Ska jag sammanfatta poängen med det ursprungliga så är det nog såhär:
Vill man inte ha "inget händer" som ett resultat så är det inte spelets fel. Det är ditt eget fel. För vi kan föra in det hur lätt som helst genom att bara kasta om tanken från att vi slår för att se om vi lyckas till att vi slår för att undvika en konsekvens. Det behöver inte vara stort, det kan vara att din älskade bara inte tar din ursäkt på allvar, det är inte ett "nej du misslyckas" något har förändrats, något är nu annorlunda än mot innan du försökte. Men det bör också vara lite i nivå med vad det är som görs, om vi försöker segla över till Vasa för att landstiga där med trupper så kan ju allt möjligt vara ett rimligt resultat på ett misslyckande, inklusive "nej ni hinner inte fram" eller "nej, ovädret blåser upp och ni tvingas vända åter till Västerbottenskusten..." men viktiga är ju lite OM DET ÄR RIMLIGT. Om det är vad som riskerar att hända från första början. För ingången är ju lite att kasta om perspektivet, vi slår inte för att se om vi lyckas komma till Vasa utan vi slog för att se om vi kunde undvika att hämta i ovädret som skulle tvinga oss många mil söderut, eller undvika att den sketna skutan vi färdas med skulle slå läck så vi tvingas vända hemåt, eller slå för att se om vi hinner före ryska flottan så vi inte hamnar i en batalj med dem mitt i skärgården utanför Vasa? Problemet är ju inte att hitta på balla saker, för tar vi det jag säger här är ju "balla saker" det sista vi ska fokusera på, utan det här är ju redan aktualliserat i fiktionen när vi sätter oss på båten och blåser för att vi ska lätta ankaret. Försök att föreställa er saker långt bortom den scenen, saker har ju skett, vi kanske har återtagit Umeå, men ryssen har flytt över isen till Vasa och nu under våren, när isen spricker upp vill vi färdas efter och försöka mota bort ryska trupperna från österbottens kustlinje! Vi har massa historik här som vi bär med oss in i allt när vi säger att vi lossar ankaret, och en SL kommer se på det och säga, jag ser ju inget som helst problem me det, det finns inget misslyckande här, jag säger bara ja, ni anländer två dagar senare till Vasa....ELLER, så säger en SL, ok det är ju rätt tidigt på våren, sticker ni redan nu finns stor risk att fastna i isen, framförallt närmare kusten runt Vasa, men väntar ni längre så kanske ryska flottan hinner färdas norröver...så det är verkligen inte vad är ballt, vad är dramatiskt, utan bara, vad är logiskt för just detta.
Så frågan som du
@JohanL ställer där om vilka konsekvenserna ska vara för ett slag rörande arkeologi som misslyckas är för mig felställd. Som sagt om vi slår tärning för att undvika konsekvenser så har vi dem redan innan, du vet varför de slår när de slår för du ber dem göra det. Och som jag sagt tidigare, ibland är informationsassymetrin nog. Vi vet inte vad det är och inget arkitekturslag i världen kommer avslöja det, det är för främmande. Och låt det glida över med -20% för att förstå kulturella sedvänjor senare, och låt det misslyckandet glida över i -40% för att öht lära sig språket... osv. Man kan ju potentiellt se bara misslyckandet av att kunna något som ett förfrämligande som bara eskalerar.
Men oavsett, jag tror öht man måste fokusera om lite, inte tänka på "vad är ett bra misslyckande för att slå Matlagning? Att den blir äcklig?" utan mer, varför slår vi? Vad är risken vi försöker undvika?