Nekromanti Rymdskeppsskada SH:I2
- Thread starter Krille
- Start date
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Re: Tjutande däck i rymden (nästan)
Man kan alltid lätt förklara det som en del av den feedback skeppets system ger till piloten. Man har redan idag stridsflygplan där man lägger på jetljud med stereoeffekt för att man ska få bättre och mer intuitiv uppfattning om fiendens position än vad bara en radarskärm ger.
Ett snarligt exempel i rymdstrid är att även om man skulle uppfinna en teknologi som totalt upphäver alla G-krafter så skulle man ändå låta lite gå genom för att de banor pilotens hjärna är van vid fortfarande ska funka rätt. Det behövs inte mycket för att det ska bli fel, när jag köpte min Pontiac kändes det i början väldigt konstigt i svängar och tajta manövrar bara för att jag satt en meter längre bak än vad jag var van vid.
Man kan alltid lätt förklara det som en del av den feedback skeppets system ger till piloten. Man har redan idag stridsflygplan där man lägger på jetljud med stereoeffekt för att man ska få bättre och mer intuitiv uppfattning om fiendens position än vad bara en radarskärm ger.
Ett snarligt exempel i rymdstrid är att även om man skulle uppfinna en teknologi som totalt upphäver alla G-krafter så skulle man ändå låta lite gå genom för att de banor pilotens hjärna är van vid fortfarande ska funka rätt. Det behövs inte mycket för att det ska bli fel, när jag köpte min Pontiac kändes det i början väldigt konstigt i svängar och tajta manövrar bara för att jag satt en meter längre bak än vad jag var van vid.
Re: realistiska rymdsstrider[OT]
"Asteroider: När rymdsonden Galileo var på väg mot Jupiter kom man verkligt nära en asteroid på vägen. Man var ca 2 miljoner kilometer bort, och det var i solsystemets asteroidtätaste område!"
jaha? vaddådå? kan man inte skjuta på dom för att det finns väldigt få av dom? är dom fridlysta eller nått? :C) tilläggs bör att rymdfarkoster lär vara ännu ovanligare och svårare att upptäcka.
"Rymdpromenader och tidspress: Observera att tidspressen vi talar om antingen ligger på nivån dagar eller mikrosekunder. Är det dagar så håller skeppen fortfarande på att manövrera. Om det är millisekunder så skjuter de på varandra och då är det för sent. Och är det dagar..."
jag tänkte mest på dagar... typ, det är en djävlar tidspress när det gäller att laga avancerade saker som var det jag tänkte på eftersom de automatiska systemen tar han om alla enkla fel(hål i skrovet-microsekunder)...
"tja, återigen, hur roligt är det med "Kapten! Fienden kommer inom skotthåll den femtonde januari!" - "Gott, löjtnant. Se till att fira jul ordentligt innan ni värmer upp kanonerna för skott!""
visst jag håller med, fira jul är fan det tråkigaste man kan tänkas göra!! jag hade helt klart tillbringat min tid framför datorn istället. och jag tror inte att du riktigt förstår påängen med rymdstrider(som jag ser dom), det är inte att testa sinna reflexer å skjuta som en galning... det är inte det rymdstrider går ut på... rymdstrider är mer planerande, typ vart man ska åka planer olika kurser, lägga ut lockbeten, försöka komma i bra position för kriget och sådan saker. typ. ifall du tycker att allt ska ligga inom en sådan tidsram att man måste använda sinna reflexer så kan du inte gilla något som har med högre tänkande att göra och det är inte en förolämpning :Cþ :C) jag bara påpekar att om du tycker att allt går ut på att skjuta fortare än man hinner tänka så är det enda du kan gilla typ strider vilket jag personligen tycker är skiiiit tråkigt(för det mesta(min senaste star wars karaktär är jedi ace)) :C)
"Sensorer: Aktiva sensorer hjälper föga på ljusminuters avstånd. Får du ett eko så är det enda som du kan vara säker på att farkosten ifråga var där, för några minuter sedan. Stealth blir snorviktigt i de sammanhangen, vilket innebär att du inte kommer att få reda på att fienden är på väg. Din första och enda varning är att atomlasern detonerar, och det märker du inte förrän i samma stund som gammalasrarna förvandlar dig till pyttipanna. Ljuset och strålningen från detonationen når dina sensorer samtidigt som gammalaserstrålarna."
precis. det är ju dessutom ganska svårt att söka av hela rymden(speciellt ifall du ska söka av ljusminuter eller tom ljus timmar:C))... men jag tänkte på passiva sensorer mest, därför allt pladder om att våga gå aktiv å våga skjuta. :C) men visst dom är åxå ganska värdelösa... angående stealth(å ännu mer OT) är inte B-2(domdäringa amerikanska stealt bombarna) målade i en radioabsorberande färg? det borde väll kunna användas... äh. skitsamma. dessutom behöver man ju inte ha atombombspumpadegammamegadödslaserstrålar... jag (tror) att rymdstrider blir roligare ifall man begrännsar laser teknologin lite grann.. får tänka mer på det...
"Ta en bild på foton från rymdfärjan någon gång (http://spaceflight.nasa.gov). Räkna antalet stjärnor. Stjärnor är alldeles för ljussvaga för att synas på bild med blotta ögat eller kameror om solen är uppe. Det är därför som stjärnor endast syns på natten."
:C) sant. jag kom på att min tankar var och snurrade någonstans utan för asteroidbältet... typ någon konstig association storplanet->gasjätte å så dök det opp än massa bilder från voyeger(vilket är vad jag kollat på senaste tiden) öhöhhö...
hoppas jag har förklarat tillräckligt väll...
"Asteroider: När rymdsonden Galileo var på väg mot Jupiter kom man verkligt nära en asteroid på vägen. Man var ca 2 miljoner kilometer bort, och det var i solsystemets asteroidtätaste område!"
jaha? vaddådå? kan man inte skjuta på dom för att det finns väldigt få av dom? är dom fridlysta eller nått? :C) tilläggs bör att rymdfarkoster lär vara ännu ovanligare och svårare att upptäcka.
"Rymdpromenader och tidspress: Observera att tidspressen vi talar om antingen ligger på nivån dagar eller mikrosekunder. Är det dagar så håller skeppen fortfarande på att manövrera. Om det är millisekunder så skjuter de på varandra och då är det för sent. Och är det dagar..."
jag tänkte mest på dagar... typ, det är en djävlar tidspress när det gäller att laga avancerade saker som var det jag tänkte på eftersom de automatiska systemen tar han om alla enkla fel(hål i skrovet-microsekunder)...
"tja, återigen, hur roligt är det med "Kapten! Fienden kommer inom skotthåll den femtonde januari!" - "Gott, löjtnant. Se till att fira jul ordentligt innan ni värmer upp kanonerna för skott!""
visst jag håller med, fira jul är fan det tråkigaste man kan tänkas göra!! jag hade helt klart tillbringat min tid framför datorn istället. och jag tror inte att du riktigt förstår påängen med rymdstrider(som jag ser dom), det är inte att testa sinna reflexer å skjuta som en galning... det är inte det rymdstrider går ut på... rymdstrider är mer planerande, typ vart man ska åka planer olika kurser, lägga ut lockbeten, försöka komma i bra position för kriget och sådan saker. typ. ifall du tycker att allt ska ligga inom en sådan tidsram att man måste använda sinna reflexer så kan du inte gilla något som har med högre tänkande att göra och det är inte en förolämpning :Cþ :C) jag bara påpekar att om du tycker att allt går ut på att skjuta fortare än man hinner tänka så är det enda du kan gilla typ strider vilket jag personligen tycker är skiiiit tråkigt(för det mesta(min senaste star wars karaktär är jedi ace)) :C)
"Sensorer: Aktiva sensorer hjälper föga på ljusminuters avstånd. Får du ett eko så är det enda som du kan vara säker på att farkosten ifråga var där, för några minuter sedan. Stealth blir snorviktigt i de sammanhangen, vilket innebär att du inte kommer att få reda på att fienden är på väg. Din första och enda varning är att atomlasern detonerar, och det märker du inte förrän i samma stund som gammalasrarna förvandlar dig till pyttipanna. Ljuset och strålningen från detonationen når dina sensorer samtidigt som gammalaserstrålarna."
precis. det är ju dessutom ganska svårt att söka av hela rymden(speciellt ifall du ska söka av ljusminuter eller tom ljus timmar:C))... men jag tänkte på passiva sensorer mest, därför allt pladder om att våga gå aktiv å våga skjuta. :C) men visst dom är åxå ganska värdelösa... angående stealth(å ännu mer OT) är inte B-2(domdäringa amerikanska stealt bombarna) målade i en radioabsorberande färg? det borde väll kunna användas... äh. skitsamma. dessutom behöver man ju inte ha atombombspumpadegammamegadödslaserstrålar... jag (tror) att rymdstrider blir roligare ifall man begrännsar laser teknologin lite grann.. får tänka mer på det...
"Ta en bild på foton från rymdfärjan någon gång (http://spaceflight.nasa.gov). Räkna antalet stjärnor. Stjärnor är alldeles för ljussvaga för att synas på bild med blotta ögat eller kameror om solen är uppe. Det är därför som stjärnor endast syns på natten."
:C) sant. jag kom på att min tankar var och snurrade någonstans utan för asteroidbältet... typ någon konstig association storplanet->gasjätte å så dök det opp än massa bilder från voyeger(vilket är vad jag kollat på senaste tiden) öhöhhö...
hoppas jag har förklarat tillräckligt väll...
Jag måste hålla med rising här... det är effekten som räknas. Listan kan man använda som del i en fikonspråksgenerator... som en gammal sinkadus hade för Star Wars 
Jag skulle mycket hellre se en funktionell uppdelning för skeppet. Där man bara bryr sig om att placera skadan i system när den betyder något. T.ex. kan man ha en lista:<pre>Framdrivning 0 - 10%
Sensorer 11 - 27%
Besättning 28 - 35%
Vapen 36 - 45%
Energikälla 46 - 70%
... 71-</pre>När man varit skadad ett tag kan man kolla om det var tillfälligt eller inte och hur svårt det är att fixa/koppla runt.
Det är IMHO nog för att ge olika skepp olika karaktäristika och kanske reflektera dess bakomliggande designfilosofi.
Däremot är jag säker på att det finns massor av folk som skulle tycka att ett system som levererar "plasmabollen passerade genom tre lager plastistål, skar av en sensorkoppling, fortsatte in i jakuzzin på däck tre... o.s.v.". Folk gillade ju Combat Cars på dess tid så...
Om man prompt går den vägen skulle man kunna låta det flödesschema du talar om först gå till effekten varefter spelledaren kan följa det vidare till en orsak, ett steg i taget, i konjunktion med felsökningen.
Jag skulle mycket hellre se en funktionell uppdelning för skeppet. Där man bara bryr sig om att placera skadan i system när den betyder något. T.ex. kan man ha en lista:<pre>Framdrivning 0 - 10%
Sensorer 11 - 27%
Besättning 28 - 35%
Vapen 36 - 45%
Energikälla 46 - 70%
... 71-</pre>När man varit skadad ett tag kan man kolla om det var tillfälligt eller inte och hur svårt det är att fixa/koppla runt.
Det är IMHO nog för att ge olika skepp olika karaktäristika och kanske reflektera dess bakomliggande designfilosofi.
Däremot är jag säker på att det finns massor av folk som skulle tycka att ett system som levererar "plasmabollen passerade genom tre lager plastistål, skar av en sensorkoppling, fortsatte in i jakuzzin på däck tre... o.s.v.". Folk gillade ju Combat Cars på dess tid så...
Om man prompt går den vägen skulle man kunna låta det flödesschema du talar om först gå till effekten varefter spelledaren kan följa det vidare till en orsak, ett steg i taget, i konjunktion med felsökningen.
Krille
Super Moderator
"Jag skulle mycket hellre se en funktionell uppdelning för skeppet. Där man bara bryr sig om att placera skadan i system när den betyder något. T.ex. kan man ha en lista:"
Vad tråkig du är.
Vad tråkig du är.
Re: realistiska rymdsstrider[OT]
"jag tror inte att du riktigt förstår påängen med rymdstrider(som jag ser dom), det är inte att testa sinna reflexer å skjuta som en galning... det är inte det rymdstrider går ut på... rymdstrider är mer planerande, typ vart man ska åka planer olika kurser, lägga ut lockbeten, försöka komma i bra position för kriget och sådan saker. typ."
Är det ett rollspel eller ett strategispel vi talar om här?
"jag tror inte att du riktigt förstår påängen med rymdstrider(som jag ser dom), det är inte att testa sinna reflexer å skjuta som en galning... det är inte det rymdstrider går ut på... rymdstrider är mer planerande, typ vart man ska åka planer olika kurser, lägga ut lockbeten, försöka komma i bra position för kriget och sådan saker. typ."
Är det ett rollspel eller ett strategispel vi talar om här?
Krille
Super Moderator
"Japp, en riktig pragnatiker..."
Nä, jag menar inte pragmatiker. Jag menar tråkig. Måste rollspel alltid vara så överlusat med tabeller? Varför inte visa vad som händer istället? Och hur kan en tabell vara mer intuitiv än ett grafiskt schema som med all önskvärd tydlighet visar vad som händer?
Nä, som sagt, du är inte pragmatisk. Du är tråkig.
Nä, jag menar inte pragmatiker. Jag menar tråkig. Måste rollspel alltid vara så överlusat med tabeller? Varför inte visa vad som händer istället? Och hur kan en tabell vara mer intuitiv än ett grafiskt schema som med all önskvärd tydlighet visar vad som händer?
Nä, som sagt, du är inte pragmatisk. Du är tråkig.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Re: X-vingar?
Rymdskepp har en massa system som genererar en massa värme. Denna värme måste man göra sig av med. Rymden är världens största termos (egentligen världens största av det mesta), så det är svårt att göra sig av med värmen. Stora vingar/fenor et cetera kan funka som kylare genom att stråla ut värme.
Visst, rymden är svinkall, men det är inte mycket mängd i värmen eftersom det är få partiklar. Den orädde kan testa denna tes genom att först sitta i 100-gradig bastu en kvart, sedan sitta i ett kar med kokande vatten en kvart. Samma temperatur, olika värmemängd. Skyll bara inte på mig när ni lagat köttsoppa på er själva.
Detta är i alla fall så som jag kommer ihåg förklaringen jag fick av ett par bekanta i satellitbyggarbranchen. De stora paneler man ser på satelliter har alltså inte bara som funktion att samla in solenergi, de är också stora kylare.
Och jag har problem att kyla mina datorer...
Precis detta kan om man tolkar det bokstavligt vara anledningen till vingar.
Rymdskepp har en massa system som genererar en massa värme. Denna värme måste man göra sig av med. Rymden är världens största termos (egentligen världens största av det mesta), så det är svårt att göra sig av med värmen. Stora vingar/fenor et cetera kan funka som kylare genom att stråla ut värme.
Visst, rymden är svinkall, men det är inte mycket mängd i värmen eftersom det är få partiklar. Den orädde kan testa denna tes genom att först sitta i 100-gradig bastu en kvart, sedan sitta i ett kar med kokande vatten en kvart. Samma temperatur, olika värmemängd. Skyll bara inte på mig när ni lagat köttsoppa på er själva.
Detta är i alla fall så som jag kommer ihåg förklaringen jag fick av ett par bekanta i satellitbyggarbranchen. De stora paneler man ser på satelliter har alltså inte bara som funktion att samla in solenergi, de är också stora kylare.
Och jag har problem att kyla mina datorer...
Rising
Vila i frid
Egentligen är väl ni båda roliga/tråkiga på varsitt sätt. Jag tycker då egentligen inte att flödesscheman med evigt fluppande kan sägas vara universellt roligare än listor med procent över alla systems tillförlitlighet.
Däremot tycker jag Vindhands system skulle passa bäst i strid med stora fartyg, Star Trek-style, där det är häftigt att prata i termer som "sköldarna är nere på 36%, kapten!" osv, medan space opera-strider mellan i huvudsak småskepp mår bättre av ditt flödesschema.
Allra bäst tycker jag att det blir med flödesschema och tämligen abstrakta system, men det är ju bara jag...
/Riz.
Däremot tycker jag Vindhands system skulle passa bäst i strid med stora fartyg, Star Trek-style, där det är häftigt att prata i termer som "sköldarna är nere på 36%, kapten!" osv, medan space opera-strider mellan i huvudsak småskepp mår bättre av ditt flödesschema.
Allra bäst tycker jag att det blir med flödesschema och tämligen abstrakta system, men det är ju bara jag...
/Riz.
Däremot tycker jag Vindhands system skulle passa bäst i strid med stora fartyg, Star Trek-style, där det är häftigt att prata i termer som "sköldarna är nere på 36%, kapten!" osv, medan space opera-strider mellan i huvudsak småskepp mår bättre av ditt flödesschema.
Mjo, det är ganska förståeligt eftersom jag föredrar strider med litet större skepp. Det funkar så mycket bättre med spelgrupper IMHO eftersom _alla_ inblandade inte behöver vara piloter. Det är mycket roligare att ha en Millenium Falcon där alla försöker hjälpa till (t.o.m. protokolldroiden
...
Jag vet inte om småskepp är mer space-opera. För mig känns det mer som Top Gun eller kanske Wing Commander.
Mjo, det är ganska förståeligt eftersom jag föredrar strider med litet större skepp. Det funkar så mycket bättre med spelgrupper IMHO eftersom _alla_ inblandade inte behöver vara piloter. Det är mycket roligare att ha en Millenium Falcon där alla försöker hjälpa till (t.o.m. protokolldroiden
...Jag vet inte om småskepp är mer space-opera. För mig känns det mer som Top Gun eller kanske Wing Commander.
Krille
Super Moderator
"Det funkar så mycket bättre med spelgrupper IMHO eftersom _alla_ inblandade inte behöver vara piloter. Det är mycket roligare att ha en Millenium Falcon där alla försöker hjälpa till (t.o.m. protokolldroiden ..."
Enligt min erfarenhet funkar det sämre. Orsaken är att varje person bara gör en sak hela tiden, vilket väldigt lätt tenderar att bli enformigt. När piloten bara flyger, ryamattan bara hanterar sköldar, bonngrabben bara skjuter i kanontornet, UB-40 bara lagar det som går sönder etc. så blir det väldigt lätt och snabbt ungefär lika upphetsande och spännande som ett skift på bandet på Volvo.
"Jag vet inte om småskepp är mer space-opera. För mig känns det mer som Top Gun eller kanske Wing Commander."
...och Wing Commander tillhör vilken genre då?
Liksom, småskepp har inte ens potentialen att tillhöra hard SF. Det har åtminstone stora skepp.
..."Enligt min erfarenhet funkar det sämre. Orsaken är att varje person bara gör en sak hela tiden, vilket väldigt lätt tenderar att bli enformigt. När piloten bara flyger, ryamattan bara hanterar sköldar, bonngrabben bara skjuter i kanontornet, UB-40 bara lagar det som går sönder etc. så blir det väldigt lätt och snabbt ungefär lika upphetsande och spännande som ett skift på bandet på Volvo.
"Jag vet inte om småskepp är mer space-opera. För mig känns det mer som Top Gun eller kanske Wing Commander."
...och Wing Commander tillhör vilken genre då?
Liksom, småskepp har inte ens potentialen att tillhöra hard SF. Det har åtminstone stora skepp.
Enligt min erfarenhet funkar det sämre. Orsaken är att varje person bara gör en sak hela tiden, vilket väldigt lätt tenderar att bli enformigt. När piloten bara flyger, ryamattan bara hanterar sköldar, bonngrabben bara skjuter i kanontornet, UB-40 bara lagar det som går sönder etc. så blir det väldigt lätt och snabbt ungefär lika upphetsande och spännande som ett skift på bandet på Volvo.
Till skillnad från: piloten gör allt, alla ickepiloter är kvar på hangarskeppet och oroar sig, då?
Hur man lyckas få det enformigt fattar jag inte... Om man har exakt en person som är väl lämpad för varje uppgift och inga andra och inget någonsin går fel; ja då kan det bli enformigt... men när adelbruden är tvungen att snabbt som fasen fatta hur sensorarrayen funkar eller bonngrabben måste springa från sitt läckande kanontorn innan dess kupol spricker eller ub40 måste laga el-distributionen innan en ny våg av jagare kommer runt månen... då blir det inte så trist.
...och Wing Commander tillhör vilken genre då?
Det kan vara dramakomedi vad mig anbelangar. Trist är det i.a.f. Krig och hågkomst med rymd istället för vatten och lejon istället för japaner.
De roligaste bitarna är de som utspelar sig på (moder)skeppen där folk har en vettig chans att interagera och samarbeta.
IMHO, naturligtvis.
Liksom, småskepp har inte ens potentialen att tillhöra hard SF. Det har åtminstone stora skepp.
Vad har det med saken att göra? Space-opera har maffigt med stora skepp och horder av små. Hard SF kan lätt ha (inte fullt så) stora skepp och (inte fullt så) små...
Till skillnad från: piloten gör allt, alla ickepiloter är kvar på hangarskeppet och oroar sig, då?
Hur man lyckas få det enformigt fattar jag inte... Om man har exakt en person som är väl lämpad för varje uppgift och inga andra och inget någonsin går fel; ja då kan det bli enformigt... men när adelbruden är tvungen att snabbt som fasen fatta hur sensorarrayen funkar eller bonngrabben måste springa från sitt läckande kanontorn innan dess kupol spricker eller ub40 måste laga el-distributionen innan en ny våg av jagare kommer runt månen... då blir det inte så trist.
...och Wing Commander tillhör vilken genre då?
Det kan vara dramakomedi vad mig anbelangar. Trist är det i.a.f. Krig och hågkomst med rymd istället för vatten och lejon istället för japaner.
De roligaste bitarna är de som utspelar sig på (moder)skeppen där folk har en vettig chans att interagera och samarbeta.
IMHO, naturligtvis.
Liksom, småskepp har inte ens potentialen att tillhöra hard SF. Det har åtminstone stora skepp.
Vad har det med saken att göra? Space-opera har maffigt med stora skepp och horder av små. Hard SF kan lätt ha (inte fullt så) stora skepp och (inte fullt så) små...
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Låt dem ta hand om blödande skadade, krypa i trånga utrymmen med gnistrande ledningar och pysande rör för att i panik vulkanisera difendylkompensatorn, kränga sig i en rymddräkt medan trycket snabbt faller för att sedan försöka reparera skadan, hinna stänga dörrar i tid för att rädda alla de som inte har rymddräkt, slå tillbaka de bordande trupperna osv.
Varför inte bygga upp striderna som gammaldags sjöslag. Låt oss anta att skeppen har sköldar. Dessa sköldar kan inte täcka motorerna av någon pseudoteknisk bullshitanledning. Rymdstriderna kommer då att gå ut på att manöverera i skottläge för att komma bakom motståndaren och slå ut motorerna (och eventuellt några andra system som kommer ivägen). När motorerna är döda så drar man ihop sköldarna där också, och det anfallande skeppen måste gå nära och borda för hand. Dessutom vill man av uppenbara skäl inte skjuta på ett rymdskepp, så man får använda närstridsvapen och lätta handeldvapen i stället. Väldig swashbucklig rymdopera.
Iden kanske behöver justeras lite för att vara trovärdig, men den är definitivt spelbar.
Krille
Super Moderator
"Hur man lyckas få det enformigt fattar jag inte..."
Inga problem. Prova ett par gånger så får du se.
"Det kan vara dramakomedi vad mig anbelangar. Trist är det i.a.f. Krig och hågkomst med rymd istället för vatten och lejon istället för japaner. "
Hmmm... du kan nog få behålla dina tabeller för dig själv. Vi har uppenbarligen helt andra definitioner på vad som är trist och inte trist.
Inga problem. Prova ett par gånger så får du se.
"Det kan vara dramakomedi vad mig anbelangar. Trist är det i.a.f. Krig och hågkomst med rymd istället för vatten och lejon istället för japaner. "
Hmmm... du kan nog få behålla dina tabeller för dig själv. Vi har uppenbarligen helt andra definitioner på vad som är trist och inte trist.
Krille
Super Moderator
"Låt dem ta hand om blödande skadade, krypa i trånga utrymmen med gnistrande ledningar och pysande rör för att i panik vulkanisera difendylkompensatorn, kränga sig i en rymddräkt medan trycket snabbt faller för att sedan försöka reparera skadan, hinna stänga dörrar i tid för att rädda alla de som inte har rymddräkt, slå tillbaka de bordande trupperna osv."
...du är precis lika hårt inne på stora rymdskepp som Vindhand, märker jag.
...du är precis lika hårt inne på stora rymdskepp som Vindhand, märker jag.
Rising
Vila i frid
"Till skillnad från: piloten gör allt, alla ickepiloter är kvar på hangarskeppet och oroar sig, då?"
Det vanliga i Space Opera är väl snarare att vem som helst kan göra bra ifrån sig i ett rymdskepp? Lixom, alla äventyrare har the force, de kan åka i varsitt rymdskepp.
Jag föredrar annars när det är som i striden när MF har åkt ut från DS i SW1, där LS och HS sitter vid varsin laserkanon och skjuter på TJ.
Lixom, det är kul att säga "don't get cocky!" när ens polare har träffat en fiende och jublar. Men MF är ju ändå ett väldigt litet skepp jämfört med Enterprise. I space Opera åker hjältarna i småskepp och fienden har ett megaskepp samt massor av odugliga pytteskepp. Det är ju det dramaturgiskt häftigaste.
/Riz
Det vanliga i Space Opera är väl snarare att vem som helst kan göra bra ifrån sig i ett rymdskepp? Lixom, alla äventyrare har the force, de kan åka i varsitt rymdskepp.
Jag föredrar annars när det är som i striden när MF har åkt ut från DS i SW1, där LS och HS sitter vid varsin laserkanon och skjuter på TJ.
Lixom, det är kul att säga "don't get cocky!" när ens polare har träffat en fiende och jublar. Men MF är ju ändå ett väldigt litet skepp jämfört med Enterprise. I space Opera åker hjältarna i småskepp och fienden har ett megaskepp samt massor av odugliga pytteskepp. Det är ju det dramaturgiskt häftigaste.
/Riz
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Pratar du om filmen eller spelen? Filmen var rätt usel, man hade fått en bättre film om man hade klippt ihop alla cutscenes från spelen...
Spelen var i alla fall space opera, kanske inte lika klockrent som Star Wars eller Star Trek, men ändå space opera. Att man slängt på något slags amerikansk moralkaka på den ändrar ingenting.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Jo, jag är lite svag för dem. De ger helt enkelt mer möjligheter till rollspelande, speciellt utanför striderna. Dock kan man ju komplettera dem med ett par fighters, ungefär som man under andra världskriget hade ett eller ett par jaktplan ombord även på icke-hangarfartyg (startade med katapult, "landade" i havet).
Sedan är det ju något speciellt med ett enormt, klumpigt metallmonster med massor av gömställen för monster, fripassagerare, kontraband, systemfel och annat kul...