Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 3,949
Jag är intresserad av personerna som spelar, inte vilken godtycklig grupp någon tycker de ska petas in i.
Outside the Box - en bok om rollspel
- Thread starter Robert Jonsson
- Start date
Oscar Silferstjerna
Lovecraft spelade pingis.
Jo, men alla personer har ju en klasstillhörighet. Det är jag intresserad av eftersom det ofta påverkar den sociala dynamiken, i det här fallet både kring spelbordet och kring spelandet på andra sätt.
Det kan exempelvis handla om vem som äger spelböckerna man använder, vem som pratar mest under spelmötena, i vilken lokal man sitter i, vilka spel man väljer (eller har råd) att spela, hur ens spelstil ser ut och när man har tid att spela…
Last edited:
Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Ska inte gräva för djupt i det här, men vår socioekonomiska bakgrund påverkar ju även i allra högsta grad våra referensramar, vilket kan komma till uttryck i och under spel. Vi kanske vill tänka att en rollspelsgrupp är jämlikar, men så är nog inte fallet och för den som inte fattar referenserna som dras vid spelbordet kan tystnaden bli ett försvar för att dölja den kunskap man själv saknar, som den från en bättre ställd hemmiljö har.
Eller tvärtom.
Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Ja, jag kom på att det efter jag skrivit. Jag blev lite snäv, så tack för ett viktigt påpekande
Quadrante
Grisbonde
Det är svårt att beröra 80-90-tal utan att också prata om klass. Kanske inte ett sedementerat under-överklass utan hur klass förändras och får ny betydelse. Vilka grupper som förflyttas. Olika perspektiv på vad och hur man grupperas.
(Vi borde bryta ut tråden)
(Vi borde bryta ut tråden)
Det är nog här skon klämmer – du betraktar klass som en "godtycklig grupp" som man "petas in i", där till exempel undertecknad betraktar klass som en materiell och påtaglig verklighet, en fortfarande väldigt stark influens på individer och grupper. Man "petas inte in" i sin samhällsklass, man föds in i den. Man kan inte själv välja vilken klass man tillhör, eller att inte tillhöra någon klass. Klass är så att säga inte valfritt.
Så du säger att klassresor är en myt? Ingen kan förbättra eller försämra sin klasstillhörighet utan man är fast i den sociala sfär man är föd i?
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Det här är väl kanske olika synsätt, men jag tycker inte det är ”klagande”. Magnus Dahl gör vad en kulturjournalist bör göra – skriver om en bok som han helt klart gillar överlag, men tar upp något han generellt tycker fattas i skildringar av svensk rollspelshistoria. Det blir ju jättekonstigt om till och med den nivån av diskussion blir att klaga – då känns det till exempel som att ingen här kan skriva en icke-positiv recension av en rollspelsprodukt någon annan användare skrivit. Magnus Seter är en professionell författare, då tål man förhoppningsvis att sådant lyfts. Artikeln menar ju inte ens att boken är dålig, bara att den saknar något!Rollspel.nu är verkligen en tough crowd. En av våra medlemmar skriver en bok om rollspel, och vi ägnar huvuddelen av tråden om den till att klaga på avsaknaden av klassperspektiv
Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Det var väl inte vad som sades? Det var väl mer att du inte väljer utgångspunkt, vilket i sin tur påverkar möjligheten att röra sig mellan klasserna. Men det är en fråga för ett helt annat forum och inte för denna tråd.
Oscar Silferstjerna
Lovecraft spelade pingis.
Ja. Och det nyliberala svaret blir ju då, som bekant, att de som saknar privilegier ska ”ta sig i kragen” för att fixa sin tillvaro. I en del fall kanske det kan funka, men för de allra flesta är det svårt eller mycket svårt. Den som betvivlar detta kan exempelvis besöka ett härbärge för hemlösa. Eller prata med människor som har arbetarbakgrund och gör eller försöker göra en klassresa.
Quadrante
Grisbonde
Klassresan man själv gör, levs av ens barn.
Quadrante
Grisbonde
Som sagt, diskussionen är skitintressant, men kan vara en egen tråd ?! …
Det var inte riktigt det jag skrev, nej. Jag skrev att man inte själv väljer vilken klass man tillhör. Vilken klass man tillhör avgörs av ens materiella omständigheter. Ska man vara väldigt skarp avgörs det av ifall du äger produktionsmedlen, men det finns såklart en hel del andra perspektiv (kulturellt kapital etc). Du kan inte själv hipp som happ bestämma dig för att nu äger du produktionsmedel; det är något som du i så fall behöver förändra i dina materiella omständigheter.
Sedan tycker jag överlag att klassresor är lite överhaussade. Om vi nu ska acceptera att klasstillhörighet inte bara handlar om ägande av produktionsmedel utan om kulturellt kapital och annat, så kan man ju absolut göra en klassresa i betydelsen plugga, tjäna mycket mer pengar osv än sina föräldrar – men det är mycket svårt att anskaffa det kulturella kapital som krävs för att fullt ut passera som överklass. Inte omöjligt, såklart, men det finns ju en anledning till att det är ett ganska vanligt narrativ att den som gjort en klassresa känner sig utanför eller lite som en bluff i sitt nya sammanhang. Inte alla – det är inte det jag säger. Men det är inte ovanligt.
Jag skulle inte beskriva klass som "social sfär", hur som helst.
EDIT: men allt detta är såklart offtopic, och jag lämnar ämnet nu. tar gärna vidare diskussion annorstädes. Det finns ju inget offtopicforum längre, men PM är alltid ett alternativ om man känner att man prompt vill ha fler svar av mig.
Vitulv
Årets spelledare 2011 och 2013
- Joined
- 23 Dec 2000
- Messages
- 7,126
Jag menar inte att Dilandau nödvändigtvis har gjort något fel, men att tråden har fått en rätt tråkig ton. Professionell eller inte så hade åtminstone jag blivit rätt ledsen om det hade varit min bok som diskuterades på det här sättet, särskilt om det gjordes här på rollspel.nu.
Jag ser ingen konflikt i det här. Visst har vi saknat en bok från perspektivet rollspelaren, och klassdimensionen är såklart en viktig del av det.
Det bästa vore ju om Dilandau skriver boken, och den verkar onekligen redan har väckt ett intresse och en publik. Görs den mer allmän så är jag övertygad om att Fandrake skulle hjälpa till att nå en stor publik. Väljer man att fokusera på klassfrågan får man såklart ett smalare verk, men möjligheten att nå ut genom t.ex. Arbetet bedömer jag ändå som mycket goda också.
Sen får man väl fundera på om man vill göra en bred vetenskaplig studie också eller om man nöjer sig med anekdoter från de inblandade som medverkar.
Skriv boken bara så köper jag ett ex.!
Jag vet att du kan skriva Dilandau!
//EvilSpook
Det bästa vore ju om Dilandau skriver boken, och den verkar onekligen redan har väckt ett intresse och en publik. Görs den mer allmän så är jag övertygad om att Fandrake skulle hjälpa till att nå en stor publik. Väljer man att fokusera på klassfrågan får man såklart ett smalare verk, men möjligheten att nå ut genom t.ex. Arbetet bedömer jag ändå som mycket goda också.
Sen får man väl fundera på om man vill göra en bred vetenskaplig studie också eller om man nöjer sig med anekdoter från de inblandade som medverkar.
Skriv boken bara så köper jag ett ex.!
Jag vet att du kan skriva Dilandau!
//EvilSpook
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Ja, håller med om trådens ton, men det tycker jag mer är för att den fastnat i en diskussion om huruvida sådant skrivande bör göras alls. Hade varit bra att styra tillbaka mer till boken och dess mottagande.
Hur många har ens hunnit läsa boken? Jag börjar ikväll.
