Nekromanti Parera eller ej?

Jarl

Hero
Joined
17 Sep 2003
Messages
1,790
Jag har gjort ett tärningssystem som bara kräver ett slag, men istället för att slå för att attackera så slår man om man lyckas avvärja motståndarens attackförsök.
Japp, precis så fungera mitt spel-in-progress. De första speltesterna var rätt positiva, det var inga problem att ta bort anfallsslaget vad jag märkte. Och snabbare blir det helt klart :gremsmile:
 

Pale Imp

Swordsman
Joined
11 Feb 2002
Messages
448
Location
Boden
Re: Ny rubrik. (omväxling förnöjer)

Ja, och han är inte bra på att slåss. Han är inte effektiv i strid. Han bör inte ha några nuffror i några stridsfärdigheter. Vem som helst som har lyft skrot eller på annat sätt skaffat sig muskler kan slå ner någon, om offret i fråga bara sitter och dricker en öl i lugn och ro. Stora muskler och överraskningsmoment innebär inte att man är bra på att slåss.

Ska jag ta det som om din åsikt som att kunna slåss endast berör olika former av kampsportsträning och andra typer av formell träning såsom boxning, shoot-fighting etc. ?
Det är inte sant. Absolut inte. Att kunna slå ned någon annan har lika mycket med mentalitet, sinnesnärvaro och reaktionssnabbhet att göra som det har med formell träning. En person som på lördag kväll går ut för att slå ned folk (och brukar bete sig på det sättet) är självklart bra på att slåss (förutsatt att han nu inte bara slår ner ranglande fyllon - dom ger väldigt lite exp :gremgrin:).

Jag tycker att du sätter standarden för högt - visst; du kan träna en kampform och bli bra på den. Du kan lära dej att framgångsrikt slåss defensivt på det sättet, men den stora massan (Menar alla som inte har uppnått den nivå av skicklighet som krävs för att framgångsrikt tillämpa rena kampforms-tekniker i gatuslagsmål) siktar in sig på att så snabbt och så effektivt som möjligt golva sin motståndare. Inte på att försvara sig själva (om dom nu vill slåss, annars är det en annan femma som ofta slutar i fosterställning).

Ska vi rollspelsifficera detta hamnar vi på slagsmål för de som själva genom att slåss lär sig att slåss medan de som får träning lär sig en kampform (karate, boxning, nevasa etc).

För att komma till diskussionens kärna igen...
Slåss man tomhänt (det jag kan sätta mej in i utan att gissa) är det bevisligen långt effektivare att vara offensiv än defensiv (förutsatt nu att de som slåss besitter jämnbördiga / jämförbara kunskaper i hur man slår ned någon på bästa sätt). Därför att;

1. Med att bara försvara dej kan du inte utföra någonting som får den anfallande att sluta anfalla (ok, nu glömmer vi ninjutsun och allt det där som inte fungerar i realiteten mot annat än spädbarn och på träningen).
2. Det kräver bevisligen större hjärnverksamhet och ett större samband mellan syn och motorik för att först uppskatta var man blir slagen och sedan parera det än det gör att bara sikta på knoppen och slå till. Dessutom kräver det en mycket liten eller ingen reaktionär snabbhet att slå någon (om man nu inte försöker slå först) medan det krävs en hel del för att hinna blockera ett slag.
Att det är lättare att försvara sig med ett vapen typ svärdsliknande / ninja-pinne kan jag förstå. Du behöver inte veta exakt var du blir slagen för att kunna parera - det behöver du (iaf mer exakt, kan jag tänka mej) obeväpnat. Sen går väl din kampform ut på att försvar är bästa anfall va ?

Resten av dina svar var produkter av att vi har en lite annorlunda bild på vad en krogbuse är (jag har av den anledningen gått in för att definiera honom lite bättre här.. iaf den varianten som jag menar).

Det jag sett av den spelmotorn tilltalar mig inte direkt. Jag tyckte att idéen med de ensamma tre attributen var lite ball, men sen förstördes det av ett råtungt regeldokument med sätt att kringgå det och införa detaljer i ett minimalistiskt system. Kändes väldigt fel. Men nu går jag ifrån ämnet...

Nu blir jag lite förvånat bara - jo, det är lite OT.
Hrm.. Har du provat LÄSA boken ? Jag förstår inte vad som är så komplicerat med BESM!

Säg det till en Aikidoka. Eller ännu hellre: prova att göra det på en Aikidoka (needless to say att jag inte uppmuntrar till våld, men om du har möjlighet att prova på det under fredliga omständigheter däremot, så är sådant alltid lärorikt). Och även om nu "slåss" självfallet inte behöver betyda "Aikido", så är principen "stå och ta emot" inget som rekommenderas. Det är skillnad på att parera och blockera.

Jag har en bättre idé - vi jämför undertecknat med en pansarbataljon! jag kan slå hur mycket jag vill och inget händer iaf (för att göra sak av min signatur).
För relevansen - jämför 2 just jämförliga personer med varandra (jämförliga på att slåss alltså). För att avgöra om en parering är lättare än en attack eller vise versa blir det ganska nödvändigt att man sätter saker i sådant perspektiv.
 

Selly

Level 5 Laser Lotus
Joined
10 Apr 2001
Messages
1,462
Location
Stockholm
Ännu mer OT...

"Ska jag ta det som om din åsikt som att kunna slåss endast berör olika former av kampsportsträning och andra typer av formell träning såsom boxning, shoot-fighting etc. ?"

Nej, men man kan inte slåss om man bara kan anfalla. Det är min åsikt, och den står jag för. Om man sedan har uppnått sitt Slåss 25 genom att träna hos en munk i 10 år eller genom att vara ute och slåss, det är mindre intressant.

"Jag tycker att du sätter standarden för högt - visst; du kan träna en kampform och bli bra på den. Du kan lära dej att framgångsrikt slåss defensivt på det sättet, men den stora massan (Menar alla som inte har uppnått den nivå av skicklighet som krävs för att framgångsrikt tillämpa rena kampforms-tekniker i gatuslagsmål) siktar in sig på att så snabbt och så effektivt som möjligt golva sin motståndare. Inte på att försvara sig själva (om dom nu vill slåss, annars är det en annan femma som ofta slutar i fosterställning)."

Men vad är det som får dig att tro att "den stora massan" kan slåss? De flesta kan inte utöva hjärnkirurgi och de flesta kan inte fäktas. Därtill kan de flesta heller inte slåss obeväpnat. De kan försöka, och de kan göra sitt bästa. Men det är liksom inte samma sak som att kunna slåss. Fast nu tycker jag att vi börjar komma in på personliga definitioner och i förlängningen även vad som bör ligga under grundegenskaper och vad som bör ligga under färdigheter. Här anser jag att om nu kirurgi skall vara en färdighet som inte alla kan utöva, well, då bör nog stridsfärdigheter också vara det. Och ja, jag är naturligtvis fullt medveten om typskillnaden mellan dessa två - det var ett medetet extremt exempel. :gremtongue:

"Ska vi rollspelsifficera detta hamnar vi på slagsmål för de som själva genom att slåss lär sig att slåss medan de som får träning lär sig en kampform (karate, boxning, nevasa etc)."

Beror väl på om man tycker att Krogslagsmål förtjänar en egen färdighet. I WoD har man en färdighet för obeväpnad strid, en för väpnad sådan och en för undvika. I ett visst onämnbart spel har man en färdighet per vapen, och i ytterligare ett till så går lv25-pacifister runt och bankar skiten ur lv5-krigare. Känns således väldigt spelberoende. Det jag sätter mig emot är helt enkelt att ha en offensiv och en defensiv stridsfärdighet. Jag anser helt enkelt inte att man kan bli så bra på att slåss offensivt och helt försaka den defensiva principen - man har inte lärt sig att slåss, man har tränat attribut.

"Med att bara försvara dej kan du inte utföra någonting som får den anfallande att sluta anfalla (ok, nu glömmer vi ninjutsun och allt det där som inte fungerar i realiteten mot annat än spädbarn och på träningen)."

Ninjutsu är en fiktiv art som tillskrivs ninja, en företeelse som antagligen aldrig ens funnits. Jag tror nog att spädbarnet vinner över en Ninjutsu-utövare. Och tja, jag tänker vara obstinat och ta Aikido som exempel igen för att bemöta argumentet. Och ifall du anser att det hamnar under "allt det där som inte fungerar i realiteten mot annat än spädbarn och på träningen" så upprepar jag mitt råd om att gå prova.

"Det kräver bevisligen större hjärnverksamhet och ett större samband mellan syn och motorik för att först uppskatta var man blir slagen och sedan parera det än det gör att bara sikta på knoppen och slå till."

Jag vill gärna se dessa bevis. Och när man försöker förklara ett stridsskeende i såna här svartvita termer så missar man helt vad det handlar om i vilket fall. Jag ser väl helt enkelt till att vara tillräckligt långt bort från fanskapet för att kunna flytta mig enkelt, och så var det klart sen. Folk står oftast inte raklånga och stirrar med armarna i vädret när man slåss.

"Att det är lättare att försvara sig med ett vapen typ svärdsliknande / ninja-pinne kan jag förstå."

...vad exakt är en "ninja-pinne"...?

"Du behöver inte veta exakt var du blir slagen för att kunna parera - det behöver du (iaf mer exakt, kan jag tänka mej) obeväpnat."

Ytterst marginell skillnad, ärligt talat. Parerar jag ett hugg mot mina ben när snubben hugger mig i huvudet är jag körd. Men varför skulle jag göra det? Jag behöver visserligen reagera på honom, men jag behöver också röra mig mycket mindre.

"Sen går väl din kampform ut på att försvar är bästa anfall va ?"

Jag tränar flera stycken, och det varierar från art till art. Men ingen av dem har det där som nåt slags motto, nej. Hell, Kendo är en extremt offensiv art, och det är ändå inte svårt att försvara sig.

"Hrm.. Har du provat LÄSA boken ? Jag förstår inte vad som är så komplicerat med BESM!"

Jag pratade faktiskt om TriStat som system i sitt grundutförande, inte om BESM i sig. Det av BESM jag sett har väl varit sådär. Jag tog och drog ner Fastplay-härket nu bara för att, och det ser väl inte lika illa ut iofs. Det är dock fortfarande vissa bitar jag inte är helt galen i. Men men, OT-svulsten växer...

"För relevansen - jämför 2 just jämförliga personer med varandra (jämförliga på att slåss alltså). För att avgöra om en parering är lättare än en attack eller vise versa blir det ganska nödvändigt att man sätter saker i sådant perspektiv."

Jag besvarade annars en text där du hävdade att det var omöjligt att vara effektiv i strid genom att parera. Men om du med "Om jag utför mina offensiva tekniker för att bringa min motståndare ur balans i syfte att hitta en lucka och därefter sänka honom har jag märkt att jag har större chans att vinna än om jag står och parerar." verkligen menade hur det var just för dig, då är det naturligtvis en helt annan sak, och då är inte mitt svar lika relevant.
 

Oldtimer

Slava Ukraini!
Joined
5 Feb 2002
Messages
4,458
Location
Göteborg, Lindome
Re: Ny rubrik. (omväxling förnöjer)

Slåss man tomhänt (det jag kan sätta mej in i utan att gissa) är det bevisligen långt effektivare att vara offensiv än defensiv
Jag vet inte vad du menar med "effektivare", men det är svårare att vara offensiv än defensiv. Är du offensiv projicerar du ut kraft ur ditt centrum vilket innebär en risk. Är du defensiv har du kontroll över ditt centrum. Sedan kan ju en lyckad offensiv leda till ett snabbt avgörande, men det innebär ett risktagande och kräver egentligen större färdighet.

Med att bara försvara dej kan du inte utföra någonting som får den anfallande att sluta anfalla (ok, nu glömmer vi ninjutsun och allt det där som inte fungerar i realiteten mot annat än spädbarn och på träningen).
Ninjutsu glömmer vi lätt bort. Men att det inte skulle finnas försvar som får den anfallande att sluta anfalla...? Jag vet en hel del... defensiva tekniker behöver absolut inte innebära icke-våld... :gremlaugh:

Det kräver bevisligen större hjärnverksamhet och ett större samband mellan syn och motorik för att först uppskatta var man blir slagen och sedan parera det än det gör att bara sikta på knoppen och slå till. Dessutom kräver det en mycket liten eller ingen reaktionär snabbhet att slå någon (om man nu inte försöker slå först) medan det krävs en hel del för att hinna blockera ett slag.
Om du väntar på att få se var du blir slagen har du ingen chans att undvika det. Att försvara sig mot en attack har mycket lite med syn eller hjärnverksamhet att göra. Det handlar om en kombination av att leda anfallarens attack och att följa med i hans attack redan när den startar. Precis som när du skall försöka slå någon. Du måste leda undan hans gard om du inte har tänkt att försöka slå rakt igenom den. Om du tror att anfall kommer först och försvaret är en reaktion på det, förstår jag varför du tror att det är svårare att vara defensiv.

Att det är lättare att försvara sig med ett vapen typ svärdsliknande / ninja-pinne kan jag förstå. Du behöver inte veta exakt var du blir slagen för att kunna parera - det behöver du (iaf mer exakt, kan jag tänka mej) obeväpnat.
Återigen, du väntar aldrig för att se var du blir slagen. Då är det alldeles för sent för att göra något åt det. Speciellt obeväpnat.

För att avgöra om en parering är lättare än en attack eller vise versa blir det ganska nödvändigt att man sätter saker i sådant perspektiv.
Nu var väl tanken att offensiv förmåga är jämförbar med defensiv förmåga för någon som är tränad på strid. Du tycks tro att det är lättare att anfalla än att försvara sig. Jag menar att så inte är fallet. Förmodligen är det enklast att låta dem vara lika. Skillnaden är i alla fall inte stor nog för att motivera två olika färdigheter.

/Mikael - aikidoka sedan 1980
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Jag säger att det spelar marginell roll.

Varför ska du ha parering:
*Det ger ett uns valfrihet.
*Det skapar en möjlig reaktion på att bli angripen.
*Det gör det hela en liten del naturtroget.

Varför ska du inte ha parering:
*Det blir ytterligare en regel.
*Det skapar strider där hela dynamiken kretsar kring "slå, parera, slå, parera, slå, parera..."
*Det blir krystat att tillåta en enda.


Mitt förslag är att hoppa på allt vad "du får en ..." är. Låt spelarna välja hur många gånger de får agera, men låt dem få ett stadigt minus för varje handling.

Jag tycker system som tillåter en enda handling är fåniga. Därför tillämpar jag Unisystems mekanik i nästan alla rollspel jag spelar, som saknar system för multipla handlingar. Alltså: Kumulativt -X per gång du agerar utöver den första. Sedan får du leka hur mycket du vill.

Och detta skulle då gälla både parader och anfall, såklart.

Begreppet "realistiskt" hör inte hemma i det här resonemanget överhuvudtaget.
 

Havoc

Swordsman
Joined
21 Feb 2001
Messages
545
Location
Stockholm
Att bara få göra en parering och inte det bästa när det gäller realism. Men det är hyfsat realistisk då det är mycket vårt att aktivt försvara sig mot fler personer samtidigt (gäller korta stridsrundor). Det försvar man kan upbringa mot den som man inte fokuserar mot reflekteras i att anfallaren måste slå ett slag för att träffa.

Det jag inte gillar med ett fast försvarsvärde är att det inte blir svårare att slåss mot flera personer samtidigt (förutom att de anfaller dubblet så ofta). Om man bara får parera mot en person så blir det genast mycket farligare att möta två motståndare, något som nog båda sidor i "anfall vs. försvar"-debatten kan hålla med om är realistiskt. Naturligtvis kan man ha ett system där man fördelar försvarspoäng mellan sina anfallare men då blir det mer komplext än ett enkelt parerasystem.

Men nu är inte realismen i fokus alls utan att systemet ska vara både mycket enkelt och ge roliga strider. Då tror jag nog att alternativet parera vinner. Men jag ska kolla båda alternativen noga.
 

Pale Imp

Swordsman
Joined
11 Feb 2002
Messages
448
Location
Boden
Re: Ännu mer OT...

Men vad är det som får dig att tro att "den stora massan" kan slåss?

Där tycker jag du ska läsa efter parantesen och samtidigt tänka på den definierade krogbusen.

Beror väl på om man tycker att Krogslagsmål förtjänar en egen färdighet.

Helt sant, iofs. Beroende på hur bra dom är på det.

Och tja, jag tänker vara obstinat och ta Aikido som exempel igen för att bemöta argumentet. Och ifall du anser att det hamnar under "allt det där som inte fungerar i realiteten mot annat än spädbarn och på träningen" så upprepar jag mitt råd om att gå prova.

Jag har vid ett tillfälle tränat Aikido. Det var i samband med ett blandat träningsläger, då vi körde både Aikido, Jujutsu och Ashihara.
Vi provade på lite av vad dom har för sig (både aikido och jujutsu) och dom fick göra samma sak. Sedan avslutade vi med att sparras efter improviserade regler. Det här är vad jag upplevde av dessa kampformer -

Aikido - Bra träning, men det gick farligt lätt att få den ur balans, och det var inte heller svårt att träffa med sparkar eller slag.

Jujutsu - De som tränat länge fick det att fungera i sparring medan de andra inte var så effektiva.

Jag ser väl helt enkelt till att vara tillräckligt långt bort från fanskapet för att kunna flytta mig enkelt, och så var det klart sen.

Men om "fanskapet" nu är så pass mobilt att det förflyttar sig med dej, gör riktiga tekniker (alltså förlänger sin ställning etc) blir det genast lite mer komplicerat för dej att undvika det.

Ytterst marginell skillnad, ärligt talat.

Tyckte du sa att du inte tränat någon tomhänt art..

---

Själva meningen med ashiharan är en offensiv princip - det går ut på att snabbt och hårt knocka någon (även om vi givetvis lär oss de vanliga karate-blockeringarna och ett par kast).
Jag och de jag tränar med upplever det betydligt effektivare än att vara defensiv.
 

Selly

Level 5 Laser Lotus
Joined
10 Apr 2001
Messages
1,462
Location
Stockholm
Re: Ännu mer OT...

"Där tycker jag du ska läsa efter parantesen och samtidigt tänka på den definierade krogbusen."

Min definierade krogbuse kan fortfarande inte slåss, utan har på sin höjd tränat attribut. Jag kommer inte att ändra mig på den här punkten, eftersom hela kärnan i det här går ut på att jag inte anser att man kan slåss om man bara kan veva på.

"Jag har vid ett tillfälle tränat Aikido. Det var i samband med ett blandat träningsläger, då vi körde både Aikido, Jujutsu och Ashihara."

Ett träningsläger? Så totalt vadå, 10-20 timmars "prova på"-träning? Bättre än inget, antar jag, men om det var mer "prova" än "fråga" så är jag skeptisk. Jag upplever att det är stor skillnad på just "prova på"-inriktningen gentemot en mer informationsbaserad sådan.

"Bra träning, men det gick farligt lätt att få den ur balans, och det var inte heller svårt att träffa med sparkar eller slag."

Jag vill nog bestämt hävda att det där inte skulle gälla mot någon relativt erfaren utövare. Jag har dessutom fått för mig att Aikido har en relativt hög inlärningströskel, men någon erfaren som vet bättre får gärna rätta mig om jag har fel på just den punkten.

"Men om "fanskapet" nu är så pass mobilt att det förflyttar sig med dej, gör riktiga tekniker (alltså förlänger sin ställning etc) blir det genast lite mer komplicerat för dej att undvika det."

Egentligen inte. Du säger emot dig själv en smula också, för du har ju hela tiden hävdat att pareringar är svårare än anfall för att man måste reagera på fienden. Jag håller iofs inte med, men ur den synvinkeln så bör det ju vara lättare för mig att flytta mig än för fienden att följa efter, inte sant? Hur skall du ha det? Dessutom, om han nu får använda "riktiga tekniker", varför får inte jag också göra detsamma? Utgick vi inte från två personer med samma erfarenhet här?

"Tyckte du sa att du inte tränat någon tomhänt art.."

Det har jag inte (eller jo, det har jag, men för lite för att det skall räknas, och det var massor av år sen - så vi kan bortse från det), men jag tränar med flera olika vapenlängder/-typer, och jag har (tyvärr) varit inblandad i obeväpnade slagsmål under lite värre förhållanden också. Jag utgår främst från en väpnad synvinkel, men det är ändå rätt stor skillnad på ett kortsvärd på 55 cm och en rundstav på mer än det dubbla.

"Jag och de jag tränar med upplever det betydligt effektivare än att vara defensiv."

Och jag upplever inte att det är så på något sätt. Då min erfarenhet nästan helt ligger under någon form av vapenart så får jag väl hänvisa till Oldtimer's inlägg i den här tråden för den tomhänta synvinkeln.
 

Pale Imp

Swordsman
Joined
11 Feb 2002
Messages
448
Location
Boden
Re: Ny rubrik. (omväxling förnöjer)

Jag vet inte vad du menar med "effektivare", men det är svårare att vara offensiv än defensiv. Är du offensiv projicerar du ut kraft ur ditt centrum vilket innebär en risk. Är du defensiv har du kontroll över ditt centrum. Sedan kan ju en lyckad offensiv leda till ett snabbt avgörande, men det innebär ett risktagande och kräver egentligen större färdighet.

Nej ? Om du projicerar din kraft in i din motståndare blir det nog han som blir obalanserad. Dessutom finns det inget som säger att du är i kontroll över ditt centrum i defensivt läge redan innan du blev anfallen.

Ninjutsu glömmer vi lätt bort. Men att det inte skulle finnas försvar som får den anfallande att sluta anfalla...? Jag vet en hel del... defensiva tekniker behöver absolut inte innebära icke-våld

Problemet är att det är så mycket svårare än att bara klippa till.

Att försvara sig mot en attack har mycket lite med syn eller hjärnverksamhet att göra. Det handlar om en kombination av att leda anfallarens attack och att följa med i hans attack redan när den startar.

Och detta har inte med syn eller hjärnverksamhet att göra då menar du?

Precis som när du skall försöka slå någon. Du måste leda undan hans gard om du inte har tänkt att försöka slå rakt igenom den. Om du tror att anfall kommer först och försvaret är en reaktion på det, förstår jag varför du tror att det är svårare att vara defensiv.

Det är lättare att slå där motståndaren inte skyddar sig. Det handlar om att se, och sedan om att slå.

Självklart är försvar en reaktion på anfall.

Återigen, du väntar aldrig för att se var du blir slagen. Då är det alldeles för sent för att göra något åt det. Speciellt obeväpnat.

Jag uppfattar det som åtskilligt lättare då jag vet var jag blir slagen / sparkad om jag ska försvara mej. Det är en förutsättning för att kunna försvara sig på ett effektivt sätt. Slår någon mej i magen sätter jag inte upp garden vid huvudet t.ex.
Den stora anledningen till att en defensiv manöver byter tyngden till bakre foten och tar ett halvt steg bakåt är för att förlänga tiden du har på dej att identifiera vad som komma skall. Eftersom jag vet att du kommer att säga det om jag glömmer det - självklart också för att förflytta dej undan de attacker du kan, men det är långt ifrån alla, och de som kan slåss tar bara ett extra steg och slår dej hårdare istället.
 

Pale Imp

Swordsman
Joined
11 Feb 2002
Messages
448
Location
Boden
Re: Ännu mer OT...

Min definierade krogbuse kan fortfarande inte slåss, utan har på sin höjd tränat attribut. Jag kommer inte att ändra mig på den här punkten, eftersom hela kärnan i det här går ut på att jag inte anser att man kan slåss om man bara kan veva på.

Det är det absolut ingen som sagt och det är inte alls kärnan av diskussionen. Jag ändrade min definition pga att du inte förstod vad jag menade. Den ändringen gäller fortfarande, och den har du redan godkänt tidigare.

Ett träningsläger? Så totalt vadå, 10-20 timmars "prova på"-träning? Bättre än inget, antar jag, men om det var mer "prova" än "fråga" så är jag skeptisk. Jag upplever att det är stor skillnad på just "prova på"-inriktningen gentemot en mer informationsbaserad sådan.

Jag sa inte att jag var erfaren. Stycket tjänar till att dela med sig av min ytterst personliga erfarenhet av sparring mot de som tränat aikido, punktum.

Jag vill nog bestämt hävda att det där inte skulle gälla mot någon relativt erfaren utövare. Jag har dessutom fått för mig att Aikido har en relativt hög inlärningströskel, men någon erfaren som vet bättre får gärna rätta mig om jag har fel på just den punkten.

Det har jag ingen aning om, och det har dessutom ingen mening i diskussionen.

Egentligen inte. Du säger emot dig själv en smula också, för du har ju hela tiden hävdat att pareringar är svårare än anfall för att man måste reagera på fienden. Jag håller iofs inte med, men ur den synvinkeln så bör det ju vara lättare för mig att flytta mig än för fienden att följa efter, inte sant? Hur skall du ha det? Dessutom, om han nu får använda "riktiga tekniker", varför får inte jag också göra detsamma? Utgick vi inte från två personer med samma erfarenhet här?

Det är fruktansvärt naturligt att flytta sig frammåt i ett anfall en liten bit iaf.
 

Selly

Level 5 Laser Lotus
Joined
10 Apr 2001
Messages
1,462
Location
Stockholm
Mhm...

"Det är det absolut ingen som sagt och det är inte alls kärnan av diskussionen. Jag ändrade min definition pga att du inte förstod vad jag menade. Den ändringen gäller fortfarande, och den har du redan godkänt tidigare."

Att bara vara offensiv är i min mening att bara veva på - dvs, om man inte är erfaren nog att göra något annat. Det är det jag sagt hela tiden, och det är det det handlar om. Jag kan dock inte minnas att jag skall ha godkänt en definition av krogbuse som någon som kan slåss - faktiskt. Lite av grejen med det här är ju att jag inte anser att någon som bara går och slår ner folk genom att banka, banka och banka har blivit bra på att slåss. Han har bara tränat attribut.

Nu har jag iofs inte rört mig från skärmen sen gårdagens diskussion, så lite småseg är jag, men likväl. Om du har nåt citat lättillängligt, dela gärna med dig. Jag förbehåller mig rätten att vara seg, men det där låter inte bekant för mig.

"Jag sa inte att jag var erfaren. Stycket tjänar till att dela med sig av min ytterst personliga erfarenhet av sparring mot de som tränat aikido, punktum. (...) Det har jag ingen aning om, och det har dessutom ingen mening i diskussionen."

Det har det visst, för någon som tränat Aikido i tre månader har nog inte hunnit xp'a upp något färdighetsvärde, medan någon som tränat i tio år närmast garanterat har det. Du kan nog inte sparka ner de tu lika lätt.

"Det är fruktansvärt naturligt att flytta sig frammåt i ett anfall en liten bit iaf."

Det är betydligt mer naturligt att inte bara stå och glo när någon försöker dänga till en i plytet. Bästa sättet att undvika stryk är att inte vara i vägen för kraften, på ett eller annat sätt. Helt enkelt.

*går och tar en titt i tidningen för att utröna vad det är för veckodag*
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
KISS

Gällande närstirdsvapen: Ha ett värde för attack/parad dvs hur pass bra man är med vapnet.

Gällande slagsmål: Ha slag, parad. Att blockera ett slag (oavsett om det är en karate block eller en boxningsblock) är itne samma sak som att slå och tränas på olika sätt. Man kan vara olika bra i slag och parad men ofta ligger de rätt nära i hop.

Asså KISS Keep it simple stupid (något skövdebor kanske skulla ha i åtanke nån enda gång :gremwink: )
 

Cohen

Swordsman
Joined
4 Nov 2002
Messages
420
Location
Gävle
Man kan inte slåss om man inte kan försvara sig!

Att bara vara offensiv är i min mening att bara veva på...

I min mening är att vara offensiv att vara mer offensiv än defensiv, dvs anfalla, men fortfarande skydda sig mot motståndarens anfall.

Det är betydligt mer naturligt att inte bara stå och glo när någon försöker dänga till en i plytet. Bästa sättet att undvika stryk är att inte vara i vägen för kraften, på ett eller annat sätt. Helt enkelt.

En annan metod är att ställa sig så nära att motståndaren inte får någon kraft i slaget. De flesta kan inte slå när man knappt får in knytnäven mellan sig och fienden.
Sedan är det bara att greppa, bryta, kasta, bitas eller vad man nu vill göra.

Annars håller jag med i det mesta.

Förresten; bästa kampstilen är att inte ha någon.
 

Selly

Level 5 Laser Lotus
Joined
10 Apr 2001
Messages
1,462
Location
Stockholm
Ungefär så.

"I min mening är att vara offensiv att vara mer offensiv än defensiv, dvs anfalla, men fortfarande skydda sig mot motståndarens anfall."

Tja, det var inte det som diskuterades, men i så fall bör du ändå hålla med mig om att man inte bör ha två olika färdigheter för det, vilket var kärnan i det hela.

"En annan metod är att ställa sig så nära att motståndaren inte får någon kraft i slaget. De flesta kan inte slå när man knappt får in knytnäven mellan sig och fienden."

Well, ja, men jag är hellre inte där alls om jag nu får välja. Nåväl.

"(...) bästa kampstilen är att inte ha någon."

"Det bästa sättet att undvika ett anfall är att inte vara där" tycker jag är ett ganska bra ord; det där tyckte jag var betydligt sämre. Olika arter har olika fokus. Men nu lägger jag ner det här, tror jag. Om detta OT-härke inte dör nu så är väl priv ett bättre alternativ, tror jag. ¬_¬;
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
En sorts tärning eller flera? En sort ÄR bättre men jag vet själv hur roligt det var med konstiga tärningar när jag började spela.
Visst, tärningar är ju alltid skoj.. Det får man ju erkänna.. Men det känns ju som ett fåtal tärningar att hålla reda på är att föredra, så slipper man ha femtielva olika sorter framme..

Vanilj eller inte? Ska jag ha standardfantasy eller en mer unik värld. Standard gör att även korta texter kan ge vad som behövs men något mer speciellt kan naturligtvis bli tuffare. Vi behövde inte så mycket bakgrund för att spela då det begav sig.
Varför inte utgå från standardfantasy ?
Det funkar ju att starta med ju. Efterhan så kan man ju byta, skapa nytt eller nått sådant när man blitt varm i kläderna.

Hur enkelt ska man göra systemet? Striderna ska fortfarande vara roliga och spännande. Jag vill att det ska finnas anledning att ha något annat än det största vapnet som gör mest skada. Nio av tio rollpersoner slogs med två kroksablar när vi spelade DoD-91, sånt vill jag undvika.
Enkelt är funkar för min del. Varför klödda till det med en klase regler.
Angående det där om att svinga 2 vapen.. Man kan ju alltid modda det geonom att plussa på eller dra ifrån beronde på vapnets längt, tygd & sådant..

/ Johan K, som just kom på att man borde äta lite mat den här dagen åxå....
 

Cohen

Swordsman
Joined
4 Nov 2002
Messages
420
Location
Gävle
Re: Ungefär så.

Tja, det var inte det som diskuterades, men i så fall bör du ändå hålla med mig om att man inte bör ha två olika färdigheter för det, vilket var kärnan i det hela.

Det gör jag. En färdighet är både lättare och snabbare, plus det faktum att de som har något behov av att kunna slåss (krigare) måste kunna både försvara sig och anfalla i samma veva om de vill bli särskilt långlivade.
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
NIX

Nä, vadå?
Varför blir det enklare att ha ett värde för attack/parad om man måste slå för bägge? Är det inte enklare att slå för en svårighetsgrad, som man brukar med färdighetsslag?

Och tvärtom. :gremgrin: Bägge lösningarna är rätt enkla tycker jag, iallafall nu när han inte lagt till något. Att däremot ha två olika system är väl inte så enkelt det kan bli?

Och du Niklas, du behöver inte anpassa dig till ett ideal bara för att det är populärt på forumet - Det är de som går sin egen väg som är viktigast, för de kan utveckla något! :gremsmile:
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Follow your heart!

Det spelar ingen roll.

Det beror på vad som passar bäst i systemet.
Realism.. Nja. Jag är av den tron att det ända sättet att få strid realistiskt är att göra den abstrakt, och att inte slå för pareringar är mer abstrakt. Dessutom, varför ska rollspel vara som verkligheten när man kan göra den.. bättre? :gremwink:

Vad jag försöker säga är att realism kan hjälpa en att få till rätt känsla, men realism borde aldrig vara överordnad känslan, då blir det ju bara en uppvisning i självändamål.

Nåja, om vi går tillbaka till din fråga.. Ta det som passar bäst in i systemet. I Feng Shui så slåss man med "bossar" och "goons" (typ) som i en riktig actionfilm, och då ska också goonsen gå åt snyggt utan att det tar för lång tid - Där slår man aldrig för dom, man antecknar inte ens skada, utan antingen går dom ner eller inte. Funkar utmärkt för genren.

Ifall du gör ett Square/Dragonball/Wuxia-spel med massa manövrar utan realism i åtanke så kan det ju vara kul att välja mellan en massa försvarsmanövrar. Eller inte, du får väl göra den avvägningen.

Ifall du gör ett abstrakt regelverk, som jag brukar göra, så kan det lämpa sig väl med ett försvarsvärde.

Ifall du gör ett detaljist-realistiskt regelsystem, som Riddle of Steel kan det lämpa sig med försvarsmanövrar. Eller inte. Det beror ju på alla de andra avvägningar du gör i spelet.

Lycka till!
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
Re: NIX

Jag tänkte att man ofta är lika bra på parad som attack. Det brukar väl inte skilja så mycket.

Och du Niklas, du behöver inte anpassa dig till ett ideal bara för att det är populärt på forumet - Det är de som går sin egen väg som är viktigast, för de kan utveckla något!

Njae... KISS (om du syftade på det) är ju en teknik som faktiskt inte är så dum i många fall; allt från projektledining till regi till rollspelsmakande. Och ska man göra ett nybörjarspel så funkar det rätt bra.

Jag vet att min oro stegrats i takt med röster höjts mot BRP och 80-tals syndromet vilket du säkert sätt i trådar och i lådan men spelet är skrivet, ligger i sättmaskinen och jag kommer inte ändra ett smack i det. Det funkar bra så vitt jag vet och förhoppningsvis finns det några spacefantaster där ute som får ett gediget rymdspel med en del nygamla grepp (Det är väl då man forumar i 10 timmar i sträck som all fokus läggs på vad man gjrot och inte gjort; just nu ligger fokus på att lära mig benblockera bättre i thaiboxning :gremlaugh: )
 
Top