Vore fett. Mitt En hund begraven blir väl aldrig klart så jag kanske kan vara med på ett hörn någon annanstans. Jag öppnar dokumentet emellanåt och bara stirrar på det, full av vemod eftersom jag vill men inte har någon lust kvar. Det känns som att jag växt ifrån projektet, kanske för att det tagit för lång tid. Likväl är deckare intressant.
Min åsikt är att det bör vara enkelt och avskalat, väldigt nischat, precis som "golden age"-deckare är. Man behöver inte färdigheter, egentligen. Vad ska man med dem till? ... Dumt nog har mitt spel ett system, för jag trodde på det då. Nå, systemlöst, eller åtminstone utan färdigheter och sådana saker. De fyller ingen funktion i det här avseendet. I övrigt bör våld och dödlighet utöver mordgåtan vara sällsynt. Jag petade ihop en liten sten-sax-påse-grej som provisoriskt stridssystem ifall att – minns inte hur det ser ut nu. I övrigt anser jag att rollpersonerna bör bestå av ett enkelt koncept och kontakter. Kontakter är viktigt eftersom information och fakta är det allra viktigaste. Vad gäller koncept kanske man kan ersätta färdigheter och sådant där, genom att varje koncept innehåller en särskild skicklighet som inte fyller någon regelteknisk funktion, men som hjälper spelarna att dela upp sig och som ger alla roller en chans att bli nödvändiga inför olika typer av jobb. ... Går att applicera Gumshoe-principen på detta – om din skicklighet berör det du gör/letar efter så får du extra info.
... Kontakter och nischade skickligheter behövs just för att göra skillnad inom gruppen så att olika rollpersoner bli användbara, eftersom det kring detta finns ett krux; i böckerna är det bara en detektiv plus eventuell sidekick – i ett rollspel behöver man få en hel grupp att kännas nödvändig.
... Hela projektet började med att jag kom underfund med att fisktankar var svinbra för deckare och att någon borde skriva ett spel baserat på just det – hur du spelar deckare bra och enkelt, med fisktankstruktur. I övrigt skulle det vara ruling, not rules, för deckare handlar inte om resolution, slump och en massa jidder utan om en tydlig scenariomall, enkla men bra verktyg, en vaken spelledare, påhittiga spelare och kommunikation. Deckare handlar trots allt, egentligen, om speldeltarna, inte rollpersonerna!
Så, min tro är:
x Nischat som fan
x Mer mys och fiktion är realism
x Tydlig enkel scenariostruktur helt fokuserad på genren
x Enkla mallformad, månne stereotypiska, rollpersoner
x Regler för kontakter
x Mycket spelledartips – inget system utan tips och verktyg!
x Nischat fluff i kombination med ovanstående verktyg
Typ.
/solvebring som inte vet vilken plats han skulle kunna ta, men som gärna skulle vilja ha en fot med i en sådan projektgrupp. Kan förövrigt dela ut nuvarande, mycket förvirrade En hund begraven inom eventuell projektgrupp – om intresse finns.
