egentligen bara är en kombination av fair play och att vara en god förlorare.
Nej, för att det inte betraktas som acceptabelt nödvärn. Ungefär som om en butiksinnehavare idag skulle slå en snattare sönder och samman med en djupfryst torsk.
Om lagen är sådan så kan det hända.
Nejdå, det är inte alls säkert. Titta på Japan (se tex de sju samurajerna som, även om den är dramatiserad visar hur organiserat rövande funkar) eller tidig europeisk medeltid då det var rätt så OK att hoppa på byar som låg en bit bort och ta deras överskott.
Japp, det är en av bonusarna för bondlurkarna. De blir bara rövade en gång om året.
Jo, men det är ju precis som tex retoriken mellan staten och maffian.
För att det inte lönar sig. OK, du får mer än du kan äta, och nästa år när spannmålet är gammalt, kon är uppäten och frun vägrar hämta pilsner så finns det inget kvar att röva. Tar man överskottet så kan man leva bra på det och komma tillbaka gång på gång. Det är så det har fungerat historiskt (åtminstone plundring på nära håll, vid långa vikingatåg och sånt är återväxten mindre viktig, men å andra sidan så gör man mer punktinsatser då så att byarna kan hjälpa varandra) och det är så det funkar idag med tex skatt. Man skulle kunna ta ut 100% skatt och dra in massor av pengar till staten, men det skulle vara svårt att få in pengar efter ett tag.
Eller så har man bara inte hunnit till nationsstadiet. Glöm inte att dagens nationer som gränser på en karta är ett ganska nytt påfund, tidigare rörde det sig mer om inflytandesfärer kring maktcentra som städer och fästningar. Man var stark nära dem och inflytande avtog gradvis utåt med förmågan att agera effektivt på det avståndet.
Egentligen inte, det är samma grundtema som leder till formeringen av rövarband som formeringen av nationer. Det troliga är snarare att nationernas frö låg i rövarband som blivit så starka att de kunde göra anspråk på mer makt än att bara röva.
Rövarna var bara ett exempel. Principen är att en konflikt är avslutad, för båda sidor, när ena sidan ger upp. Man slår inte på en vit flagg, och man slåss inte när man är under en vit flagg. Vi har samma prinvip i vårt kollektiva medvetande, det är bara en fråga om att flytta den till en mer central position.
Läs igenom mina inlägg i den här tråden igen. Jag har förklarat åtskilliga gånger varför det inte bara är en sed utan att den har en, som de flesta seder, mycket praktisk bakgrund. Den är inte allmänt accepterad för att den är en sed, den är allmänt accepterad för att den är praktisk. Dessutom så kan tankemönster fastna i självförstärkande loopar, titta bara på japans hederskodexar, där man fortfarande i modern tid är beredd att ta livet av sig för att slippa vanära och hellre dör i strid än backar för fienden. Det börjar i att man flyttar fram heder, mod och ära som centralt begrepp. Folk försöker då vara så hedervärda, modiga och ärofulla som möjligt, vilket höjer standarden för vad som är acceptabelt. Repetera det varvet ett antal gånger och det kan gå hur långt som helst. Nazismens uppgång är också ett exempel på hur man börja med små steg som att man vill bygga upp nationen, man vill ha ett starkt folk och så vidare. Sedan mals det varv efter varv och till slut står en hel nation och vrålar efter blod.
Personligen tycker jag att verkligheten konstant är betydligt osannolikare än de flesta rollspelsvärldar...
Lösensystem är ju till viss del ungefär vad jag har, hårda straff har aldrig visat sig effektiva avskräckare, tvärtom tenderar de att brutalisera samhället (man dödar hellre ett vittne än ökar risken för att åka fast och så vidare).
Låter dock som det kan bero på en felaktig/förenklad syn på vad som är sannolikt snarare än att vår värld är osannolik.
Det krävs ju en väldigt god insyn i faktorerna som påverkar för att verkligen kunna avgöra vad som är sannolikt. Det finns ju av förklarliga skäl inte lika mycket djup i skapandet av någon rollspelsvärld som i vår. Fördelen med fantasy att man så lätt kan förklara förenklade saker.
Och återigen missar du totalt hela poängen.
