Ymir
Liten kantbaron
Fast det är ju inte poängen, poängen är att rollspel -när- det är bra är totalt, fullkomligt och evigt överlägset datorspel när det kommer till immersion, kreativitet, kommunikation och interaktivitet. Och det finns en hel flora av rollspelsteoretiska förhållningsätt som eftersträvar att se till att det blir så en väldigt stor del av tiden. I vilken grad är rollspel då så pass roligt, i praktiken? Jag vet inte, jag har varit på många värdelösa konventsscenarier, men vad jag kan säga är att i mina spelgrupper har vi i princip aldrig ett spelmöte någonsin som jag hellre skulle lagt på att spela ens de bästa datorspel jag kan tänka mig.Om jag ska vara helt ärlig väljer nog jag hellre ett hyfsat datorspel än en sådär normaldålig SL som envisas med att använda hela systemet och måste bläddra och pilla, där strider tar en timme och man ändå bara tultar runt i nåt jävla grottsystem som inte känns inspirerat...
Det säger också något att det finns inget datorspel man inte förr eller senare tröttnar på, medan Eon och Vampire har jag spelat med behållning i 10+ år.