Tack för en så intressant och utförlig recension! Liksom förra gången med Oktoberlandet (det är snart tio år sen!) blev jag helt tagen på sängen av recensionen!
Ett par kommentarer:
Strider tar faktiskt inte nödvändigtvis längre tid på hög nivå, för rollpersonerna har då högre AV, fler förmågor och vanligtvis bättre vapen som kompenserar för att monster har fler HP. Monster å sin sida har fler attacker och kralligare förmågor som kompenserar för att rollpersonerna har fler HP. Skillnaden mellan strid på låg respektive hög level ligger mycket mer i saker som vilken sorts specialförmågor det handlar om och hur kraftfull magin som används är. Andra skillnader är att monster brukar ha horder av minions (vilket kan aktualisera auktionssystemet) och rollpersoner har fler retainers. Om saker och ting tar lite längre tid än på level 1 beror det nog på att regelsystemets möjligheter utnyttjas mer.
Whitehack har för övrigt generellt lägre HP för både monster och rollpersoner än de allra flesta spel i den här regeltraditionen.
Sen kan man få problem med stridssystemet ändå och striderna bli stela och orörliga. Det visar Jonas Ferrys spelrapporter på Story Games. Men jag tror att Jonas problem var att han var *på tok* för snäll både med det mostånd han satte in, det sättet han spelade sina monster på och den helning som rollpersonerna hade tillgång till: Rollpersonerna behövde bara ställa sig jämte monstren och slå. När man spelar monstrena intelligent eller åtminstone elakt tvingar man fram rörlighet och särskilda manövrar, vilket alltså är meningen. Emellertid tycker jag att Jonas lösning för ökad rörlighet (en sorts extra gratisförflyttning i samband med attacker) är jättebra för dem som spelar med rutsystem. Hade jag haft mer plats i 2e hade jag nog lagt in det under Troubleshooting.
Det är intressant att läsa vad du skriver om vilken syn på rollspel Whitehack förmedlar. Jag håller kanske inte riktigt med om det du skriver om tradspel – se t.ex. det jag skriver om “färdiga berättelser” i spelledardelen av boken. Ett av de största användningsområdena för Whitehack är också att man kan spela i princip allt traditionellt material, främst i men även utanför den här specifika regeltraditionen. Jonas Ferry ovan spelleder t.ex. gamla DoD-äventyr. Jag vet andra spelgrupper som lirar äventyr i världens mesta rymdopera (TM).
Hur som helst: Tack igen för en intressant recension!
Hälsar
Christian