Min tolkning av världars existensberättigande är nog mer att det handlar om specialintressen (nörderi), som att gräva ned sig i Mundana, eller vilja uppleva Midgård, eller vad som helst. Syftet är inte exklusivt att
spela rollspel, utan det kommer med ett antal brasklappar om inläst kunskap eller gemensam världsbild eller dylikt.
Sen är det ju intressant att jämföra vad värld innebär i exempelvis
Stormbringer vs vad det innebär i spel med mer detaljer. För i det spelet är det ju mest regler, och sen några fingervisningar och typ ungefär cirka vad som finns på olika ställen - och sen en uppmaning att fylla i resten själva.
Jag är ju rätt säker på att etablerade spelvärldar är en grej delvis för att det ofta varit så, snarare än på grund av något specifikt behov. Nörderi och rollspelshobby tangerar ofta varandra.
Och nej, jag menar inte nörderi som något negativt. Jag är en fullblodsnörd själv. Men nörderi och rollspel är inte alltid jättebra kompisar.
På det stora hela är detta ett sammanhang där jag nästan helt och hållet håller med
@Genesis