Mogger
Hipsteranka
Re: Oroar vi oss för mycket? [Edit]
Men beror inte det här på att spelen inte funkar utan kontakt med en spelgrupp?
Men beror inte det här på att spelen inte funkar utan kontakt med en spelgrupp?
Jag försöker hitta något i dina inlägg i tråden som antyder att du menar i Sverige men misslyckats. Så, menar du verkligen att det inte finns några människor någonstans som lever på att pyssla med rollspel? Jag har mycket svårt att tro att t ex folket på WotC jobbar gratis eller för symboliska småpengar och egentligen har "riktiga" arbeten vid sidan om.Ymir said:Man kan göra anorexismal film och musik och ändå tjäna nog pengar för att syssla med det på heltid, men inte ens de bredaste av mainstream rollspel.
Hmmm, när du säger det på det där viset....Måns said:Men beror inte det här på att spelen inte funkar utan kontakt med en spelgrupp?
Hahaha! Exakt, det talar för sig själv.Fast du ska fortfarande döööö! för att du dissade Manowar.
Jag menar, hur kan man dissa detta?
http://www.youtube.com/watch?v=AJ0sW7KOFhU
Det kan definitivt finnas ett institutionellt dåligt självförtroende inom hobbyn, men jag tror inte alls att allt tal om att vi måste förändras - i grunden - har med det att göra.Måns said:Det är min åsikt, ja.Bobby Magikern said:Det är att säga att de spel som har varit dominanta -- den spelstil som har varit dominant -- egentligen inte är mycket att ha.
Alltså...poniz said:Så för att bredda min egen rollspelserfarenhet och kunna SLa en dag i veckan utan att förbereda i fyra timmar innan skulle jag vilja förändra hobbyn i grunden.
Det är ett uttalande som jag inte ser tydligt längre. I den största underhållningsindustrin idag (och av vissa tydligt kallad "kultur") - dataspelsbranschen - så vet typ alla vad rollspel är, många har spelat och väldigt få ser något negativt i aktiviteten/företeelsen. Tvärtom ses det snarare som en merit allt oftare.Dnalor said:Vi är ju trots allt, ni vet, nördar. Frijazzare och kricketspelare kan trösta sig med att deras aktiviteter är coola respektive atletiska, och har en respektabel och anrik tradition att luta sig mot. Rollspel, däremot, tycks vara fast i nördfällan.
Målkameror har ingenting med att tillväxten i fotbollen att göra. Som fotbollstränare kom detta samtalsämne upp och huvudargumentet för en stagnerande fotbollskultur var bristen på eldsjälar. Förr (80-talet och tidigare) kunde föräldrar ställa upp gratis men nu för tiden kan ingen tänka sig att ställa upp om de inte får betalt för det. Detta gör att mindre klubbar inte har råd ens med ungdomslag, som senare blir junior- och seniorlag.Måns said:Men det sker tom inom fotbollen så återigen, jag ser inte vad som är konstigt med det, mer än att man naturligtvis kan ha olika åsikter om vad som är bra och dåligt för hobbyn.
Tja, jag tror inte det är problemet. Dvs. så länge som den ynglingen har egna vänner. Kort och gott, man kan ju spela med sina kompisar, introducera dem också liksom sig själv.kan mycket väl sätta mig in i en 12-13 årig killes situation när man står där med sitt nyinköpta dungeons and dragons och det inte finns några att spela med förutom ett gäng sura bittra gubbar med medelålder på 30-40 år som pratar om grejer som impro och indie och fisktank och story now och disskuterar hur många gånger det går att slå en sexa på en t6 under en timme osv
Kan det kanske vara för att Lajv ses mer som ett event? Dvs lajv blir lite som att åka på semester. Rollspel är någonting man gör mera regelbundet så därför så kanske det ses som att det kräver mer konsekvent arbete. Eller nåt.w176 said:Å adra sidan funkar extrem strykning i andra fall. Lajv kombinerar rollgestaltning, uteliv, äventyr, mys, historisk intresse, intresse för fiktiva världar, hantverk och airsoft/boffer/stridseleent. Och har inge problem att dra massa folk.