Och jag.. Naturligtvis.
Jag kanske ska börja med att förklara att DarkMystic är en av mina spelare som jag snackat Orkworld med, och som jag även berättat för om kritiken jag hört om det från forumet, så han är ingen multipel användar-flamebait jag har gjort.
Men eftersom chrull har
bett mig ta upp vad jag tycker är bra med spelet så är det väl bäst att jag bemöter kritiken. Ja, ni satt säkert alla (som följt Orkworld-diskussionerna på forumet) och väntade på att jag skulle svara, men jag vill inte bli ”Orkworldförsvararen”, försvara Orkworld bara för sakens skull.. Även om det nu är ett spel jag verkligen gillar.
...
De första grejerna är inte så mycket att diskutera egentligen, som den relativist jag är (medans chrull är en kritiker) tycker jag det är rätt uppenbart att det handlar om smak och personliga preferenser, kolla bara:
[*]Bilderna gillar jag, förutom omslaget och uppslaget "All orks look alike?". (Fast bilderna tyckte visst du också var okej, nåja.
[*]Layouten tänker jag inte ens på.
[*]Språket gillar jag, den är skriven i en soft meta-stil i klass med Krilles Västmark, och dessutom väldigt bra så.
[*]Ork-språket brydde jag mig inte så mycket om, jag vet inte hur jag skulle kunna irritera mig på det - Förutom att vissa ord är förvrängd engelska, vilket är lite osnyggt. Vissa bitar däremot, som "att ha fana" (att "ha hand", ha överläge" eller bash-prefixet ("stor-" som överstemodern eller krigarguden.) tyckte jag var helmysigt.
[*]Musslan däremot, är inte det en bild på Gorlam? (En stor groda som vaktar dödsriket.) Nja, det är väl en mussla. Big deal, det står inget om den (vilket iofs gör det till en rätt värdelös illustration) så man måste inte ha med den. Inget jag stördes av heller.
(Edit: Kollade upp, definitivt Gorlam.)
Men det var ju bara detaljer, och inte tror jag vi kommer någon vart av att diskutera dom heller -Din riktiga kritik är ju mot att istället för orcher/orcer/orker så handlar Orkworld det gröna människonomader.
Det tycker inte jag. Orkerna har en noggrant beskriven kultur, vilket gör dom mer främmande än ett monster med några karakteristiska drag applicerade. Visst hade man kunnat kalla dom något annat än orker, men om man som jag tycker att de ändå är rätt orciska så funkar det bra. Det ger en något att utgå från, och ger en extra nyansskillnad åt dom.
Om man inte tycker att de är rätt orciska så kanske det är för att det är tradition att använda orcer som fula, elaka kanonmatare utan egen personlighet, och då fungerar en sådan här skildring som en tankeställare. Sånt gillar jag, jag använde därför orcher på samma sätt i kampanjen
Lilla Staden vid Berget.
Men det är ju bara jag, alltså.
Några saker i kritiken däremot tycker jag inte bara annorlunda om, utan jag ser dom ser rakt felaktiga, men det är ju fortfarande för att just jag resonerar på ett specifikt sätt.
De gillar att dricka mjölk
Mjölk? Honung, menar du. (Eller så dricker dom mjölk utan att det fästs så stor vikt vid det i boken)
och tycker det är viktigt med prövningar för att bevisa sin manlighet/vuxenhet.
De tycker att det är viktigt att kunna hantera det trubbel man råkar ut för.
De har schamaner som gillar svamp och att berätta galna historier i skenet från en brasa på natten.
Nej, schamaner och barder är skiljda saker i spelet.
Men de onda människorna tvingar dem. Alla människor är för övrigt romerska legionärer. Ja. ALLA.
Nej, bara soldaterna.
De vill bara kriga och kriga och verkar bete sig rätt mycket som orcher brukar göra.
Och festa och skriva och intrigera och beter sig rätt mycket som romare brukar göra.
Dvärgarna är ännu ondare än människorna. Dessutom är de galna, skäggiga och slåss med löjligt stora tvåhandssvärd. Gärna dubbelt så långa som de själva. Mer än så gör de inte typ.
Jo, de strävar efter perfektion i allt; hantverk, strid, personlighet.
OCh det här med dvärgarna. Vad är det för jävla människa som tar en så tråkig standardfantasyras (den tråkigaste eftersom de nästan alltid och överallt handlat om skägg, yxor och öl) som dvärgarna. Behåller namnet på dem, men i ett ögonblick av ren idioti bestämmer sig för att han vill förändra dem lite.
För att de var så tråkiga innan?
Kom igen nu. Att byta deras favoritvapen gör egentligen ingen skillnad. Om man hade hållt sig till ett vettigt vapen. Men 120cms skäggiga män som svingar 240cm långa svärd är bara löjligt.
Det är ju en metafor för att dvärgarna vill bli något större än de själva, för dvärgarnas strävan efter något rent och ädelt. Eller något.
Nåja, om det känns fånigt för dig så känns det fånigt för dig.
(240cm-svärd är i alla fall en överdrift, även om den enda bilden visar att svärden är en bit längre än dvärgarna själva.)
Orkworld tillför INGET nytt till en fantasyvärld. Varför ska jag vilja rollspela en orch om han inte längre är en orch?
Om du inte vill rollspela det så tillför det väl inget, men om man gillar det och spelar det så är det faktiskt en hel del som är annorlunda eller nytt.
John Wick vet jag ingenting om förutom att jag gillar hans rollspel, och det är allt som spelar roll för mig.
Och så ska jag äntligen svara på frågan vad som är så bra med Orkworld:
Jag gillar hela konceptet, det vill säga allt det du räknat upp och lite till. (Orker, nomader, moderdyrkan, hela köret.)
Jag gillar att ett spel äntligen fokuserar så mycket på kulturen, relationer och dagligt liv, min absoluta favoritbit.
Och jag gillar hur spelet är skrivet: Språket, stilen, och den snuskiga mängden scenarioförslag som finns i hela boken.
Sedan kan man väl fråga sig varför jag har ägnat ett så stort inlägg åt att försvara ett sketet rollspel, speciellt när vi uppenbarligen gillar olika saker, så någon omvändning kommer det knappast bli. Dels så är det väl den vanliga anledningen, att hävda sig genom att försvara sin smak och sitt omdöme, fast det har jag försökt låta bli så långt som möjligt, och dels så tycker JAG att Orkworld är värt pengarna, ett litet spel värt att spelas och upptäckas.
Fast reglerna får jag göra något åt - Slumpfördelningen är inte mycket att ha.