Nekromanti Rapport från ett Gott Con
- Thread starter Foggmock
- Start date
Björn Hellqvist
Swordsman
Re: 20!
Jag kan haft fel om årtalet. En bidragande orsak till att scenariot kändes "off" var nog delvis att blodsockret sjönk ner till fotknölarna mot slutet. Jag har en scenarioidé till CoC som jag funderar på att erbjuda GothCon till nästa år. Man exponerar sig alltid för kritik när man skriver ett scenario (och konventsscenarion är mindre förlåtande än vanliga scenarion man kör hemmma vid soffbordet), och för att inget ska missuppfattas, så tycker jag att alla de som lägger ner tid på att skriva scenarion till konvent ska ha en eloge. Jag ahr både arrangerat konvent och skrivit scenarier, så jag vet hur jobbigt det kan vara.
Jag kan haft fel om årtalet. En bidragande orsak till att scenariot kändes "off" var nog delvis att blodsockret sjönk ner till fotknölarna mot slutet. Jag har en scenarioidé till CoC som jag funderar på att erbjuda GothCon till nästa år. Man exponerar sig alltid för kritik när man skriver ett scenario (och konventsscenarion är mindre förlåtande än vanliga scenarion man kör hemmma vid soffbordet), och för att inget ska missuppfattas, så tycker jag att alla de som lägger ner tid på att skriva scenarion till konvent ska ha en eloge. Jag ahr både arrangerat konvent och skrivit scenarier, så jag vet hur jobbigt det kan vara.
EchonCique
Hero
- Joined
- 22 May 2000
- Messages
- 1,779
Re: HAHA!
Jag är en av två som skrev scenariot och nu börjar det bli lite intressant. Du skriver att du inte hade något att interagera ifrån. Det gör mig lite förbryllad. Det var inga svartvita karaktärer utan de hade tämligen gråskalig bakgrund där deras åsikter och tankar kunde ta stor variation. En sak som var orubblig var dock det drivande: Deras önskan om att återse det de saknade.
Vad karaktärerna än gjorde, så hände det saker omkring dem och omgivningen skulle intressera sig för dem.
Hur hade du önskat att det varit upplagt, om det nu inte funkade som vi skrivit det? Det fanns ju instoppat hur mycket som helst att interagera med.. <förbryllad>
David
De utan Hjärtan
Jag är en av två som skrev scenariot och nu börjar det bli lite intressant. Du skriver att du inte hade något att interagera ifrån. Det gör mig lite förbryllad. Det var inga svartvita karaktärer utan de hade tämligen gråskalig bakgrund där deras åsikter och tankar kunde ta stor variation. En sak som var orubblig var dock det drivande: Deras önskan om att återse det de saknade.
Vad karaktärerna än gjorde, så hände det saker omkring dem och omgivningen skulle intressera sig för dem.
Hur hade du önskat att det varit upplagt, om det nu inte funkade som vi skrivit det? Det fanns ju instoppat hur mycket som helst att interagera med.. <förbryllad>
David
De utan Hjärtan
Re: HAHA!
Nej, som jag sa, jag gillade karaktärerna, väldigt mycket till och med. De kan mycket väl vara bland de bästa jag någonsin sett. Jag spelade nörden förresten, kommer inte ihåg namnet. Hur som helst, i den situationen vi befann oss i så tycker inte jag det är läge att börja snacka med de andra om saker man ångrar osv. Man ville hitta Suxie och var inställd på det, då börjar man inte prata om en massa annat. Sedan var det en i gruppen som tog komandot, han som Foggmock tykte var bäst antagligen, och ledde sökandet... Då var det bara att föla på. Ingen av oss började snacka om saker vi gjort i det förflutna eller om våra relationer till de andra i gruppen och till Suxie... Hade någon börjat göra det i en situation det passade så hade kanske proppen släppt och karaktärsspelandet hade börjat funka. Tyvärr var nog det där en av mina allra magraste prestationer som rollspelare på länge, i ett scenario där man borde göra en av sina bästa prestationer. Jaja, jag försöker inte skylla ifrån mig på någon annan eller så, jag kunde ha tagit tag i det hela lika mycket som någon annan.
/Balderk
Nej, som jag sa, jag gillade karaktärerna, väldigt mycket till och med. De kan mycket väl vara bland de bästa jag någonsin sett. Jag spelade nörden förresten, kommer inte ihåg namnet. Hur som helst, i den situationen vi befann oss i så tycker inte jag det är läge att börja snacka med de andra om saker man ångrar osv. Man ville hitta Suxie och var inställd på det, då börjar man inte prata om en massa annat. Sedan var det en i gruppen som tog komandot, han som Foggmock tykte var bäst antagligen, och ledde sökandet... Då var det bara att föla på. Ingen av oss började snacka om saker vi gjort i det förflutna eller om våra relationer till de andra i gruppen och till Suxie... Hade någon börjat göra det i en situation det passade så hade kanske proppen släppt och karaktärsspelandet hade börjat funka. Tyvärr var nog det där en av mina allra magraste prestationer som rollspelare på länge, i ett scenario där man borde göra en av sina bästa prestationer. Jaja, jag försöker inte skylla ifrån mig på någon annan eller så, jag kunde ha tagit tag i det hela lika mycket som någon annan.
/Balderk
Re: HAHA!
Haha, kanske det
Nej, jag vet. Det var faktiskt dåligt... Men jag visste inte riktigt vad det fanns att säga. Torbjörn, som du tykte var bra, tog ju komandot och pekade på allt som borde göras, hade jag gjort det hade jag också spelat rollen dåligt eftersom min karaktär inte var någon ledargestalt och följde med de andra dit de gick. Och ingen började ju snacka om sina problem eller något, vilket jag inte heller fann tillfälle att göra. Och det var det väl kanske meningen att man skulle göra. Men jag har ingen erfarenhet av sådant här, om man hade det hade man kanske kunnat öpnna upp karaktären mer... Och sätta sig bättre in i rollen.
Gillade din spelledar stil förresten...
/Balderk
Haha, kanske det
Nej, jag vet. Det var faktiskt dåligt... Men jag visste inte riktigt vad det fanns att säga. Torbjörn, som du tykte var bra, tog ju komandot och pekade på allt som borde göras, hade jag gjort det hade jag också spelat rollen dåligt eftersom min karaktär inte var någon ledargestalt och följde med de andra dit de gick. Och ingen började ju snacka om sina problem eller något, vilket jag inte heller fann tillfälle att göra. Och det var det väl kanske meningen att man skulle göra. Men jag har ingen erfarenhet av sådant här, om man hade det hade man kanske kunnat öpnna upp karaktären mer... Och sätta sig bättre in i rollen.
Gillade din spelledar stil förresten...
/Balderk
Re: HAHA!
Vad-han-nu-hette så tog han trots allt tag i saker och ting, tänk om alla suttit passiva och lagt 'ansvaret' för att saker skulle hända på mig.. tja. det hade blivit _ännu_ tråkigare kan jag lova, för jag minns ett scenario från Sydcon som var rälsbussarnas rälsbuss. INGET utanför den förutbestämda handlingen var beskrivet, utan allt gick i typ 12 scener som var tvungna att lösa av varandra, och det var _jättejobbigt_ att säga 'och sen, när ni går till matsalen' 'kan vi inte få gå nån annanstans?' 'nej, då vet jag inte vad som händer, för det står det inget om i scenariot.'.. att driva på handlingen i DUH på samma sätt hade resulterat i katastrof.
Tack. Jag gjorde verkligen allt jag kunde med scenariot under rådande omständigheter, jag tror säkert nån annan hade kunnat göra det bättre med er som grupp om den personen hade en annan spelledarstil. Ärligt talat visste jag inte hur jag skulle anpassa mig efter gruppen - något jag lyckades med bra mycket bättre med under Västmarksscenariot. Men hey - jag är heller inte pretto.
Vad-han-nu-hette så tog han trots allt tag i saker och ting, tänk om alla suttit passiva och lagt 'ansvaret' för att saker skulle hända på mig.. tja. det hade blivit _ännu_ tråkigare kan jag lova, för jag minns ett scenario från Sydcon som var rälsbussarnas rälsbuss. INGET utanför den förutbestämda handlingen var beskrivet, utan allt gick i typ 12 scener som var tvungna att lösa av varandra, och det var _jättejobbigt_ att säga 'och sen, när ni går till matsalen' 'kan vi inte få gå nån annanstans?' 'nej, då vet jag inte vad som händer, för det står det inget om i scenariot.'.. att driva på handlingen i DUH på samma sätt hade resulterat i katastrof.
Gillade din spelledar stil förresten...
Tack. Jag gjorde verkligen allt jag kunde med scenariot under rådande omständigheter, jag tror säkert nån annan hade kunnat göra det bättre med er som grupp om den personen hade en annan spelledarstil. Ärligt talat visste jag inte hur jag skulle anpassa mig efter gruppen - något jag lyckades med bra mycket bättre med under Västmarksscenariot. Men hey - jag är heller inte pretto.
Johan Granberg
Swordsman
Re: HAHA!
Hade inte han gjort det så hade garanterat någon annan gjort det...det var ju inte det som var problemet. Jag fick känslan av att varken han eller någon annan av oss kom in i karaktären riktigt. För det var väl där problemet låg, att vi inte rollgestaltade så mycket?
Jag håller med Balderk i alla fall. Det kändes skumt att börja snacka om sina problem helt plötsligt när man var så inställd på att leta efter Niu Suxie. Min karaktär skulle ju vara glad och positiv typ, och alltid försöka ta i tu med problem på ett bra sätt. Det kändes liksom inte som att jag kunde göra det i den här situationen, men såhär i efterhand tror jag nog att jag borde ha gjort det i alla fall.
Hade inte han gjort det så hade garanterat någon annan gjort det...det var ju inte det som var problemet. Jag fick känslan av att varken han eller någon annan av oss kom in i karaktären riktigt. För det var väl där problemet låg, att vi inte rollgestaltade så mycket?
Jag håller med Balderk i alla fall. Det kändes skumt att börja snacka om sina problem helt plötsligt när man var så inställd på att leta efter Niu Suxie. Min karaktär skulle ju vara glad och positiv typ, och alltid försöka ta i tu med problem på ett bra sätt. Det kändes liksom inte som att jag kunde göra det i den här situationen, men såhär i efterhand tror jag nog att jag borde ha gjort det i alla fall.
Re: HAHA!
Ja, det har du helt rätt i, det tänkte inte ens jag på.
Ja, exakt! Det stämmer...
Ja, om någon hade börjat att rollgestalta så hade nog de andra hängt på. Men det kändes ... obekvämt på något sätt.
-Balderk, ska promenera nu
Ja, det har du helt rätt i, det tänkte inte ens jag på.
Ja, exakt! Det stämmer...
Ja, om någon hade börjat att rollgestalta så hade nog de andra hängt på. Men det kändes ... obekvämt på något sätt.
-Balderk, ska promenera nu
Björn_UBBT
Hero
Re: 20!
""Antarctica 1983" var starkt influerat av "The Thing", och var inte något av de bättre CoC-scenarier jag spelat på konvent. Inte det sämsta heller, å andra sidan, men det had nog mått bra av testspelning och lite kritik från någon utomstående"
Det var faktiskt en slags "sequal" till The Thing (det var inte heller ett 100%igt CoC äventyr) ... Men visst, Antarctica har gett mig stora erfarenheter när det gäller att arrangera och skriva äventyr. anledningen till att det inte blev så himla bra var p.g.a. jag helt enkelt inte hade möjligheten att speltesta det. Jag har nämligen ingen spelgrupp att använda som "försökskaniner"
Sedan så visste jag inte riktigt vilka jag kunde fråga om äventyret... Jag får bättra mig tills nästa gång.. om det blir någon nästa gång d.v.s.
""Antarctica 1983" var starkt influerat av "The Thing", och var inte något av de bättre CoC-scenarier jag spelat på konvent. Inte det sämsta heller, å andra sidan, men det had nog mått bra av testspelning och lite kritik från någon utomstående"
Det var faktiskt en slags "sequal" till The Thing (det var inte heller ett 100%igt CoC äventyr) ... Men visst, Antarctica har gett mig stora erfarenheter när det gäller att arrangera och skriva äventyr. anledningen till att det inte blev så himla bra var p.g.a. jag helt enkelt inte hade möjligheten att speltesta det. Jag har nämligen ingen spelgrupp att använda som "försökskaniner"
Sedan så visste jag inte riktigt vilka jag kunde fråga om äventyret... Jag får bättra mig tills nästa gång.. om det blir någon nästa gång d.v.s.EchonCique
Hero
- Joined
- 22 May 2000
- Messages
- 1,779
Re: HAHA!
Öh. Att driva på handlingen i DUH genom att tillåta rollpersonerna att välja vad de skall göra eller inte göra fungerar ju alldeles utmärkt. Scenerna efter att de kommit till Blodsallén är ju inte ens nödvändiga att köra för att de skall komma till slutscenen. Det som står i kapitlet "Om Shanghai" borde räcka för att en SL skall kunna SL'a spelarinitiativ på ett bra och trovärdigt sätt.
Av det som är sagt i denna tråd så är detta den enda spelgrupp av 22 som tycker såhär. De övriga spelade karaktärerna på liknande sätt som vi hade tänkt oss och använde sig av den info som stod i beskrivningarna samt hittade på egna med brevet som inspirationskälla.
Men som sagt. Spelar man inte sin karaktär, som ni inte verkar ha gjort, så faller scenariot och det är vi väl medvetna om. Det var också vår grundtanke: Karaktärsbaserat scenario med utrymme för rollspelande.
Tror inte man behöver vara så pretto för att inse att a) spelarna pratar knappt samt b) spelar inte sina karaktärer som det är tänkt. Då får man som SL piska dem i rumpan med en morot eller liknande tills de förstår att de måste spela ut sin karaktär för att ha något trevligt att hämta från scenariot. Visst det funkar att inte spela ut sin karaktär i många scenarion, men det beror mer på att scenariot i så fall suger.
Du sa att du använde alla händelser och SLP som fanns skrivna, vilket i mina ögon innebär korvstoppning av spelarna och inte utrymme för dem att reagera, agera och diskutera kring. Det är ju det som måste till för att de skall börja rollspela. Om SL inser att spelarna inte rollspelar karaktärerna utan mest sitter tyst bör SL ta ett litet snack en och en med varje spelare. Om inte kan man lika gärna lägga ihop och avsluta om det är DUH man spelar.
Det sistsnämnda är också min och Ymirs ståndpunkt från dag 1. De som inte lever ut sina karaktärer behöver man inte SL:a eftersom det är odrägligt i längden för samtliga inblandade.
David
De utan Hjärtan
Öh. Att driva på handlingen i DUH genom att tillåta rollpersonerna att välja vad de skall göra eller inte göra fungerar ju alldeles utmärkt. Scenerna efter att de kommit till Blodsallén är ju inte ens nödvändiga att köra för att de skall komma till slutscenen. Det som står i kapitlet "Om Shanghai" borde räcka för att en SL skall kunna SL'a spelarinitiativ på ett bra och trovärdigt sätt.
Av det som är sagt i denna tråd så är detta den enda spelgrupp av 22 som tycker såhär. De övriga spelade karaktärerna på liknande sätt som vi hade tänkt oss och använde sig av den info som stod i beskrivningarna samt hittade på egna med brevet som inspirationskälla.
Men som sagt. Spelar man inte sin karaktär, som ni inte verkar ha gjort, så faller scenariot och det är vi väl medvetna om. Det var också vår grundtanke: Karaktärsbaserat scenario med utrymme för rollspelande.
Tror inte man behöver vara så pretto för att inse att a) spelarna pratar knappt samt b) spelar inte sina karaktärer som det är tänkt. Då får man som SL piska dem i rumpan med en morot eller liknande tills de förstår att de måste spela ut sin karaktär för att ha något trevligt att hämta från scenariot. Visst det funkar att inte spela ut sin karaktär i många scenarion, men det beror mer på att scenariot i så fall suger.
Du sa att du använde alla händelser och SLP som fanns skrivna, vilket i mina ögon innebär korvstoppning av spelarna och inte utrymme för dem att reagera, agera och diskutera kring. Det är ju det som måste till för att de skall börja rollspela. Om SL inser att spelarna inte rollspelar karaktärerna utan mest sitter tyst bör SL ta ett litet snack en och en med varje spelare. Om inte kan man lika gärna lägga ihop och avsluta om det är DUH man spelar.
Det sistsnämnda är också min och Ymirs ståndpunkt från dag 1. De som inte lever ut sina karaktärer behöver man inte SL:a eftersom det är odrägligt i längden för samtliga inblandade.
David
De utan Hjärtan
Björn Hellqvist
Swordsman
Re: 20!
Det var väl det jag misstänkte... Om man inte har någon grupp att testa det på, så kan man ju alltid låta någon/några läsa igenom det och komma med kommentarer. Mitt hittills enda konventsscenario speltestades på två grupper innan det ansågs vara klart - det var en del otydligheter och situationer som jag inte tänkt på tillräckligt som rättades till. Nåväl, jag säger bara "Peter Schmidt"... killen som skrev gigantiska konventsscenarier med obskyra ledtrådar åt GothCon för 10-12 år sedan. En lapp som hittas i en herrgård i Värmland med texten "B.M." skulle ge spelarna insikten att de skulle kvista iväg till London och British Museum... I jämförelse med det (eller LinCons "I Andrées fotspår" (eller något i den stilen), så var ditt scenario riktigt bra!
Det var väl det jag misstänkte... Om man inte har någon grupp att testa det på, så kan man ju alltid låta någon/några läsa igenom det och komma med kommentarer. Mitt hittills enda konventsscenario speltestades på två grupper innan det ansågs vara klart - det var en del otydligheter och situationer som jag inte tänkt på tillräckligt som rättades till. Nåväl, jag säger bara "Peter Schmidt"... killen som skrev gigantiska konventsscenarier med obskyra ledtrådar åt GothCon för 10-12 år sedan. En lapp som hittas i en herrgård i Värmland med texten "B.M." skulle ge spelarna insikten att de skulle kvista iväg till London och British Museum... I jämförelse med det (eller LinCons "I Andrées fotspår" (eller något i den stilen), så var ditt scenario riktigt bra!
Björn_UBBT
Hero
Re: 20!
"Mitt hittills enda konventsscenario speltestades på två grupper innan det ansågs vara klart"
Okej, vad hette ditt äventyret då? Till vilket spel var det?
"En lapp som hittas i en herrgård i Värmland med texten "B.M." skulle ge spelarna insikten att de skulle kvista iväg till London och British museum"
Jamen herregud!
Hur kan man få för sig något sånt? Okej, jag kanske inte ska säga någotting... jag är ju inte världens bästa äventyrs författare heller (sedan så vet jag ju hur svårt det är att komma på lagom svåra ledtrådar till mysteriespel) Men ändå!
"I jämförelse med det (eller LinCons "I Andrées fotspår" (eller något i den stilen), så var ditt scenario riktigt bra! "
Tack så mycket, jag får väl ta det som en komplimang
"Mitt hittills enda konventsscenario speltestades på två grupper innan det ansågs vara klart"
Okej, vad hette ditt äventyret då? Till vilket spel var det?
"En lapp som hittas i en herrgård i Värmland med texten "B.M." skulle ge spelarna insikten att de skulle kvista iväg till London och British museum"
Jamen herregud!
Hur kan man få för sig något sånt? Okej, jag kanske inte ska säga någotting... jag är ju inte världens bästa äventyrs författare heller (sedan så vet jag ju hur svårt det är att komma på lagom svåra ledtrådar till mysteriespel) Men ändå! "I jämförelse med det (eller LinCons "I Andrées fotspår" (eller något i den stilen), så var ditt scenario riktigt bra! "
Tack så mycket, jag får väl ta det som en komplimang
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,735
Re: 20!
Mitt knep för att få en lagom svårighetsnivå är att ha ledtrådar som var för sig inte säger något, men när de har några stycken börjar de kunna ana något, och ju fler de har desto enklare blir det. På så sätt blir det lättare att dela ut ledtrådar i lagom takt och det lönar sig för spelarna att sätta sig ner och tänka efter vad de egentligen vet.
Mitt knep för att få en lagom svårighetsnivå är att ha ledtrådar som var för sig inte säger något, men när de har några stycken börjar de kunna ana något, och ju fler de har desto enklare blir det. På så sätt blir det lättare att dela ut ledtrådar i lagom takt och det lönar sig för spelarna att sätta sig ner och tänka efter vad de egentligen vet.
Björn_UBBT
Hero
Re: 20!
Tack för tipset!
Tack för tipset!