En trist titel på en trist undran. Jag ber om ursäkt. Detta inlägg kommer dessutom vara totalt opedagogiskt upplagt, av ren jäkelskap. ^_^
Jag skulle bara undra hur ni på detta forum sköter det här med resande. I alla rollspel som jag läst och vill minnas så står det att man kan skippa trista resor för att föra handlingen frammåt. No biggie. Nu kommer kruxet: Om man nu gör detta, vilket jag flitigt gjorde i min ungdom, så sker följande: så fort man säger "ni har rest i tre dagar när ni passerar en brunn/skogdunge/gödselstack" så drar rollpersonerna vapen för nu vet spelarna att man gått i från den normala resrutinen och det är något i färde.
Detta är ju i och för sig lite taskigt gjort av dem, de agerar utifrån något deras rollpersoner inte vet. Tycker jag.
Spelarna vet att varje resa är "Ni rider i X dagar och när ni kommer fram" är normen, alla avbrott inebär något mysko och vips beter de sig aldrig "normalt" när deras resnormer rubbas.
Detta har jag lite trubbel med ibland. Men, jag kommer förbi det med förljande metod: Tristess. Varje sunkig dag spelas. Varje värdshus, varje möte, varje lägereld osv osv. Problemet med detta? Förutom att man kan spela en två veckors resa på åtta timmar och inte ett jota hände? Fördelen är ju å andra sidan att ingen vet när bakhållet kommer eller vilket värdshus kuriren väntar på, men det kan ju bli oliiidligt trist ibland.
Mellanting? Tja, har aldrig lyckats så fint med det.
Någon där ute som har några tankar eller idéer om saken? Ingen? Attans.
Storuggla, har morgonrockstorsdag
Jag skulle bara undra hur ni på detta forum sköter det här med resande. I alla rollspel som jag läst och vill minnas så står det att man kan skippa trista resor för att föra handlingen frammåt. No biggie. Nu kommer kruxet: Om man nu gör detta, vilket jag flitigt gjorde i min ungdom, så sker följande: så fort man säger "ni har rest i tre dagar när ni passerar en brunn/skogdunge/gödselstack" så drar rollpersonerna vapen för nu vet spelarna att man gått i från den normala resrutinen och det är något i färde.
Detta är ju i och för sig lite taskigt gjort av dem, de agerar utifrån något deras rollpersoner inte vet. Tycker jag.
Spelarna vet att varje resa är "Ni rider i X dagar och när ni kommer fram" är normen, alla avbrott inebär något mysko och vips beter de sig aldrig "normalt" när deras resnormer rubbas.
Detta har jag lite trubbel med ibland. Men, jag kommer förbi det med förljande metod: Tristess. Varje sunkig dag spelas. Varje värdshus, varje möte, varje lägereld osv osv. Problemet med detta? Förutom att man kan spela en två veckors resa på åtta timmar och inte ett jota hände? Fördelen är ju å andra sidan att ingen vet när bakhållet kommer eller vilket värdshus kuriren väntar på, men det kan ju bli oliiidligt trist ibland.
Mellanting? Tja, har aldrig lyckats så fint med det.
Någon där ute som har några tankar eller idéer om saken? Ingen? Attans.
Storuggla, har morgonrockstorsdag