Nekromanti Provokation
- Thread starter Kultkult
- Start date
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Jag låter mig inte provoceras (NT)
NT = No Text (Ingen text)
NT = No Text (Ingen text)
Regler sätter en ram inom vilken man kan agera. Sen om man tänker utan för lådan ser jag inget fel med det. Ramen är ju endå bara två dimentionell. Jag använer mig bara av de regler som jag vill. Vilket just nu mest bara är karaktärs generering men jag försöker lära mig att uppskatta det andra också 
/Hartland - inte en regelpolis
/Hartland - inte en regelpolis
Isletbranch
Veteran
Jag skulle nog vilja säga att skrivna Regler förstör rollspel. skrivna Regler hör inte hemma i rollspel. skrivna regler hindrar en god berättelse. Goda rollspelare behöver inte skrivna regler då de själva kan balansera berättelsen.
Kontentan av detta är att vissa regler och ömsesidiga överenskommelser behövs, men om man är en "bra" rollspelare i en bra rollspelsgrupp så behöver man inte dessa nedskrivna regelverken.
---Off Topic---
Och så hittade denna bilden för ett tag sedan så jag kunde inte låta bli att hänga på Vulf lite: http://coptalk.blogspot.com/dumb_people.jpg
Kontentan av detta är att vissa regler och ömsesidiga överenskommelser behövs, men om man är en "bra" rollspelare i en bra rollspelsgrupp så behöver man inte dessa nedskrivna regelverken.
---Off Topic---
Och så hittade denna bilden för ett tag sedan så jag kunde inte låta bli att hänga på Vulf lite: http://coptalk.blogspot.com/dumb_people.jpg
Krille
Super Moderator
Motprovokation
Läs en bok.
Läs en bok.
Bara dåliga rollspelare undviker regler
Bra rollspelare hanterar regler. Dåliga rollspelare hittar på dåliga ursäkter för att avskaffa regler.
/M
Bra rollspelare hanterar regler. Dåliga rollspelare hittar på dåliga ursäkter för att avskaffa regler.
/M
"Regler förstör rollspel. Regler hör inte hemma i rollspel. Regler hindrar en god berättelse. Goda rollspelare behöver inte regler då de själva kan balansera berättelsen."
Jag skulle vilja påstå att det alltid finns regler oavsett om de är uttalade eller ej. För även om man spelar friform som finns det ändå ett ramverk, en serie begränsningar och andra spelare att ta hänsyn till. Fullständig, regellös frihet kanske man kan uppnå ensam men inte i grupp. Sedan kan man förstås diskutera vad som ska regleras, hur och på vilket sätt, men någon form av spelregler finns alltid med i bakgrunden även om man kanske väljer att kalla det för något annat.
Jag skulle vilja påstå att det alltid finns regler oavsett om de är uttalade eller ej. För även om man spelar friform som finns det ändå ett ramverk, en serie begränsningar och andra spelare att ta hänsyn till. Fullständig, regellös frihet kanske man kan uppnå ensam men inte i grupp. Sedan kan man förstås diskutera vad som ska regleras, hur och på vilket sätt, men någon form av spelregler finns alltid med i bakgrunden även om man kanske väljer att kalla det för något annat.
malmkvist
Warrior
Suck...Inte en sådan här tråd igen... 
Rising
Vila i frid
Jag trodde först att jag inte längre hade något provokativt att säga om sådana här saker, men sen rannsakade jag min själ:
I vissa typer av rollspelsutmaningar så har inte tärningar så stor nytta; exempelvis i en mordgåta eller en culture gaming-diplomatisession. Liksom; utmaningen i dessa sessioner beror på -hur- man agerar, och agera kan man ju utan några regler.
Men vissa rollspelsutmaningar, alltså, tar man bort tärningar och regler från dem så blir det bara improviserad radioteater utan vare sig mål eller mening. Den sortens rollspel; den tycker inte jag är riktig rollspel ens från början. Alltså; om man tycker att rollspel bara bli teater utan regler och tärningar, då finns det inget "spel" från början, enligt mig, och då är det ju ändå bara teater; om än med slump. (Teater med slump är inte alls ovanligt; man använder publiken som slumpgenerator och de får ropa befallningar åt aktörerna på exakt samma vis som sker i "spellösa" typer av regelrollspel). Det räcker inte med slump för att det ska bli ett "spel", så som jag ser det. Ändå är det så många rollspelssessioner fungerar; man bara rullar och rullar tärningar och sen agerar man vad tärningarna säger.
Jag tycker att rollspel ska bestå av en andel spelmässig utmaning och en andel berättande; antingen direkt gestaltande eller medförfattande såsom fallet är i samberättande.
Om man använder tärningar, kort, ens medspelare eller spelledarens förberedda äventyr som slumpgenerator, eller nöjer sig med ens egen personliga nyckfullhet, det är en teknikalitet anser jag.
I vissa typer av rollspelsutmaningar så har inte tärningar så stor nytta; exempelvis i en mordgåta eller en culture gaming-diplomatisession. Liksom; utmaningen i dessa sessioner beror på -hur- man agerar, och agera kan man ju utan några regler.
Men vissa rollspelsutmaningar, alltså, tar man bort tärningar och regler från dem så blir det bara improviserad radioteater utan vare sig mål eller mening. Den sortens rollspel; den tycker inte jag är riktig rollspel ens från början. Alltså; om man tycker att rollspel bara bli teater utan regler och tärningar, då finns det inget "spel" från början, enligt mig, och då är det ju ändå bara teater; om än med slump. (Teater med slump är inte alls ovanligt; man använder publiken som slumpgenerator och de får ropa befallningar åt aktörerna på exakt samma vis som sker i "spellösa" typer av regelrollspel). Det räcker inte med slump för att det ska bli ett "spel", så som jag ser det. Ändå är det så många rollspelssessioner fungerar; man bara rullar och rullar tärningar och sen agerar man vad tärningarna säger.
Jag tycker att rollspel ska bestå av en andel spelmässig utmaning och en andel berättande; antingen direkt gestaltande eller medförfattande såsom fallet är i samberättande.
Om man använder tärningar, kort, ens medspelare eller spelledarens förberedda äventyr som slumpgenerator, eller nöjer sig med ens egen personliga nyckfullhet, det är en teknikalitet anser jag.
Rickard
Urverk speldesign
Re: Bara erfarna rollspelare ignorerar regler
"Bra rollspelare hanterar regler. Dåliga rollspelare hittar på dåliga ursäkter för att avskaffa regler."
Ursäkta, men det där var nog bland det sämre försök till fyndigt argumenterande jag har läst idag och då har jag ändå tagit mig igenom Rosa T4:a-tråden på sverokforumet.. Citatet ovan tycker jag bara är provokativt och dumt.. Vill du svara på detta Seter, så gör det gärna som en ny tråd.. Jag skulle gärna vilja ta och diskutera om vad man bör ha för inställning när man diskuterar på ett rollspelsforum... eller "bör", förresten? Vad olika personer har för inställning, snarare.. För vem säger att mitt sätt är det bästa?
I alla fall.. Tillbaka till ämnet..
Kultkult.. Själv tycker jag att den bästa spelledaren är den som har varit med om precis allting.. "Naturalistisk spelledare" är ett uttryck jag myntade för något år sedan.. Det innebär att en spelledare ska känna till vad denne pratar om.. Denne ska ha brutit ben, knarkat, förlorat någon nära stående, varit i alla delar av världen.. Ja, vara otroligt rik på livserfarenheter.. För mig är en naturalistisk spelledaren den bästa av alla tänkbara spelledare, så länge denne kan förmedla sina erfarenheter till spelarna.. En sådan skulle inte behöva regler, för personen skulle lyckas skapa trovärdiga resultat ändå..
Nu har inte alla spelledare den livserfarenheten.. Alla spelledaren kan inte heller förmedla sina erfarenheter till spelarna.. Det är där reglerna kommer in.. Regler finns som stöd för de osäkra spelledarna för att förklara hur saker och ting går till..Jag är säker på att erfarerna spelledare allt mer och mer frångår att följa reglerna till punkt och pricka.. Herr Seter, som jag vet är en erfaren spelledaren, har jag för mig inte kan alla reglerna till DnD (eller var det featsen men det är väl regler det också?).. Detta för att han inte behöver stödja sig på dem i lika stor mån som en oerfaren spelledare.. Ok, han kan också vara lat och inte har orkat lärt sig dem, men jag bortser från den möjligheten (så att mitt resonemang inte spricker)..
I en spelgrupp som kör den traditionella stilen med spelledare och spelare skulle också reglerna kunna komma till pass så att en ny spelledare inte blir överkörd utav de andra.. Det ger också en hum om för nya spelare om vilka berättarregler som gäller inom gruppen och kan lättare anpassa sig.. Regler är också en sorts speltips över vad för stämning som efterfrågas.. Är det hjälteepos som ska spelas, betonar reglerna att man ska använda musik eller dör en person lätt av fysiska skador? Visst, det finns regler som är helt stämningslösa men det är också vad jag, lite sådär ungdomligt, skulle kalla för "sugiga regler"..
Det finns skräckanekdoter från spelmöten på hur regler kan användas och om det är (hypotetiskt sett) dessa spelmöten du utsatts för så förstår jag helt klart dina åsikter.. Dock så finns det också goda sidor utav regelanvändning och de goda sidorna har jag nu försökt att förklara.. Gillar du inte dem så fortsätt köra utan regler, för det är ju vad som fungerar bäst för dig.. Själv så vill jag försöka ta det bästa ur båda sidor och slänga bort så många nackdelar jag kan.. Det är min filosofi om regeldesign i alla fall..
/Han som skrev "hypotetiskt", för han vet inte vad Kultkults åsikter egentligen är
"Bra rollspelare hanterar regler. Dåliga rollspelare hittar på dåliga ursäkter för att avskaffa regler."
Ursäkta, men det där var nog bland det sämre försök till fyndigt argumenterande jag har läst idag och då har jag ändå tagit mig igenom Rosa T4:a-tråden på sverokforumet.. Citatet ovan tycker jag bara är provokativt och dumt.. Vill du svara på detta Seter, så gör det gärna som en ny tråd.. Jag skulle gärna vilja ta och diskutera om vad man bör ha för inställning när man diskuterar på ett rollspelsforum... eller "bör", förresten? Vad olika personer har för inställning, snarare.. För vem säger att mitt sätt är det bästa?
I alla fall.. Tillbaka till ämnet..
Kultkult.. Själv tycker jag att den bästa spelledaren är den som har varit med om precis allting.. "Naturalistisk spelledare" är ett uttryck jag myntade för något år sedan.. Det innebär att en spelledare ska känna till vad denne pratar om.. Denne ska ha brutit ben, knarkat, förlorat någon nära stående, varit i alla delar av världen.. Ja, vara otroligt rik på livserfarenheter.. För mig är en naturalistisk spelledaren den bästa av alla tänkbara spelledare, så länge denne kan förmedla sina erfarenheter till spelarna.. En sådan skulle inte behöva regler, för personen skulle lyckas skapa trovärdiga resultat ändå..
Nu har inte alla spelledare den livserfarenheten.. Alla spelledaren kan inte heller förmedla sina erfarenheter till spelarna.. Det är där reglerna kommer in.. Regler finns som stöd för de osäkra spelledarna för att förklara hur saker och ting går till..Jag är säker på att erfarerna spelledare allt mer och mer frångår att följa reglerna till punkt och pricka.. Herr Seter, som jag vet är en erfaren spelledaren, har jag för mig inte kan alla reglerna till DnD (eller var det featsen men det är väl regler det också?).. Detta för att han inte behöver stödja sig på dem i lika stor mån som en oerfaren spelledare.. Ok, han kan också vara lat och inte har orkat lärt sig dem, men jag bortser från den möjligheten (så att mitt resonemang inte spricker)..
I en spelgrupp som kör den traditionella stilen med spelledare och spelare skulle också reglerna kunna komma till pass så att en ny spelledare inte blir överkörd utav de andra.. Det ger också en hum om för nya spelare om vilka berättarregler som gäller inom gruppen och kan lättare anpassa sig.. Regler är också en sorts speltips över vad för stämning som efterfrågas.. Är det hjälteepos som ska spelas, betonar reglerna att man ska använda musik eller dör en person lätt av fysiska skador? Visst, det finns regler som är helt stämningslösa men det är också vad jag, lite sådär ungdomligt, skulle kalla för "sugiga regler"..
Det finns skräckanekdoter från spelmöten på hur regler kan användas och om det är (hypotetiskt sett) dessa spelmöten du utsatts för så förstår jag helt klart dina åsikter.. Dock så finns det också goda sidor utav regelanvändning och de goda sidorna har jag nu försökt att förklara.. Gillar du inte dem så fortsätt köra utan regler, för det är ju vad som fungerar bäst för dig.. Själv så vill jag försöka ta det bästa ur båda sidor och slänga bort så många nackdelar jag kan.. Det är min filosofi om regeldesign i alla fall..
/Han som skrev "hypotetiskt", för han vet inte vad Kultkults åsikter egentligen är
w176
Förlorad dotter
*morr*
Äckel, hoppas du inser hur äckligt vettig du egentligen är? Så fort man hittar något man kan skriva ett inlägg och något att argumentera emot i dina inlägg, så förstör du det genom att när man läsa vidare ta upp de motargument man tänkte ta... *morr*
Nå, i och med att du envisat på att sitta och hogga på alla vettiga åsikter så måste jag fullständigt hålla med om att andra spelares agerade utgör precis lika bra slumpgenerator som någon tärning eller invecklade tråkig regel. Man vet aldrig vart spelet kommer att gå huruvida man kommer lyckas eller inte om man spelar i en trevlig bans mellan att spela med och mot ens medspelare och för den delen också en spelledare. Bara för att man tar bort regler försvinner inte spelelementet i det hela, man intrigerar fortfarande, man försöker fortfarande uppnå mål in och off och det blir inte alls tam radioteater då spelledaren och de övriga spelarna gör detsamma, och så länge du inte är tankeläsare så utgör dessa parter mer än nog med slumpgenerator för att fälla vilken perfekt plan som möjligt eller erbjuda vilken som helst cool vänding som möjligt.
Äckel, hoppas du inser hur äckligt vettig du egentligen är? Så fort man hittar något man kan skriva ett inlägg och något att argumentera emot i dina inlägg, så förstör du det genom att när man läsa vidare ta upp de motargument man tänkte ta... *morr*
Nå, i och med att du envisat på att sitta och hogga på alla vettiga åsikter så måste jag fullständigt hålla med om att andra spelares agerade utgör precis lika bra slumpgenerator som någon tärning eller invecklade tråkig regel. Man vet aldrig vart spelet kommer att gå huruvida man kommer lyckas eller inte om man spelar i en trevlig bans mellan att spela med och mot ens medspelare och för den delen också en spelledare. Bara för att man tar bort regler försvinner inte spelelementet i det hela, man intrigerar fortfarande, man försöker fortfarande uppnå mål in och off och det blir inte alls tam radioteater då spelledaren och de övriga spelarna gör detsamma, och så länge du inte är tankeläsare så utgör dessa parter mer än nog med slumpgenerator för att fälla vilken perfekt plan som möjligt eller erbjuda vilken som helst cool vänding som möjligt.
Krille
Super Moderator
Sadistik
"Bara för att man tar bort regler försvinner inte spelelementet i det hela, man intrigerar fortfarande, man försöker fortfarande uppnå mål in och off och det blir inte alls tam radioteater då spelledaren och de övriga spelarna gör detsamma, och så länge du inte är tankeläsare så utgör dessa parter mer än nog med slumpgenerator för att fälla vilken perfekt plan som möjligt eller erbjuda vilken som helst cool vänding som möjligt."
...sade personen som ville prova på att spela snälla roller, eftersom hennes vanliga elaka var så... tja, förutsägbara.
"Bara för att man tar bort regler försvinner inte spelelementet i det hela, man intrigerar fortfarande, man försöker fortfarande uppnå mål in och off och det blir inte alls tam radioteater då spelledaren och de övriga spelarna gör detsamma, och så länge du inte är tankeläsare så utgör dessa parter mer än nog med slumpgenerator för att fälla vilken perfekt plan som möjligt eller erbjuda vilken som helst cool vänding som möjligt."
...sade personen som ville prova på att spela snälla roller, eftersom hennes vanliga elaka var så... tja, förutsägbara.
w176
Förlorad dotter
Re: Sadistik
*Surar ihop* Dö kryp, dö.
Mina roller var inte förutsägbara, eller javisst på samma sätt som om man känner en person kan man till viss del förutsäga vad den kommer göra, men det som var det stora problemet var att på laven folk som sprang omkring och sa "Öh, du lite inte på henne hon är falsk, ond, elak, lömsk osv." av den anledningen att de hade metakunskapen att det var Elin som spela rollen, d.v.s. Jag var förutsägbar, det betyder inte att mina roller var enkelspåriga saker som alltid betedde sig likadant… Det är inte samma sak
Men hur som hest står jag fast vid åsikten att man knappast behöver tärningar för att få slump utan hur mycket slump som helst uppstår ur själva interaktionen så länge inte spelledaren eller någon annan ställer in sig på att rälsar redan från början och den stora snälla riddaren kommer omedelbart att förstå att den onda nekromantikern är ond och ha ihjäl den.
*surar lite till*
*Surar ihop* Dö kryp, dö.
Mina roller var inte förutsägbara, eller javisst på samma sätt som om man känner en person kan man till viss del förutsäga vad den kommer göra, men det som var det stora problemet var att på laven folk som sprang omkring och sa "Öh, du lite inte på henne hon är falsk, ond, elak, lömsk osv." av den anledningen att de hade metakunskapen att det var Elin som spela rollen, d.v.s. Jag var förutsägbar, det betyder inte att mina roller var enkelspåriga saker som alltid betedde sig likadant… Det är inte samma sak
Men hur som hest står jag fast vid åsikten att man knappast behöver tärningar för att få slump utan hur mycket slump som helst uppstår ur själva interaktionen så länge inte spelledaren eller någon annan ställer in sig på att rälsar redan från början och den stora snälla riddaren kommer omedelbart att förstå att den onda nekromantikern är ond och ha ihjäl den.
*surar lite till*
Vimes
Sillkung
- Joined
- 15 Jun 2000
- Messages
- 12,089
+ tärning.
Alltså, nu har väl de flesta argumenten mot din provokation blivit skrivna, men jag hade tänkt att skita ur mig några plattityder då jag själv inte har så fasligt mycket att göra...
Friform är väl egentligen mest för folk som har hyfsad fantasi men saknar talang för att skriva skönlitterärt, och/eller gillar att spela teater men inte vågar apa sig inför en okänd publik.
Nej, jag har aldrig spelat friform...det är inget för mig helt enkelt.
Kom ihåg att generaliseringar och fördommar är skölden mellan oss normala och er onormala.
Nå, tärningsslag och regler:
1. Tärningsslag är en pulshöjare, rasslet av tärningar kastar oss mellan hopp och förtvivlan, mellan perfekt slag och fummel.
2. Rättvisa! Är karaktärerna och deras handlingar inklämda i regler är SL inte elak när det går dåligt för någon. Alla de kritiska situationerna blir lika för alla, och det är väl av godo?
Äh... tänkte ordbajsa vidare här men ni slipper den här gången... bah...
Alltså, nu har väl de flesta argumenten mot din provokation blivit skrivna, men jag hade tänkt att skita ur mig några plattityder då jag själv inte har så fasligt mycket att göra...
Friform är väl egentligen mest för folk som har hyfsad fantasi men saknar talang för att skriva skönlitterärt, och/eller gillar att spela teater men inte vågar apa sig inför en okänd publik.
Nej, jag har aldrig spelat friform...det är inget för mig helt enkelt.
Kom ihåg att generaliseringar och fördommar är skölden mellan oss normala och er onormala.
Nå, tärningsslag och regler:
1. Tärningsslag är en pulshöjare, rasslet av tärningar kastar oss mellan hopp och förtvivlan, mellan perfekt slag och fummel.
2. Rättvisa! Är karaktärerna och deras handlingar inklämda i regler är SL inte elak när det går dåligt för någon. Alla de kritiska situationerna blir lika för alla, och det är väl av godo?
Äh... tänkte ordbajsa vidare här men ni slipper den här gången... bah...
Man Mountainman
Storsvagåret
Jag ville skriva ett coolt...
...nonchalant och ironiskt inlägg som Vulfs, men det hade ju varit härmigt.
Seriously though: that's just lame.
...nonchalant och ironiskt inlägg som Vulfs, men det hade ju varit härmigt.
Seriously though: that's just lame.
Jag är inte ett dugg provocerad, men jag har svårt att förstå dem som definierar rollspel som antingen eller. Jag älskar friform, men likväl älskar jag regelspel. Båda har sina, helt olika, poänger, och båda är anpassade efter vissa humör, typer av berättelser, etc, etc. Men du likväl som många andra i den här tråden gör i min meningen misstaget att se rollspel som givet det ena eller det andra...
Att jag sedan är för lat för att lära mig regler nuförtiden är en annan sak. Har man ett par tärningar och ett par siffror kan man alltid klara sig, regelsystem eller inte.
/RipperDoc - som använder tärningar i nästan allt sitt kampanjspelande
Att jag sedan är för lat för att lära mig regler nuförtiden är en annan sak. Har man ett par tärningar och ett par siffror kan man alltid klara sig, regelsystem eller inte.
/RipperDoc - som använder tärningar i nästan allt sitt kampanjspelande