Nekromanti [Rant] En "rätt" berättelse?

[DeBracy]

Re: Minimalisering

Återigen (och det här inte specifikt riktat till dig Ram utan bara en allmän repetition), monomyten är ju inte en teori utan en analys. Den är inte till för att tillämpas, den är till för att förklara.

Om man nu ändå ska tillämpa den på något vis så borde den ju passa väldigt bra med dina tankar om "storydrivet" rollspel. I monomytens kompletta lista med vanliga steg finns det ju massor med motiv man kan bygga på i relation till de flaggorna man nu har. Särskilt tänker jag då här på det du säger om hur man bör jobba med initieringen.

Sen några ord om det här med förutsägbarhet också... Det är ju faktiskt så att saker och ting blir förutsägbara för att vi lärt oss att förvänta vissa saker av en historia, särskilt om vi fort får en känsla för vilken typ av historia det är. De här förväntningarna är väldigt kraftfulla saker som man givetvis kan manipulera på olika sätt. "Bait and switch" har nämnts i tråden, dvs. locka med en sak för att plötsligt leverera nåt helt annat, t.ex. byta karaktär/genre på hela storyn. För vissa är det precis vad som behövs för att det ska bli kul, för andra är det sabotage av grövsta sorten och kan framkalla väldigt starka reaktioner (en litet bevis på hur kraftfulla de här förväntningarna är).

Jag vill absolut mena att förväntningarna är nåt man ska ta till vara på. Det är ju så man bygger spänning, visar att nåt är på väg att hända och sen lämnar det osagt huruvida det kommer gå vägen eller inte för de rollpersoner vi investerat oss i, oavsett om det är på film eller TV. Drama och starka scener kan knappast existera utan förväntningar.

Nu har jag säkert rantat iväg helt från ämnet och totalt missat vad du pratade om... men hey! Det blev ett inlägg i alla fall.

 

[Rising]

Du menar att Rons "Spot on" betydde allt det?

Jag är övertygad om att även om jag pekar rakt på ett inlägg som just handlar om hur och när man skriver bangs, och om någon tydligt skulle sätta bangsskrivandet innan spelandet, såsom det görs här:

Step Four
[...]
Create Bangs/potential bangs from percieved conflicts on the map that may or may not occur. Create generic bangs( ie man walks into the scene with a gun) to get me out of a fix if the play slows down.

Step Five
Play

...och om Ron Edwards skulle ge ett uppmuntrande svar som tydligt visade att han insett den sekventiella strukturen i vad han svarar på, såsom:

Hi there,

That's a great post.

You're right, Step Four is a lot of work.
[...]
So yes, looking at Step #4 is daunting, but that's because you have no ammunition in your gun yet. Think of each step as "loading" the next

...då gissar jag att jag fortfarande skulle missa poängen, right? Trots att Ron Edwards är fullständigt anal när det gäller vad som kvalificerar och inte kvalificerar som en bang, och påpekar minsta lilla avvikelse när de visar sig, så skulle han i det här fallet alltså helt ha missat att forumiten i fråga uppenbarligen pratade om att skriva bangs i förväg innan man spelade sessionen? Att Ron just föreslagit att Steg #4 är ett sätt att ladda steg #5, det... betyder ingenting i sammanhanget?

Jag tror att jag börjar förstå vad "du missförstår" egentligen betyder...

 

[Mogger]

...då gissar jag att jag fortfarande skulle missa poängen, right?

Ja, om du, som i den tidigare posten, menar att det är samma sak som att ange tema före spel. Det du pekar på här är relativt normalt förfarande när det gäller att hantera bangs.

Du är ute och cyklar Rising. Du har hittat en jättefin cykel på tradera men du har inte hittat tramporna än.

 

[Mogger]

För att utveckla en aning. Det du säger om bangs är i princip helt riktigt. Det jag har vänt mig emot är att du till en början (kanske inte avsiktligt) liknade bangs vid hjältestegen såsom artikelförfattaren hanterar dem i artikeln. I senare inlägg berättar du att du utgår från Campbell. Och det har jag inget att säga något om. Jag svarade Krille redan på sidan 2 eller nått om att man alldeles säkert kan använda en typ av bomber för att översätta Cambbells steg. Men det är ett helt annat ämne. Min trådstart var kanske inte klar nog.

Sedan propagerade jag för att bangs inte är lika förutsägbara som hjältestegen eftersom dessas, i artikeln, syfte är att skapa en berättelse som blir färdig och rätt. Det innebär att stegen i sig inte blir speciellt flexibla.

Sedan började du snacka om att man visst kan förbereda bangs, och det har jag aldrig sagt något om, och du har rätt i att man använder bangs för att adressera tema och premiss men at förbereda bangs före spel är inte samma sak som att ange tema före spel.

Så, om jag ska försöka ställa mig där du står, så visst, bomber är en campbellsk prövning, och utifrån det perspektivet är bomben förutsägbar, eftersom man vet att den kommer, och utifrån det perspektivet är det bara detaljer som skiljer dem båda åt. Men, jag hade som sagt artikeln som underlag och där måste varje steg börja på ett sätt och sluta på ett sätt för att ge en berättelse som är rätt, och det jag undrade var om en sådan berättelse i sin helhet är mer gripande än en berättelse som uppstått på annat sätt.

 

[Mogger]

Jag orkar inte leta upp någon bra plats att ställa frågan, så detta är alltså ingen fråga till Måns.

Vad anser den samlade trusten är det absoluta minimum som man behöver definiera för att ett scenario skall kunna sägas ha en monomytisk struktur?

Jag har ingen åsikt alls om det. Jag pratar uteslutande utifrån hur artikelförfattaren hanterar Campbell och föreslår hur analysen ska överföras till spel, och tycker att det låter trist.

 

[Ram]

... bomber är en campbellsk prövning, och utifrån det perspektivet är bomben förutsägbar, eftersom man vet att den kommer

Men måste den Campbellska bomben vara så förtvivlat förutsägbar? Vad är det man vet kommer?

Eller snarare, vad skiljer en Campbellsk bomb från vilken annan bomb som helst? Måste man bomba eller kan man följa ett naturligare storyflöde där man väver samman flaggor och det mål som man definierat till storyn? Måste det vara en bomb för att vara en utmaning?

Målet i sig kan vara konkret eller abstrakt, geografiskt bundet eller obundet, förlåtande eller oförlåtande mot alternativa storyvägar etc. Beroende på målets struktur så kan vägen dit vara hur löst defininerad som helst.

 

[Mogger]

Eller snarare, vad skiljer en Campbellsk bomb från vilken annan bomb som helst?

Den är fördefinierad. Den har en färdig ingång och en färdig utgång. Den har ett färdigt syfte. Det enda som saknas är hur. Det är alltså inte någon bomb på något plan.

Utifrån artikeln alltså.

 

[Rising]

Det jag har vänt mig emot är att du till en början (kanske inte avsiktligt) liknade bangs vid hjältestegen såsom artikelförfattaren hanterar dem i artikeln.

Ah. Nä, sorry, det var dumt av mig. Honom skiter jag i. Jag har inte läst artikeln. Jag borde ha varit tydligare.

Sedan propagerade jag för att bangs inte är lika förutsägbara som hjältestegen eftersom dessas, i artikeln, syfte är att skapa en berättelse som blir färdig och rätt.

Jag kan mycket väl föreställa mig att artikeln förespråkar väldigt styrda knep, så det har du säkert rätt i.

Hey... Har vi ett sådant där moment just nu? När man kramar om varandra och gör en kamratlig fisthälsning, nickar lite lätt mot varandra med ett snett leende - som för att säga "du är okej, grabben"? Vi lättade lite på trycket, bara, men eftersom vi är män så lät vi inte det tynga ner oss, utan vi reste oss och härdade som kamrater. Som partners, till och med, och då menar jag inte på det bögiga sättet, utan som när man ber ens partner att täcka ens rygg innan man sparkar in dörren på ett haschnäste och börjar spreja crackpundare med bly innan de hinner slita ut kanylerna från sina armar och letar efter en öppning i ens gard för att stabba en med en hepatitplusmeny av blodblandad, bråd död.

Såna moments är fuckin' awesome.

 

[Mogger]

Såna moments är fuckin' awesome.

Word up partner. Word up.

 

[Ram]

Den är fördefinierad. Den har en färdig ingång och en färdig utgång. Den har ett färdigt syfte. Det enda som saknas är hur. Det är alltså inte någon bomb på något plan.

Utifrån artikeln alltså.

Ok, det verkar lite knas förståss. Eller nåja, det enda sopm är knas i min bok är att den har en färdig utgång. Det är direkt fel.

Annars är det helt ok i min bok. Att den har ett färdigt syfte är ok under förutsättningen att syftet är den personliga utvecklingen snarare än ett konkret syfte. Att det har en ingång är helt ok så länge som den inte är story/geografiskt bunden. Den måste ju hända liksom.

Egentligen är den färdiga utgången också ok under förutsättning att de relevanta lärdommarna och valen sker under hur:et och inte i relation till utgången...