Antagligen är det bästa sättet att identifiera två-tre karaktärsdefinierande färdigheter (dina två viktigaste stridsfärdigheter och kanske en till) och pusha dem hårt (alltså kryss varje gång), och sprida resten för utility. Men även då borde i snitt varje rollperson i gruppen ha fått en till 18 efter 20 gånger (och andra närmre än man hade från början).
Jag tror inte att man behöver tänka sig hälften av alla färdigheterna, det verkar överdrivet. Säg snarare att du har kanske 6-8 färdigheter som utgör den färdighetsmässiga kärnan i din karaktär (en kombination av det du har som startfärdigheter och de med bra grundegenskap till, vilket i hög grad kommer att överlappa). När du har fyllt dem till 18 - vilket tar
betydligt mindre än 100 tillfällen - kommer det att kännas som att avancemanget i färdigheter mer eller mindre toppat, och du måste sprida dig till färdigheter utanför karaktärens grundläggande koncept (både för att det är det enda som återstår och för att ditt sätt att faktiskt bli bättre i din nisch är att plocka upp fler hjälteförmågor, och det gör du genom att nå 18 i allt fler färdigheter). Det är ett läge där jag känner att erfarenhetssystemet gått litet i stå - du kan inte färdighetsmässigt bli bättre i din "core competency", och du har inget val annat än att börja inkräkta i andras. Det är det jag menar med att erfarenhetssystemet i DoD-23 är litet begränsat - det funkar säkert utmärkt i början, men man peakar hyggligt hårt i kärnkompetensen. En annan aspekt är att man mycket väl kan börja få slut på intressanta hjälteförmågor när man ska ta sin tionde eller femtonde (två VP till, igen!), men det kommer nog att lösa sig genom att olika expansioner introducerar mycket fler att välja bland. Det här behöver inte vara ett problem - DoD-23 ser inte ut som en produkt där det ens är
tänkt att man ska spela 50 sessioner - men det innebär att om man vill ha ett spel med riktigt mycket utrymme för advancement så är det kanske inte det optimala. Medan 50 sessioner i Ars Magica, RuneQuest, Expert eller till och med D&D fortfarande lämnar massor med advancement-utrymme, och i Pendragon borde du i stället ha pensionerat din nu gamle och skröplige rollperson för tio-tjugo sessioner sedan i stället.