Nekromanti Sär skrivningar dödar an vändare

[DeBracy]

Än en gång vill jag poängtera att jag anser att forumet inte är elitistiskt i de flesta fallen men ibland reagerar även jag på hur tongångarna kan gå här.

Jag tillhör skaran som inte ser det här, så jag tycker det är otroligt bra att det lyfts fram då och då. Vi vet säkert att det finns folk som blivit avskräckta från att skriva men hur många vet vi inte alls. Det aldrig dumt att tänka på tonen.

 

[Minimoni]

Exakt! Tror du har förstått vad jag menar

Med det jag sagt så vill jag inte angripa någon här på forumet. Det enda alla ,inklusive jag själv kanske ska göra är bara att tänka på vilken ton man brukar i sina inlägg.

Jag kanske inte har skrivit så mycket på forumet under mina år här, men jag har lurkat här nästan varje dag och återkommer hit mer än ofta för att läsa visa och givande inlägg av en mängd forumiter.

 

[Sömniga Isaac]

Detta med språka är en svår fråga. Sist jag läste något mer vetenskapligt i frågan så visar saken på på något som en del användare pekar på. Särskrivning och språksvårigheter grundar sig i regel inte på lathet utan på att skolan, liksom samhället i förlängningen, använder metoder som dyker upp i denna tråd, det vill säga att peka ut på ett tämligen negativt sätt hur mycket ansvar som ligger på den som skriver eller läser för den delen. Effekten menade de hade således blivit att färre vill uttrycka sig i text och skrift liksom ta del av skrift då detta på en gång kan ge upphov till att de blir påminda om sina svagheter. Behärskar man således inte språket (på det som sätt som andra vill) finns det en tanke om att självbilden kommer få ytterliggare skada genom att övriga bättre vetande i samhället kommer med en sådan här tråd till exempel där den som redan har dålig självbild på grund av sitt språk kan få en sämre självbild.

Med det sagt, att kommentera språk är en känslig fråga och bör göras med respekt för skribenten så länge denne inte arbetar med det skrivna språket i sitt yrkesliv. Sen kan en självfallet försöka komma med tipps och råd men då ska en vara vaksam med hur man uttrycker sig mot den okunniga, för språkproblemet är inte ett problem som blir mindre direkt och kanske är det som reaktion på att den som kan slår ner på den som inte är lika fulländad.

Notera att ovanstående är en blandning av det jag läste, upplevt själv, liksom upplevt när jag talat med andra. Kan vara bra att veta.

 

[Minimoni]

Håller med dig. Även om den enskilde har ett ansvar över sin text och sitt språk så tror jag att det är en förenkling av problemet att peka på individens lathet.

 

[krank]

Problemet med särskrivningar är ju att det faktiskt leder till betydelseglidningar. Det är i svenska skillnad på "brun hårig sjuk sköterska" och "brunhårig sjuksköterska". Det är skillnad på "en halv alv" och "en halvalv", "socialdemokrati" och "social demokrati". När jag läser vill jag gärna inte behöva gissa vad som menas eller läsa texter som är ofrivilligt komiska.

Ska sägas att kontexten brukar göra sånt där rätt tydligt ändå. Vi har ju trots allt en hel del ord som betyder olika saker fastän de ser likadana ut (homonymer): Barn tror på tomten, på tomten bygger man hus. Så just betydelseglidningsproblemet tror jag är extremt litet.

 

[God45]

Detta med språka är en svår fråga. Sist jag läste något mer vetenskapligt i frågan så visar saken på på något som en del användare pekar på. Särskrivning och språksvårigheter grundar sig i regel inte på lathet utan på att skolan, liksom samhället i förlängningen, använder metoder som dyker upp i denna tråd, det vill säga att peka ut på ett tämligen negativt sätt hur mycket ansvar som ligger på den som skriver eller läser för den delen. Effekten menade de hade således blivit att färre vill uttrycka sig i text och skrift liksom ta del av skrift då detta på en gång kan ge upphov till att de blir påminda om sina svagheter. Behärskar man således inte språket (på det som sätt som andra vill) finns det en tanke om att självbilden kommer få ytterliggare skada genom att övriga bättre vetande i samhället kommer med en sådan här tråd till exempel där den som redan har dålig självbild på grund av sitt språk kan få en sämre självbild.

Med det sagt, att kommentera språk är en känslig fråga och bör göras med respekt för skribenten så länge denne inte arbetar med det skrivna språket i sitt yrkesliv. Sen kan en självfallet försöka komma med tipps och råd men då ska en vara vaksam med hur man uttrycker sig mot den okunniga, för språkproblemet är inte ett problem som blir mindre direkt och kanske är det som reaktion på att den som kan slår ner på den som inte är lika fulländad.

Notera att ovanstående är en blandning av det jag läste, upplevt själv, liksom upplevt när jag talat med andra. Kan vara bra att veta.

Det här är ett bra sätt att lägga upp det på. Om man har svårt för att skriva så drar många sig för att skriva (Dock inte jag men jag saknar skam) offentligt för att de är rädda för att bli dömda av omgivningen. Det är ungefär samma som om man bara kunde uttrycka sig på forumet genom klipp där man sjunger fram vad man vill ha sagt. Hade du vågat kommentera så ofta om du visste att du var tondöv och hade en nasal röst?

Åh andra sidan hade vi haft fler sådan här sång utbyten...

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/41CVDOqcQ5Q&feature=endscreen"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/41CVDOqcQ5Q&feature=endscreen" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

 

[Skarpskytten]

Det är kanske inte stort i termer av att det blir obegripligt. Men det stör i alla fall min läsrytm. Mycket. Och då vill jag kanske inte läsa mer.

 

[Cissi]

Hmm

Jag skall göra ett försök men jag är inte helt säker på att det går att göra något åt känslan av elitism för likt dig är jag självklart inte säker på att det förekommer någon medveten sådan.

Nåväl, och försök nu att tolka det jag säger med snälla ögon då det inte finns någon vilja att varken svartmåla eller förolämpa någon från min sida.

Språknivån på det här forumet är enormt mycket högre än på något annat forum jag känner till. Detta kanske enbart talar för att jag inte känner till så många forum, vad vet jag? Kunskapsnivån är också enormt hög inom de allra flesta områden då många här är både pålästa och bildade. Detta är självklart bra saker, men det är också en avskräckande faktor för den som inte anser sig besitta dessa avundsvärda egenskaper och förmågor.

Betyder det att folk bör fördumma sig själva? Nej, det låter knappast hållbart men en högre toleransnivå vore att föredra mot de som inte vet hur och att källor är livsnödvändiga vid argumentation eller att perfekt stavning och meningsuppbyggnad har den vikt det tillskrivs här på forumet.

Det är också min subjektiva känsla att det är väldigt lätt att komma hit och bli sönderdebaterad av en legion av vana forumiter som använder retorikens alla knep för att plocka köttet ner till märgen av den som har en åsikter eller liknande som de mest skickliga inom retorik på forumet inte besitter.

Än en gång anser jag inte att forumiterna bör fördumma sig själva men ibland är den mjuka vägen att föredra framför den hårdare.

Som du ser Krank är det jag säger väldigt subjektivt och de känslor jag själv upplever och tycks se här på forumet så jag vet inte om jag gjorde dig något visare på den frågan du ställde mig, men nu vet du i alla fall hur jag ser på det via mina glasögon.

Än en gång, bli inte förolämpad av det jag skrev då det inte är menat att alla här är elitistiska översittare. Forumet har enormt mycket bra sidor, annars skulle jag inte lurka här efter tio år som registrerad.

Med vänlig hälsning, Minimoni

När jag började engagera mig här och läste igenom forumreglerna och fann några punkter som berörde "korrekt spårkbruk" så blev jag lite, inte rädd, men lite nervös. Jag såg också på vilken nivå diskussionerna låg på och kan förstå att man kanske känner en osäkerthet i att gå in i de här diskussionerna. Men samtidgt så upplever jag inte alls forumet som elitisitiskt, snarare tvärt om.

Ställer man en fråga så får man svar och aldrig att någon har sagt "he, vet du inte det? Det är väl allmänt känt!"
DÄR hade jag upplevt att forumet var elitistiskt, om de gamla uvarna här såg ner på oss nya och mindre erfarna. Inte genom att de använder ett avancerat språk som i mina ögon hjälper mig att utveckla mitt eget språk.

/Cissi, som blev så larvigt lycklig över verbet "otrevla" att hon skickade ett PM till Dante med frågan om hur man böjer det.

 

[Minimoni]

Bra att du känner så! Det tycks vara den uttalade majoritetsuppfattningen här på forumet att känslan av elitism inte finns eller i alla fall inte är ett problem.

Jag håller inte med, men är självklart glad över att de flesta upplever forumet som givande och stärkande.

Sen tror jag inte att det avancerade språkbruket är ett problem i sig självt, men det är självklart också snarare en fråga hur man använder sitt avancerade språk och inom vilken kontext.

 

[Cissi]

Först, jag tycker inte alls att idén om ett världsspråk är särskilt tilltalande. Språket hjälper till att skapa identitet och har varit föremål för diskriminering, samhörighet och kommunikation så länge vi har funnits. Varje gång ett litet språk dör i världen dör en del av mänsklighetens mysterier med det. Hur språket utvecklats, hur det använts, hur det skiljt sig från andra språk är spännande och fascinerande.

Människor genom historien har slagits för sina språk, se bara i sverige och ur vi behandlade finnar för bara femtio år sedan. De slogs för att få använda sitt spårk i skolan och hemma och svenskarna förbjöd dem. Denna kamp finns kvar idag fast med andra språk och inte alls på samma fientliga sätt, hemspråk i skolorna. Alla barn som vill borde ha rätt till hemspråksundervisning.

Det vi dock inte få glömma bort är att alla språk utvecklas, hela tiden, och att slåss för att behålla ett språk i sin urspungsform är inget som är naturligt för språketes natur.

Däremot så finns det gemensamma regler för att skapa förståelse och gemenskap i hur både talade och skrivna språket ska kunna tolkas. Detta kan variera även inom ett språk, dialekter, och mellan olika grupper som ändå har ett språk som gemensamt, slang tex.

Jag irriterar mig fruktansvärt på särskrivningar, men inte i såna här sammanhang även om det rycker lite i mig då jag ser det. Men i offentliga sammanhang, skyltar, media, rapporter, utredningar osv osv. Där borde det finnas någon form av vilja att hantera det på rätt sätt för en särskriven skylt är nog en av de mest oseriösa saker jag vet. För att inte tala om tidningsrubriker med syftningsfel som skulle kunna få månen att trilla ner.

Men det är känsligt att påpeka för den enskilde, och har man problem med språket så underlättar det inte om folk börjar hacka på hur man skriver, det kan döda skrivglädjen. Och för mig är det viktigare att folk vågar använda språket till att uttrycka sig än att det blir rätt till 100%.

 

[krank]

Först, jag tycker inte alls att idén om ett världsspråk är särskilt tilltalande. Språket hjälper till att skapa identitet och har varit föremål för diskriminering, samhörighet och kommunikation så länge vi har funnits. Varje gång ett litet språk dör i världen dör en del av mänsklighetens mysterier med det. Hur språket utvecklats, hur det använts, hur det skiljt sig från andra språk är spännande och fascinerande.

En del tycker att det är fascinerande, ja. Andra inte. Man kan bevara språket historiskt genom inspelningar om man så vill, men jag ser verkligen inget egenvärde i att behålla några "mysterier". Mysterier är till för att lösas och helst diddikeras rationellt och med vetenskaplig metod =)

Människor genom historien har slagits för sina språk, se bara i sverige och ur vi behandlade finnar för bara femtio år sedan. De slogs för att få använda sitt spårk i skolan och hemma och svenskarna förbjöd dem. Denna kamp finns kvar idag fast med andra språk och inte alls på samma fientliga sätt, hemspråk i skolorna. Alla barn som vill borde ha rätt till hemspråksundervisning.

Folk har slagits och kämpat för alla möjliga konstiga grejer. Det tycker jag inte är en anledning att ha kvar dem. Det är lite som att ha kvar saker för att de är tradition, snarare än att traditioner får vara saker vi har kvar för att vi gillar sakerna.

Men det är känsligt att påpeka för den enskilde, och har man problem med språket så underlättar det inte om folk börjar hacka på hur man skriver, det kan döda skrivglädjen. Och för mig är det viktigare att folk vågar använda språket till att uttrycka sig än att det blir rätt till 100%.

Absolut. Förutom mina elever, som jag ibland korrigerar på ett respektfullt och kärleksfullt sätt, så är det egentligen bara en enda person jag brukar påpeka sånt för. Och den personen har aktivt bett mig kommentera.

 

[Anarchclown]

Jag vill vid det här tillfället bara tillägga att jag med flit inte nämnde några specifika exempel ifrån forumet just för att jag ville tala lite om att jag fann det milt irriterande och inte förlöjliga specifika exempel.

(fast framför allt var jag väldigt mycket mindre seriös än debatten, som har påbörjats efter min OP, har blivit)

 

[Minimoni]

Vill bara smyga in en ursäkt om det är så att du på något sätt känner att du blivit angripen eller kränkt av det jag skrivit då jag kanske uppfattade ditt ursprungsinlägg som mer allvar än det tycks ha varit.


Med vänlig hälsning, Minimoni

 

[Übereil]

Bra att du känner så! Det tycks vara den uttalade majoritetsuppfattningen här på forumet att känslan av elitism inte finns eller i alla fall inte är ett problem.

På ett annat jag brukade hänga på så debatterades det en massa, och dessa debatter tenderade att vara väldigt aggresiva (de flesta där trodde närmast religiöst på yttrandefrihet och var därför väldigt negativt inställda till modereringar). När folk tog upp den utestängande effekten detta debattklimat hade så kom nästan alltid motargumentet "men ingen här upplever det här som ett problem!". Grejen var att nästan alla som deltog i debatterna hade valt att göra det trots att de var medvetna om hur klimatet var. Att bara lyssna på de som deltog i de här diskussionerna riskerade därför att ge en väldigt vinklad bild av hur avskräckande debattklimatet var för nya användare - eftersom bara de hårdhudade nog att inte bry sig hördes.

Samma sak kan gälla i den här situationen - de som uttalar sig har uppenbarligen inte upplevt elitismen som ett såpass stort problem att de inte vill vara här. Men det kanske är för att de har vad som krävs för att inte må dåligt av den (om det nu är att man själv har det som krävs för att passa in eller en hälsosam dos av "don't give a fuck" eller något annat spelar mindre roll) mer än att den inte finns.

Übereil

 

[Minimoni]

Tycker ditt inlägg är väldigt bra och tror det kan ligga väldigt mycket sanning i det du säger. Det du sa är rätt precis vad jag själv misstänker kan vara en del av situationen.

Nu ska jag och dottern titta på Nicke Nyfiken för femte gången idag, hon tröttnar aldrig och jag håller på att utveckla hat mot apan.


Med vänlig hälsning, Minimoni

 

[Cissi]

Bra att du känner så! Det tycks vara den uttalade majoritetsuppfattningen här på forumet att känslan av elitism inte finns eller i alla fall inte är ett problem.

På ett annat jag brukade hänga på så debatterades det en massa, och dessa debatter tenderade att vara väldigt aggresiva (de flesta där trodde närmast religiöst på yttrandefrihet och var därför väldigt negativt inställda till modereringar). När folk tog upp den utestängande effekten detta debattklimat hade så kom nästan alltid motargumentet "men ingen här upplever det här som ett problem!". Grejen var att nästan alla som deltog i debatterna hade valt att göra det trots att de var medvetna om hur klimatet var. Att bara lyssna på de som deltog i de här diskussionerna riskerade därför att ge en väldigt vinklad bild av hur avskräckande debattklimatet var för nya användare - eftersom bara de hårdhudade nog att inte bry sig hördes.

Samma sak kan gälla i den här situationen - de som uttalar sig har uppenbarligen inte upplevt elitismen som ett såpass stort problem att de inte vill vara här. Men det kanske är för att de har vad som krävs för att inte må dåligt av den (om det nu är att man själv har det som krävs för att passa in eller en hälsosam dos av "don't give a fuck" eller något annat spelar mindre roll) mer än att den inte finns.

Übereil

Känns väldigt OT men ett liiitet inlägg ska jag peta in.

Jag har ju bråkat med varulvsspelsspelarna om klimatet i varulvsspelet och där tydligt sagt att jag inte gillade det. Jag håller med dig, Übereil, att det kan vara så att om man är inne i ett visst klimat eller en viss jargong så blir man nog blind för det.

Det har ju i några trådar diskuterats om man kan lägga till någon form av forum för nya medlemmar där man kan börja pröva sina vingar. Och när sånt här kommer upp så visar ju att det kanske behövs.

Kanske nya ägaren ska börja fundera på det?
Eh, Magnus och redak?

 

[Vitulv]

En ren artighetsfråga som tyvärr är OT, men vem är du? Ser att du har några hundra inlägg och tycker jag känner igen din avatar, men känner inte igen namnet.

 

[Cissi]

En ren artighetsfråga som tyvärr är OT, men vem är du? Ser att du har några hundra inlägg och tycker jag känner igen din avatar, men känner inte igen namnet.

Cissi, aka Tjavva.

 

[Vitulv]

En ren artighetsfråga som tyvärr är OT, men vem är du? Ser att du har några hundra inlägg och tycker jag känner igen din avatar, men känner inte igen namnet.

Cissi, aka Tjavva.

Tack, då vet jag

 

[Cissi]

En del tycker att det är fascinerande, ja. Andra inte. Man kan bevara språket historiskt genom inspelningar om man så vill, men jag ser verkligen inget egenvärde i att behålla några "mysterier". Mysterier är till för att lösas och helst diddikeras rationellt och med vetenskaplig metod =)

Åh, inte alls. Mysterier är mysterier just för att de inte går att förklara. Det ger mig något att fundera på när jag är ute och går med hunden under stjärnklara himlar.
Nej, men visst. Jag tycker ändå att det är fascinerande och jag blir som sagt barnsligt lycklig när jag upptäcker nya ord eller nya språkliga samband. Ett av mina stora nöjen är att hitta bakgrunden till vissa ord och uttryck. Det ger ett helt annat historiskt djup om man också vet vad gamla ord betyder och inte bara att de är just gamla.

Folk har slagits och kämpat för alla möjliga konstiga grejer. Det tycker jag inte är en anledning att ha kvar dem. Det är lite som att ha kvar saker för att de är tradition, snarare än att traditioner får vara saker vi har kvar för att vi gillar sakerna.

Men språk är ju så universellt. Oavsett om man är man,kvinna, vuxen, barn, muslim, kristen, ateist (lång lista på motpoler) så har vi ett språk. Det är så viktigt för oss att kunna kommunicera att när vi inte kan det tappar vi vår plats i samhället och blir djupt stigmatiserade.

Absolut. Förutom mina elever, som jag ibland korrigerar på ett respektfullt och kärleksfullt sätt, så är det egentligen bara en enda person jag brukar påpeka sånt för. Och den personen har aktivt bett mig kommentera.

Som sagt. Om man blir ombedd att kommentera och korrigera är det en sak. Och du som lärare har det ju på ett annat sätt än mig. Jag försöker kommentera där jag är ombedd men om någon, tex här på forumet, skriver något som är uppåt väggarna så låter jag bli att kommentera det om det inte är så att jag verkligen inte fattar vad skribenten är ute efter.
Fast språkpolisen i mig sitter och skriker.