Ymir
Liten kantbaron
Så...det här lutar väl åt att bli det mest ambitiösa jag någonsin spellett mer än ett spelmöte...hade sådan prestationsångest att jag höll på att gå sönder...
Så här blev kampanjen till:
Jag gillar Noirs regelsystem, men jag gillar inte världen. Något jag däremot gillar, och delar en fascination för med Bunny och Pendragon, är Kinas Krigsherre-era. Jag har alltid velat spelleda något i den miljön, särskilt som jag älskar brytningstider och kontraster mellan gammalt och nytt som tema. Det senare är en delorsak till min kärlek till Vampire: Kindred of the East, eftersom vampyrernas långa liv liksom tjänar som en brygga mot Kinas godawesome dåtid, och smälter samman den med nutiden. Från början var idén därför alltid att spelleda segment av en KotE-kampanj under Krigsherreeran, men efterhand som idéerna materialiserade sig mer och mer och det blev en självständig kampanj, insåg jag att jag nog hade kunnat känna mig lika tillfreds med något mer jordnära, och ändå få in temana jag ville åt (och tex Pendragon är inte ett fan av WoD). Sen saknar jag ett uthärdligt regelsystem till KotE, och...äh, jag ska inte tråka ut er...hur det nu än var så kom det sig att jag kom på att Noirs regelsystem vore perfekt till en kampanj under Krigsherreeran, särskilt om man förlägger den till Shanghai som typ var Sandukar fast tio ggr häftigare... as a matter of fact, koolare miljö för något noir:igt finns sannolikt inte. (I Sverox #28 finns en artikel om mellankrigstidens Shanghai och varför det var så awesome, men saknar ni den och ändå är nyfikna så föreslår jag att ni wikipediar (jag kommer förse er med massor av länkar; den här sajten är bra och lättsmält), eller ber mig om filmtips (det finns massor)). Med detta var min kampanj, sedan jag horat till mig ett kompispris på Noir av Neogames på Gothcon i utbyte mot en Eontext, ett steg närmare att bli verklighet. Sedan smittade Pendragons entusiasm av sig, och jag visste att Vavva var intresserad av eran om än inte hade koll på miljön (men säkert var nyfiken på dig), och när jag upptäckte att Bunny också var superentusiastisk, så var kampanjen ett faktum.
Inte för att jag hade nån solid, typ, handling uttänkt, men...err...play unsafe. Det löser sig.
Här är mina, hmm, grundpremisser och grundproblem:
Vi följer Noirs system rakt av. Vi kör inte med Befläckelsen (eller gör vi?), och Sandukar-specifika-element som zovriner utgår ofc. Jag har ingen aning om jag är beredd att döda av rollpersoner om de dör regeltekniskt, vi får se. Kampanjens nivå historisk korrekthet kontra historiska friheter kontra direkt övernaturliga element är inte känd för spelarna, så det återstår att se om det finns kvarlevor av att det från början var en Kindred of the East-kampanj. Slutligen har jag ambitionen att det här inte ska vara en evighetslång übermegakomplex fisktank, som alla mina andra kampanjer, utan något lite mer fokuserat och avgränsat, vilket jag har en...ingen...historia av att spelleda. Jag bad därför om hjälp, och fick lite respons jag tagit med mig, men kampanjen är fortfarande i hög grad improviserad, så jag kan i nuläget inte bedöma exakt hur lång den kommer bli. Vi får se hur roligt vi har och vad spelarna känner, och hur det utvecklar sig. Men den ska alltså inte vara i evighet.
Det här är by far det mest irl-historiska jag någonsin spellett, vilket gjorde mig ohyggligt nervös, men jag kommer prata mer om det, historiebruk etc vid senare tillfällen.
Här är premisserna jag gav till spelarna:
Vi börjar i Shanghai 1931. Man kan spela kines, utlänning, eller vad man vill, men rollpersonerna behöver vara av någotsånär samma samhällsskickt. Som vanligt skapade vi rollpersoner under kommunikation med varandra (we made it a date), så att vi kunde diskutera koncept, kopplingar rollisarna emellan, etc. As it turned out så har rollpersonerna inte något jättestark koppling till varandra från början, men det ligger där i bakgrunden och gror (mer om det i rollpersonsbeskrivningarna).
Det rådande läget:
Jag gav spelarna en kort sammanfattning av det rådande läget, som känns lite onödig att gå in på för er som sitter här med internet till hands, men basically så:
- Kina är i kaos uppdelat mellan olika krigsherrar sedan kejsardömets fall 1911, men generalissimo Chiang Kai-Shek har formellt enat landet någotsånär iochmed Northern Expedition. De inrikespolitiska problemen kvarstår dock, i synnerhet efter att Chiang Kai-Sheks parti Guomindang bröt med kommunisterna i samband med Shanghai-massakern 1927; de är i öppet men lågintensivt krig nu, och kommunisterna har etablerat en Sovjet ute i provinserna sydväst om Shanghai.
Ett annat hot är det expansionistiska Japan, som vet att de aldrig kan bli Asiens herrefolk om de låter det mäktiga Kina enas åter, och som nyligen (1931) annekterat Manchuriet (en stor del av norra Kina) iochmed Mukden-incidenten. Detta är ett i allra högsta grad färskt sår när vi börjar spela, och som om det inte vore nog ligger 19:e kinesiska armén under Cai Tingkai, föga mer än en krigsherre, och ruvar utanför Shanghai och uppfattas av stadsborna som ett minst lika stort orosmoment som japanerna och deras fucking episka flotta ute på havet. Som om stan inte hade nog med egna problem givet att den är korrupt på typ parodisk nivå...
Wûyú kan utseende- och konceptmässigt närmast beskrivas som, med Bunnys egna ord, "en kinesisk Humphrey Bogart", vilket väl är så Noir det bara kan bli. Han är en resursfull, världsvan, stilig och socialt kompetent individ, men plågad av depression, och han lär ha många skumma kontakter och erfarenheter som återstår för oss att utforska.
Bunny satsade på mäktiga kontakter åt Wúyû; till att börja med bjussade jag på fadern, som ju mer är en begräsning, plåga och plothook oavsett:
Guwalgiya Róngshên, Warlord, Inflytande: 18, Relation: Ogillande.
Fang Liaobi (Inflytande; 15, Välvillig relation), är en kinesisk diplomat och agentchef i Shanghai som är Wúyûs primära uppdragsgivare.
Wúshên (Inflytande: 12, Neutral relation) är Wúyûs bror, som också håller till i stan, men till skillnad från Wúyû är relativt populär hos fadern, antagligen eftersom han omfamnat det konfucianska, daoistiska, kinesisk-manchuiska snarare än västerländsk dekadens. Wúshên har förmodligen inflytande inom mer kinesiska subkulturer i Shanghai, men vi har inte spikat exakt vad han pysslar med (när han inte studerar neo-konfucianska debatter från medeltiden).
(Vissa namn kan komma att ändras då de stressades fram och jag inte är säker på att de funkar; kinesiska namn är svåra eftersom de måste betyda något vettigt).
Anyhow, det där var bakgrunden och rollpersonerna. Mina spelare; ni får gärna fylla i, rätta mig eller rentav slå på mig (men inte hårt ) om jag missade något eller gjorde något orättvisa. Ni andra; jag hoppas ni orkar läsa, och är tacksam för input och kommentarer.
Jag hade tänkt berätta om första spelmötet nu, men det här råkade såklart bli en mastodont som tog hela natten att skriva, så det får vänta till imorgon. (Det kommer komma lite reflektioner där som förhoppningsvis kan vara intressanta för de flesta). Jag kan säga att jag blev rätt nöjd med det anyhow, och spelarna med av allt att döma, vilket bådar gott för kampanjen.
gosemys
/Ym
Så här blev kampanjen till:
Jag gillar Noirs regelsystem, men jag gillar inte världen. Något jag däremot gillar, och delar en fascination för med Bunny och Pendragon, är Kinas Krigsherre-era. Jag har alltid velat spelleda något i den miljön, särskilt som jag älskar brytningstider och kontraster mellan gammalt och nytt som tema. Det senare är en delorsak till min kärlek till Vampire: Kindred of the East, eftersom vampyrernas långa liv liksom tjänar som en brygga mot Kinas godawesome dåtid, och smälter samman den med nutiden. Från början var idén därför alltid att spelleda segment av en KotE-kampanj under Krigsherreeran, men efterhand som idéerna materialiserade sig mer och mer och det blev en självständig kampanj, insåg jag att jag nog hade kunnat känna mig lika tillfreds med något mer jordnära, och ändå få in temana jag ville åt (och tex Pendragon är inte ett fan av WoD). Sen saknar jag ett uthärdligt regelsystem till KotE, och...äh, jag ska inte tråka ut er...hur det nu än var så kom det sig att jag kom på att Noirs regelsystem vore perfekt till en kampanj under Krigsherreeran, särskilt om man förlägger den till Shanghai som typ var Sandukar fast tio ggr häftigare... as a matter of fact, koolare miljö för något noir:igt finns sannolikt inte. (I Sverox #28 finns en artikel om mellankrigstidens Shanghai och varför det var så awesome, men saknar ni den och ändå är nyfikna så föreslår jag att ni wikipediar (jag kommer förse er med massor av länkar; den här sajten är bra och lättsmält), eller ber mig om filmtips (det finns massor)). Med detta var min kampanj, sedan jag horat till mig ett kompispris på Noir av Neogames på Gothcon i utbyte mot en Eontext, ett steg närmare att bli verklighet. Sedan smittade Pendragons entusiasm av sig, och jag visste att Vavva var intresserad av eran om än inte hade koll på miljön (men säkert var nyfiken på dig), och när jag upptäckte att Bunny också var superentusiastisk, så var kampanjen ett faktum.
Inte för att jag hade nån solid, typ, handling uttänkt, men...err...play unsafe. Det löser sig.
Här är mina, hmm, grundpremisser och grundproblem:
Vi följer Noirs system rakt av. Vi kör inte med Befläckelsen (eller gör vi?), och Sandukar-specifika-element som zovriner utgår ofc. Jag har ingen aning om jag är beredd att döda av rollpersoner om de dör regeltekniskt, vi får se. Kampanjens nivå historisk korrekthet kontra historiska friheter kontra direkt övernaturliga element är inte känd för spelarna, så det återstår att se om det finns kvarlevor av att det från början var en Kindred of the East-kampanj. Slutligen har jag ambitionen att det här inte ska vara en evighetslång übermegakomplex fisktank, som alla mina andra kampanjer, utan något lite mer fokuserat och avgränsat, vilket jag har en...ingen...historia av att spelleda. Jag bad därför om hjälp, och fick lite respons jag tagit med mig, men kampanjen är fortfarande i hög grad improviserad, så jag kan i nuläget inte bedöma exakt hur lång den kommer bli. Vi får se hur roligt vi har och vad spelarna känner, och hur det utvecklar sig. Men den ska alltså inte vara i evighet.
Det här är by far det mest irl-historiska jag någonsin spellett, vilket gjorde mig ohyggligt nervös, men jag kommer prata mer om det, historiebruk etc vid senare tillfällen.
Här är premisserna jag gav till spelarna:
Vi börjar i Shanghai 1931. Man kan spela kines, utlänning, eller vad man vill, men rollpersonerna behöver vara av någotsånär samma samhällsskickt. Som vanligt skapade vi rollpersoner under kommunikation med varandra (we made it a date), så att vi kunde diskutera koncept, kopplingar rollisarna emellan, etc. As it turned out så har rollpersonerna inte något jättestark koppling till varandra från början, men det ligger där i bakgrunden och gror (mer om det i rollpersonsbeskrivningarna).
Det rådande läget:
Jag gav spelarna en kort sammanfattning av det rådande läget, som känns lite onödig att gå in på för er som sitter här med internet till hands, men basically så:
- Kina är i kaos uppdelat mellan olika krigsherrar sedan kejsardömets fall 1911, men generalissimo Chiang Kai-Shek har formellt enat landet någotsånär iochmed Northern Expedition. De inrikespolitiska problemen kvarstår dock, i synnerhet efter att Chiang Kai-Sheks parti Guomindang bröt med kommunisterna i samband med Shanghai-massakern 1927; de är i öppet men lågintensivt krig nu, och kommunisterna har etablerat en Sovjet ute i provinserna sydväst om Shanghai.
Ett annat hot är det expansionistiska Japan, som vet att de aldrig kan bli Asiens herrefolk om de låter det mäktiga Kina enas åter, och som nyligen (1931) annekterat Manchuriet (en stor del av norra Kina) iochmed Mukden-incidenten. Detta är ett i allra högsta grad färskt sår när vi börjar spela, och som om det inte vore nog ligger 19:e kinesiska armén under Cai Tingkai, föga mer än en krigsherre, och ruvar utanför Shanghai och uppfattas av stadsborna som ett minst lika stort orosmoment som japanerna och deras fucking episka flotta ute på havet. Som om stan inte hade nog med egna problem givet att den är korrupt på typ parodisk nivå...
Yòuwén, hans äldste syster, är ingen mindre än Virginias mor, men vi har beslutat att lämna detaljerna i vad Wúyû vet om detta därhän för ögonblicket, annat än såtillvida att fadern ansåg henne som den grövsta av förrädare, då han hade plottat för att gifta bort henne med självaste Guangxu-kejsaren, men istället fick bita i det sura äpplet (eventuellt tänkte jag etablera sådana här saker i cutscenes där vi hoppar tillbaka i tiden och byter rollpersoner, men jag är osäker på om alla spelare skulle gilla ett sådant grepp...fan vad jag är sugen på det, dock...). Virginia vet hursomhelst inte om att Wúyû och hon är släkt, faktum är att de inte känner varandra överhuvudtaget (Wúyû lär inte med faderns goda minne kunna göra annat än blänga surt på Virginias kvinnorövare till far).
Wûyú kan utseende- och konceptmässigt närmast beskrivas som, med Bunnys egna ord, "en kinesisk Humphrey Bogart", vilket väl är så Noir det bara kan bli. Han är en resursfull, världsvan, stilig och socialt kompetent individ, men plågad av depression, och han lär ha många skumma kontakter och erfarenheter som återstår för oss att utforska.
Bunny satsade på mäktiga kontakter åt Wúyû; till att börja med bjussade jag på fadern, som ju mer är en begräsning, plåga och plothook oavsett:
Guwalgiya Róngshên, Warlord, Inflytande: 18, Relation: Ogillande.
Fang Liaobi (Inflytande; 15, Välvillig relation), är en kinesisk diplomat och agentchef i Shanghai som är Wúyûs primära uppdragsgivare.
Wúshên (Inflytande: 12, Neutral relation) är Wúyûs bror, som också håller till i stan, men till skillnad från Wúyû är relativt populär hos fadern, antagligen eftersom han omfamnat det konfucianska, daoistiska, kinesisk-manchuiska snarare än västerländsk dekadens. Wúshên har förmodligen inflytande inom mer kinesiska subkulturer i Shanghai, men vi har inte spikat exakt vad han pysslar med (när han inte studerar neo-konfucianska debatter från medeltiden).
(Vissa namn kan komma att ändras då de stressades fram och jag inte är säker på att de funkar; kinesiska namn är svåra eftersom de måste betyda något vettigt).
Anyhow, det där var bakgrunden och rollpersonerna. Mina spelare; ni får gärna fylla i, rätta mig eller rentav slå på mig (men inte hårt ) om jag missade något eller gjorde något orättvisa. Ni andra; jag hoppas ni orkar läsa, och är tacksam för input och kommentarer.
Jag hade tänkt berätta om första spelmötet nu, men det här råkade såklart bli en mastodont som tog hela natten att skriva, så det får vänta till imorgon. (Det kommer komma lite reflektioner där som förhoppningsvis kan vara intressanta för de flesta). Jag kan säga att jag blev rätt nöjd med det anyhow, och spelarna med av allt att döma, vilket bådar gott för kampanjen.
gosemys
/Ym